Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

dolh-wund

(adj.)
Grammar
dolh-wund, adj. [wund wounded]

Woundedvulnĕrātus

Entry preview:

Wounded; vulnĕrātus He on swíman læg druncen and dolhwund he lay in stupor drunk and wounded, Judth. 10; Thw. 23, 6; Jud. 107

Linked entry: wund

ehta-tyne

(n.; num.; adj.)
Grammar
ehta-tyne, adj.

Eighteen octō-dĕcim

Entry preview:

Lk. Bos. 13, 4, 16

hér

(adj.)
Grammar
hér, adj.

Nobleexcellenthonourableholysublime

Entry preview:

Noble, excellent, honourable, holy, sublime Gehýr ðis hére spel [herrespel, Thorpe], hear this noble lay, Exon. 93 a; Th. 348, 32; Sch. 37

Linked entry: hér-

hridrian

(v.)
Grammar
hridrian, p. ode

To siftwinnow

Entry preview:

To sift, winnow Satanas gyrnde ðæt hé eów hridrude swá swá hwǽte Satanas expetivit vos ut cribraret sicut triticum, Lk. Skt. 22, 31

hwistle

(n.)
Grammar
hwistle, an; f.

A pipefluteWHISTLE

Entry preview:

Mið hwistlum tibiis, Lk. Skt. Lind. 7, 32

midde-sumor

(n.)
Grammar
midde-sumor, es; m.

Mid-summer

Entry preview:

Mid-summer Ðis godspel gebyraþ on middesumeres mæsseǽfen, Lk. Skt. 1, 1, rubric. On middesumeres dæg, Herb. 4, 5; Lchdm. i. 90, 17

Linked entries: midde-winter mid-sumor

nestan

(v.)
Grammar
nestan, p. te

To spin

Entry preview:

Nestaþ, Lk. Skt. Lind. Rush. 12, 27

ge-giwian

(v.)
Grammar
ge-giwian, p. ade, ode; pp. ad, od

To demandaskpostularepetere

Entry preview:

Gegiwade postulans, Lk. Skt. Lind. 1, 63

Linked entry: giwian

sealt-leáh

(n.)
Grammar
sealt-leáh, gen. -leáge; f.
Entry preview:

A salt lea; hence Saltley Of ðan swínhagan ðæt on sealtleáge; and of sealtleáge in ðone hyrstgeard, Cod. Dip. Kmbl. iii. 400, 1

for-drugian

(v.)
Grammar
for-drugian, l. for-drúgian,
Entry preview:

Áwisnade ł fordrúgade aruit, Lk. L. 8, 6. On þǽre stówe wæs getácnod swilce fordrúwod burna, Hml. S. 23 b, 197. and add

ge-cwidrǽden

Entry preview:

Witan hwæt úre gecwydrǽddene (cf. seó gerǽdnis ... gecweden, 228, 7), gelǽst sý, Ll. Th. i. 236, 5. Add

lencten-ádl

Entry preview:

Add: dysentery Hara bið gód wið lengtenádle ( contra dysenteriam ), Ll. Th. ii. 162, 23. Wið lenctenádle, ꝥ is fefer, Lch. ii. 12, 28

mann-myrþra

(n.)
Grammar
mann-myrþra, an; m.
Entry preview:

A homicide, murderer Þá wíf þe dód áwegáworpnesse heora bearna . . . sýn hý geteald to manmyrðrum habeantur pro homicidis, Ll. Th. ii. 154, 36

Linked entry: myrþra

of-drincan

(v.)
Entry preview:

to intoxicate Ǽlces cynnes drinc þe man mæg ofdruncen beón omnis generis potus quo quis inebriari possit, Ll. Th. ii. 134, 21 note

riht-wer

Entry preview:

Gif be cwicum ceorle wíf hig be óðrum were forlicge, . . . hæbbe se rihtwer eall ꝥ heó áhte, Ll. Th. i. 406, 8. Add

be-cwelan

(v.)
Grammar
be-cwelan, p. -cwael

To die

Entry preview:

To die Hit becwæð and becwæl sé þe hit áhte he that owned it bequeathed it and died, Ll. Th. i. 184, 1

Linked entry: cwelan

ge-wunian

(v.)
Entry preview:

Hé gewunade on móre morabatur in monte, Lk. L. R. 21, 37. Huér gewunade ubi maneret, Jn. L. 1, 39. Gewunedon ł gebýedon ðér habitant ibi, Mt. L. 12, 45. Gebédon hine ꝥte ðér geuunade ( maneret ), and uunade ðér tuoege dagas, Jn. L. R. 4, 40.

bringan

Entry preview:

Ic nát hwæt þá woruldlustas myrges bringaþ hiora lufigendum, 31, l ; S. 70, 14. Gif ðú wille ðín lác bringan (brengan, v. l.). . . lǽt inc geséman ǽr ðú ðín lác bringe (brenge, v. l.); brieng (breng, v. l. ) siððan ðín lác, Past. 349, 9-13.

preóst

Entry preview:

Ll. Th. ii. 348, 20-29 Bisceopes feoh .xi. gylde. Preóstes feoh .ix. gylde. Diácones feoh .vi. gylde, Ll.

georman-leáf

(n.)
Entry preview:

Substitute: <b>georman-leáf</b> (geormant-, geormen-), es; n. Mallow Geormantláb malva, Txts. 78, 656. Geormenleáf malva herratice, Wrt. Voc. i. 69, 15: malua erratica, Lch. iii. 303, 22. Geormenletic (-leáf?) malva, Wrt.

Linked entry: gearwan-leáf