Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

GNÆT

(n.)
Grammar
GNÆT, gnætt; gen. gnættes; m.

GNATculex

Entry preview:

GNAT; culex Gedrehnigeaþ ðone gnæt aweg ye strain out the gnat, Mt. Bos. 23, 24. Com hundes fleógan and gnættas venit cænomyia et cinipes, Ps. Spl. 104, 29.

gnæt

Entry preview:

Gnæt scinifes vel tudo, Wrt. Voc. i. 24, 3: scinifes, 77, 56. Gneat, Ps. Srt. 104, 31. Þá gnættas mid swíþe lytlum sticelum him ( man ) deriaþ, Bt. 16, 2; F. 52, 10. Heó ( fleabane ) gnættas and micgeas and fleán ácwelleþ, Lch. i. 266, 1. Add

gnást

(n.)
Grammar
gnást, es; m.

A spark

Entry preview:

A spark

gneáð

(adj.)
Grammar
gneáð, gnéð; adj.

Sparingfrugalstingyscantysmall parcus

Entry preview:

Sparing, frugal, stingy, scanty, small; parcus Næs hió to gneáð gifa she was not too sparing of gifts, Beo. Th. 3864; B. 1930. He self lifde on gneáðum woroldlífe án tunece wæs his gegerela and ðæt wæs hǽren and beren hláf wæs his gereorde he himself

Linked entry: un-gníðe

gníst

(v.)
Grammar
gníst, he gnít

rubbestrubs

Entry preview:

rubbest, rubs; 2nd and 3rd pers. pres. ofgnídan

gneáþ

Grammar
gneáþ, Add: <b>, gneád</b>
Entry preview:

Hí cwǽdon ꝥ him gneáðe wǽre heora wist and scrúd, Hml. S. 31, 1296. v. gníþe, and two following words

GNAGAN

(v.)
Grammar
GNAGAN, ic gnage, ðú gnægest, gnægst, gnæhst, he gnægeþ, gnægþ, gnæhþ, pl. gnagaþ; p. gnóh, pl. gnógon; pp. gnagen, gnægen

To GNAWbite rodere

Entry preview:

To GNAW, bite; rodere Ic gnage rodo, Ælfc. Gr. 28, 4; Som. 31, 24. Ðæt gewrit beó geworpen músen to gnagene illiusmodi litteraturæ membranula suricum morsibus corrodenda, Chart. Th. 318, 29

fýr-gnást

(n.)
Grammar
fýr-gnást, es; m.

A fire-sparkscintilla

Entry preview:

A fire-spark; scintilla Flugon fýrgnástas fire-sparks flew, Andr. Kmbl. 3090; An. 1548

for-gnád

(v.; part.)
Grammar
for-gnád, p. of for-gnídan.

rubbed togetherbroke

Entry preview:

rubbed together, broke, Ps. Lamb. 104, 16;

be-gnídan

(v.)
Grammar
be-gnídan, p. -gnád
Entry preview:

To rub thoroughly Genim meluwes smed-man and wiccgan innel(fe), begníd ( or? innelfe gníd) tósomne, Lch. ii. 134, 5

gnirran

(v.)
Grammar
gnirran, to snarl, gnash or
Entry preview:

chatter (with the teeth) Hwýlon þá téð for mycclum cyle manna þǽr gnyrrað (gryrrað, Dóm. L. 195) nunc nimio stridentes frigore dentes, Wlfst. 138, 29. Hlihhan oððe gnyrende gesihð unrótnyssa getácnað ridere aut stridentes uiderit tristitiam significat

Linked entry: gnyran

for-gnagan

(v.)
Grammar
for-gnagan, p. -gnóg, pl. -gnógon; pp. -gnagen [for-, gnagan to gnaw]

To gnaw or eat upcorrōdĕrecomĕdĕre

Entry preview:

