Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

swót-stence

(adj.)
Grammar
swót-stence, adj. Sweet-scented, odoriferous
Entry preview:

Ambrosia elesealfe, divino odore ðære swótstencan, Wrt. Voc. ii. 2, 35

swót-stencende

(adj.)
Grammar
swót-stencende, (-stincende?)
Entry preview:

emitting a sweet odour Suǽ ðæt récilc suótstencende stenc ic gisalde sicut balsamum aromatizans odorem dedi, Rtl. 65, 39

Linked entries: stencende stencende

swane-wyrt

(n.)
Grammar
swane-wyrt, (?), Lchdm. ii. 74, 20.

swát-cláþ

(n.)
Grammar
swát-cláþ, es; m.
Entry preview:

A handkerchief, towel, napkin; sudarium Se apostol him ásende his swatcláð . . . Hé wearð álýsed swá hraðe swá se swátcláð hine hrepode, Homl. Th. ii. 414, 21-25

Linked entry: swát-lín

swát-fáh

(adj.)
Grammar
swát-fáh, adj.
Entry preview:

Blood-stained Oft æt hilde gedreás swátfag and sweordwund sec[g] æfter óðrum, Vald. 1, 5. Swátfáh syrce, Beo. Th. 2226; B. 1111

swát-lín

(n.)
Grammar
swát-lín, es; n.
Entry preview:

A napkin, handkerchief Swátlín sudorium, Wrt. Voc. ii. 73, 68. On ðæm swátlíne ( in sudarium) ðe Xrist ymbe spræc on his godspelle. Past. 9; Swt. 59, 13. Ðín pund ðe ic hæfde on swát-lín ( in sudario ) áléd, Lk. Skt. 19, 20

Linked entry: swát-cláþ

swat-þyrel

(n.)
Grammar
swat-þyrel, es; n.
Entry preview:

A pore Swátþyrlu pori i. spiramenta unde sudor emanat. Wrt. Voc. i 44, 25

swég-dyne

(n.)
Grammar
swég-dyne, -dynn, es; m.
Entry preview:

A resounding din, crash Heard gebrec, hlúd, unrnǽte, swégdynna mǽst ( the crack of doom. ) Exon. Th. 59, 20; 955

swég-hleóþor

(n.)
Grammar
swég-hleóþor, es; m.
Entry preview:

Sound, voice Swéghleóþor ( rugitus magnus, v. Anglia vi. 243) cymeþ, woþa wynsumast, þurh ðæs wildres muð; æfter ðære stefne stenc út cymeþ of ðam wongstede, Exon. Th. 358, 8; Pa. 42. Swég[h]leóþres geswin the melody of vocal music, 207, 5; Ph. 137

þurh-swíðan

(v.)

to prove very strong

Entry preview:

to prove very strong Hé þurhswíðde on ídelnesse praeualuit in vanitate, Ps. Lamb. 51, 9

un-swíþ

(adj.)
Grammar
un-swíþ, adj.

Not strongweak

Entry preview:

Not strong, weak Gif drenc sié tó unswíþ, Lchdm. ii. 270, 15: iii. 18, 22

un-swíðe

(adv.)
Grammar
un-swíðe, adv.

Not stronglyweakly

Entry preview:

Not strongly, weakly Sió ecg bát unswíðor ðonne his ðiódcyning þearfe hæfde, Beo. Th. 5150; B. 2578

wíte-swinge

(n.)
Grammar
wíte-swinge, an; f.

A stroke given as a punishmentchastisement

Entry preview:

A stroke given as a punishment, chastisement Ongæt gumena aldor hwæt him Waldend wræc wíteswingum, Cd. Th. 112, 2 ; Gen. 1864

Linked entry: swinge

æ-swáp

Grammar
æ-swáp, v. swǽpa
Entry preview:

in Dict., and An. Ox. 608: 4155

ǽ-swíca

Grammar
ǽ-swíca, l. -swica, and add: — Ǽswica desertor, seductor, Wrt. Voc. ii. 139, 12. Ðæt hé wǽre leás drý and scyldig ǽswica, Bl. H. 175, 8. Hé ongan hine cígan ǽswica (impostorem). Gr. D. 200, 13. Þára ǽswicena gástas
Entry preview:

apostatas spiritus, 304, 28

ǽ-swice

(n.)
Grammar
ǽ-swice, es; m.
Entry preview:

Failure in the keeping of the law Þurh lahbrycas and ǽswicas, Wlfst. 164, 3

Linked entry: swice

fore-swígan

(adv.)

Similar entry: fóre

ge-swel

Entry preview:

Án geswel (-swell, v. l.) weóx mycel under þám cynnbáne tumorem maximum sub maxilla habebat, Hml. S. 20, 51. Atelicum getwelle informi tumore, Hpt. 33, 238, 13. Wearð Cúðberhtes cneów mid heardum geswelle áléfed, Hml. Th. ii. 134, 24. Se lǽce sceolde

ge-swícan

Entry preview:

Add: to cease, stop, absolute Ne geswíceð non tricaverit (tricare cessare, Migne), Wrt. Voc. ii. 60, 1. to cease from proceeding, to retire, retreat Gecier lá and gesuíc, ne folga mé recede, noli me persequi, Past. 295, 15. to cease from action, (ill

hearp-swég

Entry preview:

Ps. Rdr. 56, 9. Add: