Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-rípan

(v.)
Grammar
ge-rípan, p. -ráp, pl. -ripon; pp. -ripen

To reapmĕtĕre

Entry preview:

On ðæt gerád ðe he ǽlce geáre gerípe on the condition that each year he reap, Cod. Dipl. ii. 398, 21

Linked entry: rípan

ge-screádian

(v.)
Grammar
ge-screádian, p. ode, ede; pp. od, ed

To cut off trim, prunesarpere

Entry preview:

Gescreáded wíngeard sarpta vinea, Ælfc. Gl. 99; Som. 76, 125; Wrt. Voc. 54, 65

ge-maca

(n.)
Grammar
ge-maca, an; m. and f.

A mate, an equal, companionpar, sociussocius

Entry preview:

A mate, an equal, companion; par, socius Gemaca hic et hæc par, Ælfc. Gr. 9; Som. 9, 50. Of eallum nýtenum ealles flǽsces twegen gemacan of all beasts two of the same kind, male and female, Gen. 6, 19

Linked entry: maca

þurh-delfan

(v.)

to dig throughbore throughpierce

Entry preview:

to dig through, bore through, pierce Ic ðurhdelfe perfodio, Ælfc. Gr. 28, 6; Zup. 179, 10. Þurhdelfeþ, Ps. Th. 79, 15. Hý þurhdulfon ( foderunt ) míne handa and míne fét, 21, 15. Þurhdol[fen] confossa, transfixa, Hpt. Gl. 501, 29

clæman

Grammar
clæman, l. clǽman,
Entry preview:

Seó ðe clǽman sceal litura, Ælfc. Gr. Z. 256, 3. Claemende affirmans, Wrt. Voc. ii. 115, 42. Clǽmende, 63, 37

ed-níwe

(adj.; adv.)
Grammar
ed-níwe, adv.
Entry preview:

God gescypð ǽlce geáre óðre edníwe (cf. Angl. vii. 10, 99 under edníwan) ðæs ylcan gecyndes, for ðan ðe ðá ǽrran áteoriað, Hml. Th. ii. 206, 29. ( This and Ph. 253 might be taken under ed-níwe; adj.) Add

fefer-fuge

Entry preview:

Feferfugie (-fugia, -fuge, v. ll.) febrefugia, Ælfc. Gr. Z. 310, 9. Feferfugian emmicel, Lch. ii. 292, 17. Gebeáte feferfugean and pipor, 80, 6. Feferfugian, 350, 7. Add:

wyrcend

Grammar
wyrcend, <b>. II.</b>
Entry preview:

Beóð þæs wordes wircendras estote factores uerbi, Ælfc. T. Grn. 14, 37. Hé ys Godes þén . . . on þám yfelum wyrcendum tó wræce gesett Dei minister est; vindex in iram ei, qui malum agit (Rom. 13, 4), 20, 28. Add

ǽfen-steorra

Entry preview:

Ðes ǽfensteorra hic vesper Ælfc. Gr. Z. 43, 12. Se fífta is gehaten Venus, sé is ǽfensteorra, Scrd. 18, 36. Vesperum, ðæt is ǽfen, ðonne se ǽfen-steorra æteówað, Lch. iii. 242, 28. Add

sliht

(n.)
Grammar
sliht, sleaht, sleht, slieht, sliét, slyht (see the cpds.), es; m.

a striking of coin a stroke, flash of lightningslaughter, death by violencethe deadly stroke of diseasewhat is to be killed, animals for slaughter a blow, mortal blow; stamp, coining strages, occisio mowing ; striking of an instrument

Entry preview:

On manegum landum stent ðæt hé sylle ǽlce geáre . xv. swýn tó sticunge L. R. S. 6; Th. i. 436, 11

ádlian

(v.)
Grammar
ádlian, -igan; p. ode; pp. od

To ailto be sickto languishægrotarelanguere

Entry preview:

Ic ádlige langueo, Ælfc. Gr. 26, 2; Som. 28, 46

and

(con.)
Grammar
and, conj.

ANDetatqueac

Entry preview:

And swá forþ and so forth; et cætera, Ælfc. Gr. 25; Som. 26, 59

býmian

(v.)
Grammar
býmian, p. ode; pp. od [býme a trumpet]
Entry preview:

To sound or play on a trumpet; tuba canere, buccinare Ic býme salpizo vel buccino,Ælfc. Gl. 114; Som. 80, 14; Wrt. Voc. 60, 49. Býmiaþ oððe hlyriaþ on niwum mónþe mid býman buccinate in neomenia tuba, Ps. Lamb. 80, 4

Linked entry: bíman

cimbal

(n.)
Grammar
cimbal, es; m: cimbala, an; m;

A cymbalcymbalum

Entry preview:

A cymbal; cymbalum Cimbal cymbalum, Ælfc. Gl. 20; Wrt. Voc. 82, 17. Cimbalan oððe psalteras æt-hrínan [MS. ætrínan] saca hit getácnaþ to touch cymbals or psalteries betokens a lawsuit, