Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

bendan

(v.)
Grammar
bendan, p. bende; pp. bended; v. trans. [bend a band] .

to BENDflecteretendereintendereto bindfettervincire

Entry preview:

to BEND; flectere, tendere, intendere He his bogan bendeþ intendit arcum suum Ps. Th. 57, 6. He bende his bogan arcum suum tetendit 7, 13. to bind, fetter; vincire Sume hí man bende some they bound Chr. 1036; Th. 294, 6, col. 2; Ing. 208, 28; Ælf. Tod

bendan

Entry preview:

Add: to bend Þonne bende ic mínne bogan, Wlfst. 229, 8. Hí bendað. Ps. Th. 10, 2: 36, 13. Bogan bendan oððe flán ásendan geswinc getácnað. Lch. iii. 198, 19. Bendende, Ps. Spl. T. 77, 12. to bind Hý hergiað and heáwað, bændað and bismriað. Wlfst. 163

bennian

(v.)
Grammar
bennian, bennegean; p. ode, ade; pp. od, ad [ben a wound]

To woundvulnerare

Entry preview:

To wound; vulnerare Mec ísern bennade iron wounded me Exon. 130 a; Th. 499, 7; Rä. 88, 12. Ic geseah winnende wiht wído bennegean [benne gean, Th.] I saw a block [wood] wound [lit. to wound = wounding] a striving creature 114 a; Th. 438, 4; Rä. 57, 2

bencian

(v.)
Grammar
bencian, p. ode
Entry preview:

To furnish with benches Hé mæig findan hwæt hé mæig on byrig bétan . . . betweox húsan bricgian, beóddian, bencian, Angl. ix. 262, 22

bénsian

(v.)
Grammar
bénsian, part. ende; p. ode; pp. od [bén a prayer, sian or sigan to fall down]

To fall down in prayerto prayentreat in prayersupplicaredeprecariorare

Entry preview:

To fall down in prayer, to pray, entreat in prayer; supplicare, deprecari, orare Ðrihten bénsian Dominum deprecari Bd. 4, 25; S. 601, 4. He wæs bénsiende ða uplícan árfæstnesse mínra gesynta supplicans erat supernæ pietati pro sospitate mea 5, 6; S.

Linked entry: ge-bénsian

bénsian

(v.)
Entry preview:

Dele bracket, and 'To fall down in prayer'; add: To suppli-cate, implore Hine boensendu hwæthwugu from him petens aliquid ab eo, Mt. R. 20, 20. Folce boensandi populo supplicanti. Rtl. 93, 17: 80, 9. Boensandra supplicanlium, 40, 5: supplicum, 41, 23

bénsian

(v.)

Similar entry: ge-bénsian

benn

(n.)
Grammar
benn, e; f.
Entry preview:

A wound; vulnus, Cd. 9; Th. 12, 6; Gen. 181

béna

Grammar
béna, v. fær-béna, friþ-béna.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

béna

(n.)
Grammar
béna, an; m.

A petitionerdemanderrogatorsupplex

Entry preview:

A petitioner, demander; rogator, supplex Gehýr me helpys bénan exaudi me auxilii supplicem Ps. Th. 101, 2. Hý béna wǽron they were demanders, or they demanded Ors. 3, 11; Bos. 73, 36. Hence béna wesan to demand, request Beo. Th. 6272; B. 3140 : Cd. 107

béna

(n.)
Entry preview:

Add:, béne (?); f. Hé áforhtode for ðǽre geornfullan bénan (for hire hálsiendlican béne, v. l.) and wolde ꝥ wíf forbúgan expavit petitionis illius juramentum, declinare mulierem voluit, Gr. D. 17, 30

ge-bendan

(v.)
Grammar
ge-bendan, to put in bonds.
Entry preview:

Hiene þá burgleóde gebundon . . . Ac hé fealh of þǽm bendum þe hiene mon gebende (lapsus e vinculis), Ors. 5, 11; S. 236, 13. Man þá hálgan hæfte and gebende, Hml. S. 23, 105. Gebænde, Wlfst. 14, 6. xi síðan hund þúsenda hí lǽddon gebende, 296, 26. Add

ge-bendan

(v.)
Grammar
ge-bendan, -bændan; p. -bende; pp. -bended, -bend.

to bendflectĕretendĕreto bindfettervincīre

Entry preview:

to bend; flectĕre, tendĕre He hornbogan hearde gebendaþ confrēgit cornua arcuum, Ps. Th. 75, 3. He gebende his bogan he bent his bow, Homl. Th. i. 502, 15. Of gebendum bogan from a bended bow, Guthl. 4; Gdwin. 28, 2. to bind, fetter; vincīre Swá gebend

Linked entry: ge-bændan

ge-bennian

(v.)
Grammar
ge-bennian, p. ode; pp. od, ad

To woundvulnĕrāre

Entry preview:

To wound; vulnĕrāre Bille gebennad wounded with a sword, Exon. 102 b; Th. 388, 3; Rä. 6, 2

ge-bénsian

(v.)

to pray

Entry preview:

to pray Gi-boensandum ðínum supplicibus tuis, Rtl. 51, 29

Linked entry: bénsian

fǽr-béna

(n.)
Grammar
fǽr-béna, an; m.

A husbandman, peasant, churlrustĭcus

Entry preview:

A husbandman, peasant, churl; rustĭcus Gif hit sífǽrbéna gilde xii ór if it be a churl, let him pay twelve ores, L. N. P. L. 50; Th. ii. 298, 6

fǽr-béna

(n.)
Grammar
fǽr-béna, fær-béna (-u), an; m.
Entry preview:

Substitute: one that has to ask leave to go (faran) from his lord (? v. fær; I 2), a person of the churl class Gif ǽni man ágiten wurðe ꝥ ǽnige hǽðenscipe dreóge . . . gif hé sí cynges þegn . . . Gif hit sí elles landágende man . . . Gif hit sí færbéna

ge-benn

Entry preview:

For Cot. 79 substitute Gebennum edictis, Wrt. Voc. ii. 33, 12

friþ-béna

(n.)
Grammar
friþ-béna, an; m. [béna a petitioner]

A peace-petitionerrefugeepācis supplex

Entry preview:

A peace-petitioner, refugee; pācis supplex Bútan hit friþbéna sý unless it be a peace-petitioner, L. Eth. v. 29; Th. i. 312, 1. Bútan friþbénan sindan unless they are peace-petitioners, vi. 36;Th. i. 324, 15

ge-benn

(n.)
Grammar
ge-benn, es; n.

A commandedict

Entry preview:

A command, edict, Cot. 79