Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

yppan

Grammar
yppan, <b>. I.</b>
Entry preview:

Þæt hors ongan mid unáblinnendlicre brogdettunge ealles líchaman meldian and yppan ( prodere ) ꝥ hit ne mihte wífman beran, Gr. D. 183, 12

BRǼÞ

(n.)
Grammar
BRǼÞ, bréþ, es; m.

An odour, a scent, smell goodbad, a savour, BREATHodor, odoramen

Entry preview:

Ongan se cealc mid ungemete stincan, ðá wearþ Iuuinianus mid ðam brǽþe ofsmorod the plaster [lit. chalk] began to smell excessively, and Jovian was smothered with the smell, Ors. 6, 32; Bos. 129, 12. Bréþ odor, Ælfc. Gl. 70; Wrt. Voc. 42, 58

Linked entries: ǼÐM bréþ

bǽtan

(v.)
Grammar
bǽtan, p.te

To spread a coveringto saddle a horse

Entry preview:

Ongan his esolas bætan (stravit asinum suum,) Gen. 22, 3; Gen. 2866. Cf. Hé ꝥ gebǽte (-el, v. l.) of áteáh stramine subtracto, Bd. 3, 9; Sch. 230, 4. Mid þám cynelican gebǽtum stratus regaliter, 3, 14; Sch. 257, 14.

druncnian

(v.)
Grammar
druncnian, p. ode ode; pp. od.

become drunk inebriārito sink,mergi

Entry preview:

Ðonne ða gebeóras druncniaþ when the guests are drunk, ii. 70, 27. to sink, drown; mergi Mid [MS. mið] ðý he ongann druncnian [MS. druncnia] cum cæpisset mergi, Mt. Kmbl. Lind. 14, 30

ge-efenlǽcan

(v.)
Grammar
ge-efenlǽcan, p. -lǽhte; pp. -lǽht, -lǽced; v. trans.

To be likeequalto imitateæquāreassĭmĭlāriimĭtāri

Entry preview:

Ongann Augustinus mid his munecum to geefenlǽcenne ðæra apostola líf Augustine with his monks began to imitate the life of the apostles, Homl. Th. ii. 128, 32. Ðæt hí ðám flæsclícum geefenlǽcon that they imitate the fleshly, 82, 15

nǽgan

(v.)
Grammar
nǽgan, négan; p. de

To addressaccostspeak to

Entry preview:

Ongan ðá wíf weras wordum négan, Elen. Kmbl. 574; El. 287 : 1115; El. 559

Linked entry: hnǽgan

wíd-mǽrsian

(v.)
Grammar
wíd-mǽrsian, p. ode
Entry preview:

ongan bodian and wídmǽrsian ða sprǽce ille coepit praedicare et diffamare sermonem, Mk. Skt. 1. 45. Heó nolde wídmǽrsian Cristes dígelnesse. Homl. Th. i. 42, 18. Wídmǽrsiende crebrescens, Hpt. Gl. 512, 21

hálian

(v.)
Grammar
hálian, p. ode

To become hale, whole, to heal, to get wellsanescere

Entry preview:

Hé ðá ongan trumian and háligan ubi sanescere cæpit, Bd. 4, 22; S. 591, 10. Ðonne hálaþ ðæt heáfod swýðe hraðe the head will heal very quickly, Herb. 1, 2; Lchdm. i. 70, 16: 2, 6; Lchdm. i. 82, 10

GADERIAN

(v.)
Grammar
GADERIAN, gadorigean, gadrian, gadrigean, gæderian, gædrian; to gaderigenne, gadrienne, gadrigenne; ic gaderie, gaderige, gadrige, ðú gaderast, gadrast, he gaderaþ, gadraþ, pl. gaderiaþ, gadriaþ; p. gaderode; pp. gaderod

To GATHERgather togethercollectstore uplĕgerecollĭgĕrecongrĕgāre

Entry preview:

