Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

nihte-gale

(n.)
Grammar
nihte-gale, an; f.

A bird whose note (v. galan) is heard at nightthe night-raventhe nightingale

Entry preview:

A bird whose note (v. galan) is heard at night. the night-raven Naechthraebn, ali dicunt nectigalae noctua, Ep. Gl. 16 b, 15; but more generally the nightingale Naectegale luscinia, Wrt. Voc. ii. 113, 30 : roscinia, 119, 23. Nectægalae roscinia, Ep.

Linked entry: -gale

niht-scúa

(n.)
Grammar
niht-scúa, -scúwa, an; m.

The darknessshades of night

Entry preview:

The darkness, shades of night Ðonne nípeþ nihtscúa, Exon. Th. 292, 24; Wand. 104 : 307, 29; Seef. 31. Æfter nihtscúan, 162, 5; Gú. 971. Under nihtscúwan, Cd. Th. 124, 10; Gen. 2060. Neowle nihtscúwan, 184, 28; Exod. 114

níþ-draca

(n.)
Grammar
níþ-draca, an; m.

A hostilemalicious dragon

Entry preview:

A hostile, malicious dragon, Beo. Th. 4538; B. 2273

níþ-loca

(n.)
Grammar
níþ-loca, an; m.

A place where one is shut up in misery

Entry preview:

A place where one is shut up in misery Under níþ-loc[an] gebunden, under bealuclommum, Exon. Th. 463, 3; Hö. 64

níþ-sceaða

(n.)
Grammar
níþ-sceaða, an ; m.

A malignant foe

Entry preview:

A malignant foe, Exon. Th. 397, 23; Rä. 16, 24

nón-tíma

(n.)
Grammar
nón-tíma, an; m.

The ninth hour

Entry preview:

The ninth hour On nóntíman wé sculon God herian, forðam on ðone tíman Crist gebæd for ðám ðe him deredon, and siððan his gást ásende, Btwk. 216, 31

ostre

(n.)
Grammar
ostre, an; f.
Entry preview:

An oyster Ostre ostrea, Wrt. Voc. ii. 63, 71: i. 65, 67: ostrea vel ostreum, 77, 70. Ðonne cumaþ ða oftost of mettum and of cealdum drincan swá swá sindon cealde ostran and æpla, Lchdm. ii. 244, 2: Coll. Monast. Th. 24, 9

oter-hola

(n.)
Grammar
oter-hola, an; m.
Entry preview:

An otter's hole Of ðam oterholan, Cod. Dipl. Kmbl. iii. 23, 30

oxan-slyppe

(n.)
Grammar
oxan-slyppe, an; f.
Entry preview:

Oxlip; primula veris elatior, Lchdm. ii. 32, 26 : iii. 30, 8

palm

(n.)
Grammar
palm, es ; palma, an (?) ; m. : pælme, an ; f.
Entry preview:

A palm Palm palma, Wrt. Voc. i. 32, 61. Se palm is sigebeácen, Homl. Th. ii. 402, 10 : i. 218, 10. Swé swé palma ut palma, Ps. Surt. 91, 13. Swælce pælme quasi palma, Rtl. 65, 33. Pælmana palmarum, 95, 8. Palmana, Jn. Skt. Lind. Rush. 12, 13

Linked entry: pælme

pápa

(n.)
Grammar
pápa, an: m.
Entry preview:

A pope Ðá wæs on ða tíd Vitalianus pápa ðæs apostolican setles ealdorbiscop sede apostolicae tempore illo Vitalianus praeerat, Bd. 4, 1 ; S. 563, 23. Gregorius se hálga pápa, Homl. Th. ii. 116, 24. Æfter ðæs pápan geendunge, 122, 18. Tó pápan gecoren

peonia

(n.)
Grammar
peonia, an; m. (?)
Entry preview:

Peony Peonia peonia, Wrt. Voc. i. 69, 22. Ðeós wyrt ðe man peonian nemneþ, Lchdm. i. 168, 14

pervince

(n.)
Grammar
pervince, an; f.
Entry preview:

Periwinkle (plant) Pervincæ vinca, Wrt. Voc. i. 31, 65. Pervince, 79, 34

petersilige

(n.)
Grammar
petersilige, an; f.
Entry preview:

Parsley Petersilie. Ðás wyrte man petroselinum nemneþ, Lchdm. i. 240, 6. Petresilige, iii. 24, 9. Petorsilian sǽd, ii. 314, 29 : 228, 26. Ða wyrt petersilian, 206, 27 : 234, 8

píle

(n.)
Grammar
píle, an ; f.
Entry preview:

A stake

Linked entry: píl-stæf

píle

(n.)
Grammar
píle, an; f.
Entry preview:

A mortar Ðeáh ðú portige ðone dysegan on pílan swá mon corn déþ mid piilstæfe ne meaht ðú his dysig him from ádrífan si contuderis stultum in pila, quasi plisanas feriente desuper pilo, non auferetur ab eo stultitia ejus, Past. 37, 2; Swt. 267, 1. Swilce

pilece

(n.)
Grammar
pilece, an; f.
Entry preview:

A robe of skin, pelisse Pylece pellicie, Wrt. Voc, i. 81, 68. Hwí worhte God pylcan Adame and Eve æfter ðam gylte? Ðæt hé geswutelode mid ðám deádum fellum ðæt hí wǽron ðá deádlíce, Boutr. Scrd. 20, 28

Linked entry: pylece

pill-sápe

(n.)
Grammar
pill-sápe, an; f.
Entry preview:

Silotrum (?), Wrt. Voc. i. 27, 32

pílstre

(n.)
Grammar
pílstre, an; f.
Entry preview:

A pestle; pila, Wrt. Voc. i. 34, 50

pinne

(n.)
Grammar
pinne, (?), an; f.
Entry preview:

A flask, bottle Ic (sutor) wyrce of him (cutes et pelles) flaxan (pinnan) facio ex iis flascones, Coll. Monast. Th. 27, 35