Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wrang-wís

(adj.)
Grammar
wrang-wís, adj.
Entry preview:

Rough, uneven Wrangwíse, wóge sméþiende hylcas salebrosos, i. asperos conplanans anfraclus, An. Ox. 17 70. [Wrong-wise (unrighteous ] reuen, O. E. Hml. i. 175, 256

wrang

(n.; adj.)
Grammar
wrang, es; n.

Wrong

Entry preview:

Wrong Unrihtdérnan, ðe wendaþ wrang tó rihte and riht tó wrange, Wulfst. 203, 26: 298, 20

Linked entry: wrong