Ðá ongan se æðeling Eádmund to gaderigenne [gadrigenne,Th. 276, 33, col. 2 : gadrienne, 277, 33, col. 1] fyrde then the etheling Edmund began to gather a force, Chr. 1016; Th. 276, 33, col. 1.

sworettan

(v.)
Grammar
sworettan, p. te
Entry preview:

Ðá ongan hé sworettan, swá swá eallunga gewǽced, on ðam oreðe belocen, Homl. Skt. ii. 23 b, 234

Linked entry: a-sworetan

æt-sacan

(v.)
Grammar
æt-sacan, p. -sóc, pl. -sócon; pp. -sacen; v. a. n. [æt, sacan to charge, accuse]

To denydisownabjurenegaredetestariabjurare

Entry preview:

Ðá ongan he ætsacan and swerian Ille autem cœpit anathematizare et jurare, Mk. Bos. 14, 71

Linked entry: sacan

þæran

(v.)
Grammar
þæran, (? þærran)
Entry preview:

to dry, wipe Hé ðá hét geótan wæter on mundleów and ongan his þegna fét þweán and þæran (other MSS. have þar an, þær ana; the Latin in Jn. 13, 5 is extergere.

Linked entries: þerran þirran

tó-slítan

Entry preview:

S. 31, 959. add: to interrupt Þá ongan se cniht clypian ... and mid hlúdum stefnum tóslítan and ámyrran þára bróðra sangas and gebedu coepit clamore, atque cum magnis vocibus orationes fratrum interrumpere, Gr. D. 324, 23

wafian

(v.)
Grammar
wafian, l. wáfian,
Entry preview:

Hé ðis gehýrende ongan micclum wáfian. Hml. S. 33, 311. (2 a) :-- On úrum tídum hí syndon ús swíðe tó wáfienne sunt haec nostris valde stupenda temporibus, Gr. D. 187, 8.

stefnan

(n.; v.)
Grammar
stefnan, p. de.
Entry preview:

Ongann timbrian ða stówe ðæs mynstres ðe hé from ðam cyninge onféng and mid regollícum ðeódscipum stæfnde curavit locum monasterii, quem a rege acceperat, construere ac regularibus instituere disciplinis, Bd. 3, 19; S. 547, 21 note. to alternate Staefnendra

furþ-an

(adv.)
Grammar
furþ-an, furþ-on, furþ-um; adv. [furþ = forþ forth, furþan, furþon, furþum, forþum, dat.]

Alsotooevenindeedfurtherat firstetiamquĭdemprīmo

Entry preview:

Ic furþum ongan búgan I first [prīmo] began to dwell Exon. 50 b; Th. 176, 21; Gú. 1213

Linked entry: furþum

wérigian

(v.)
Grammar
wérigian, p. ode
Entry preview:

Ðá ongan his hors semnninga wérian (wérgian, Bd. M. 178, 19) and gestandan equus subito lassescere et consistere coepit, 3, 9; S. 533, 31. Hwériende aegrotantibus, infirmantibus, Hpt. Gl. 478, 37

Linked entry: wérgian

Angel-cynn

Entry preview:

. ¶ where the reference is to Northumbria :-- Ongan þæt mægen Angelcynnes ríces tóflówan. Bd. 4, 26; S. 602, 28. Benedict wæs Angelcynnes man. Shrn. 50, 23. Add

weall-fæsten

(n.)
Grammar
weall-fæsten, weall-fæstenn, es; n.

a walled stronghold a fortress a wall for defence a bulwark

Entry preview:

ongan ceastre timbran, ðæt wæs weallfæstenna ǽrest, Cd. Th. 64, 31; Gen. 1058. a wall for defence, a bulwark Forhwan ðú tówurpe weallfæsten his ? quid deposuisti maceriam ejus? Ps. Th. 79, 12. Wicon weallfæsten, wǽgas burston, Cd.

hosp-word

(n.)
Grammar
hosp-word, es; n.

A word expressing contempt, contumely, reproach, abuse

Entry preview:

Ongan tó ðam hálgan hospword sprecan began to speak words of contempt to the saint, Andr. Kmbl. 2632; An. 1317