Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dǽdbót-líhting

(n.)
Grammar
dǽdbót-líhting, e; f.
Entry preview:

Mitigation of penance Ðis is mihtiges mannes dǽdbótlíhtingc, ac án unmaga ne mæg swilc geforðian, ac ꝥ hé mót on hine sylfne hit sécan þe geornor, Ll. Th. ii. 288, 21

Linked entry: líhting

cyn-lic

Grammar
cyn-lic, convenient.
Entry preview:

ne beó behýddþæs cynlica weg, Angl. viii. 302, 40 (cf. 322, 44). Suá cenlic (cendlic, Ep. Erf) percommode, Txts. 85, 1534. v. un-cynlic, and cine-lic in Dict. Add

glemm

Entry preview:

Godes cyrice . . . wé sculan nǽfre hyre derian wordes ne weorces, ac griðian hý symle and healdan unwemme and á bútan glemme (bútan womme vel glemme, v. l. ), Wlfst. 67, 18. Add

latian

(v.)
Entry preview:

Ne lata þú tó mínum fultume, Ps. Th. 39, 15. Uilesceret, i. tardaret vel latode, Angl. xv. 208. 100 b. Add

widl

Grammar
widl, l. wídl,
Entry preview:

and add Seó hýd ásweóll swá ꝥ heó ne mihte bedýglian ꝥ weaxende wyrms and wíðl (wídl, v.l.) ui cutts intumesceret, atque increscentem saniem occultare non posset, Gr. D. 157, 10

ymb-swífan

(v.)
Grammar
ymb-swífan, p. -swáf; pl. -swifon; pp. -swifen
Entry preview:

To revolve round Þeáh þe wé þonne gýt þá sunnan sylfe geseón ne magon, for ðan seó sunne hafað þonne mid þý heofone þás eorían útan ymbswifen and ymbcerred, Nap. 88

Linked entry: ymb-cirran

be-cuman

Entry preview:

Add Ne lyst mé þæs; ac gyf hit mé ǽfre on lust becymð, Solil. H. 36, 16. Add Wé becumað tó þám andgite swá mycles gerýnes, Angl. viii. 302, 39

ord-wíga

(n.)
Grammar
ord-wíga, an; m.

A warrior who fights with a pointed weaponone who fights in the van

Entry preview:

ne lǽt ðín ellen gedreósan tó dæge, Wald. 9; Vald. I, 6. (?

be-cwilman

(v.)

to torment

Entry preview:

to torment Ne bið þǽr ansýn gesewen ǽnigre wihte bútan þára cwelra becwylmað (þe cwylmað?) ðá earman (cf. Wlfst. 139, 5: Búton þǽra deófla þe cwylmað þá earman), Dóm. L. 203

á-uht

(adv.)
Grammar
á-uht, adv.

At allby any meansomninoullo modo

Entry preview:

At all, by any means; omnino, ullo modo Áuht ne gebétaþ hiora scearpnesse nor by any means improve their sharpness, Bt. Met. Fox 21, 46; Met. 21, 23: 6, 12; Met. 6, 6

emn-sár

(n.)
Grammar
emn-sár, es; n.

Equal sorrow or contritionæquālis dŏlor

Entry preview:

Equal sorrow or contrition; æquālis dŏlor Hie ne mágon ealneg ealla on áne tíd emnsáre hreówan they cannot always repent of all at one time with equal sorrow, Past. 53, 3; Hat. MS

Linked entry: sáre

mǽg-lufu

(n.)
Grammar
mǽg-lufu, an; f.

Love

Entry preview:

Love Heó sagaþ ðæt heó mǽglufan mínre ne gýme she (Juliana) says that she cares not for my (Heliseus', who wished to marry Juliana) love, Exon. 66 b; Th. 246, 31; Jul. 70

glædmódnes

(n.)
Grammar
glædmódnes, se; f.

Gladnesscheerfulnessjoyfulnesskindness

Entry preview:

Gladness, cheerfulness, joyfulness, kindness Ac ðonne ðæt mennisce mód Godes glædmódnesse mid gódum weorcum ne geandsworaþ sed cum largientem Deum humana mens boni operis responsione non sequitur, Past. 50, 3; Swt. 391, 6

un-meahtelíc

(adj.)
Grammar
un-meahtelíc, (-mihte-, -miht-); adj.

Impossible

Entry preview:

Impossible Eów ne byð ǽnig þing unmihtelíc nihil inpossibile erit vobis, Mt. Kmbl. 17, 20: Lk. Skt. 1, 37. Unmihtlíc is inpossibile est, 17, 1. Ða þing ðe mannum synt unmihtelíce, 18, 27

Linked entry: un-meahtiglíc

ágen-slaga

Entry preview:

Add: A suicide Nán sylfcwala, ꝥ is ágenslaga, ne becymð tó Godes ríce, O. E. Hml. i. 296, 14. Ǽlc ágenslaga on écnysse ðrowað. Hml. S. 19, 230: Hml. Th. ii. 250, 22

el-reord

Entry preview:

Ne myhton ælreorde þeóde hergian on þá, Shrn. 156, 24. Add

ge-fágod

(adj.)
Grammar
ge-fágod, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Mid deórwyrþum reáfum and gefágedum ne beóþ hý gescrýdde pretiosis vel coloratis vestibus non induantur, R. Ben. 137, 8

Linked entry: fágian

læccung

(n.)
Grammar
læccung, (?), e; f.
Entry preview:

Blaming Ðá forðgáð of welerum mínum ne onsién (faciem seems to have been read) on leccungæ (tó bysmre, Ps. Spl. C.) quae procedunt de labiis meis non faciam irrita, Ps. Cant. 88, 35

Linked entry: leccung

nam-cíging

(n.)
Grammar
nam-cíging, e; f.
Entry preview:

A calling by name, naming An þǽre nam*-*cýginge ne sý nánon álýfed ꝥ heora ǽnig óðerne sindrium naman nemne in ipsorum appellaiione nominum nulli liceat alium puro nomine appellare, Chrd, 9, 25

ofer-druncen

Entry preview:

Ic fela dyde þæs ðe ic dón ne sceolde . . . on oferǽte and on oferdruncenne, Angl. xi. 102, 64. On oferdruncne, 99, 78. Beorge manna gehwylc wið oferdruncen him georne, Wlfst. 103, 8. Add