To gnaw or eat up; corrōdĕre, comĕdĕre On eallum grówendum þingon hig forgnagaþ omnia quæ nascuntur corrōdent, sive comĕdent, Ex. 10, 5. Gærstapan forgnógon swá hwæt swá se hagol belǽfde locusts gnawed up whatsoever the hail had left, Homl. Th. ii. 194

be-gnagan

(v.)
Grammar
be-gnagan, p. -gnóg, pl. -gnógon; pp. -gnagen

To BEGNAWgnawcorrodere

Entry preview:

To BEGNAW, gnaw; corrodere Martyrol. 9, Jul

bi-cowen

(v.; part.)
Grammar
bi-cowen, gnawed, Exon. 99 b; Th. 373, 20; Seel. 111; pp.
Entry preview:

of bi-ceówan

ge-gnídan

(v.)
Grammar
ge-gnídan, p. -gnád, pl. -gnidon; pp. -gniden

To rubrub togethercomminutefricaredefricarefricando comminuereplanarelevigare

Entry preview:

To rub, rub together, comminute; fricare, defricare, fricando comminuere, planare, levigare Nim ðas ylcan wyrte dryg he ðonne and gegníd to duste take this same wort, then dry it, and rub it to dust, Herb. 90, 10; Lchdm. i.196, 12. Genim ðas wyrte on

GNÍDAN

(v.)
Grammar
GNÍDAN, ic gníde, ðú gníst, he gnít, pl. gnídaþ; p. gnád, pl. gnidon; pp. gniden

To rubbreakrub togethercomminutefricarecomminuere

Entry preview:

To rub, break, rub together, comminute; fricare, comminuere Hys leorningcnihtas ða eár mid hyra handum gnidon his disciples rubbed the ears with their hands, Lk. Bos. 6, 1. Gif ðú gang ofer his æcer brec ða eár and gníd if thou go across his field pluck

Linked entry: ge-gnídan

drehnigean

(v.)
Grammar
drehnigean, drehnian, dreahnian; p. ode ; pp.drehnigod

To strain out, DRAINexcolāre, percolāre

Entry preview:

To strain out, DRAIN; excolāre, percolāre Lá blindan látteówas, ge drehnigeaþ ðone gnæt aweg duces cæci, excolantes culĭcem, Mt. Bos. 23, 24

Linked entry: dreahnian

for-sceorfan

(v.)
Grammar
for-sceorfan, p. -scearf, pl. -scurfon; pp. -scorfen [sceorfan to gnaw, bite]

To gnaw or eat offarrōdĕre

Entry preview:

To gnaw or eat off; arrōdĕre Gærstapan ǽlc wuht forscurfon, ðæs ðe on ðam lande wæs grówendes locusts ate off everything that was growing in the land, Ors. 5, 4; Bos. 105, 17, notes, p. 24, 7, MS. L

a-weg

(adv.)
Grammar
a-weg, adv.

AWAYoutauferendi vim habet

Entry preview:

Ge drehnigeaþ ðone gnæt aweg ye strain the gnat out; excolantes [ex out, colare to filter, strain ] culicem, Mt. Bos. 23, 24. He hí raðe aweg aþýwde he quickly drove them away, Ors. 6, 36; Bos. 131, 28 : Ps. Th. 77, 57

Linked entry: aweg-weorpan

for-gnídan

(v.)
Grammar
for-gnídan, -gnýdan, -cnídan; he -gnít; p. ic, he -gnád, ðú -gnide, pl. -gnidon ; pp. -gniden [for-, gnídan to rub]

To rub togetherdash or throw downbreakcontĕrĕreallīdĕreelīdĕre

Entry preview:

To rub together, dash or throw down, break; contĕrĕre, allīdĕre, elīdĕre He forgnád oððe he tobrytte treów gemǽru heora contrīvit lignum fīnium eōrum, Ps. Lamb. 104, 33, 16: Ps. Spl. 106, 16. Grin forgniden is, and we alýsde synd lăqueus contrītus est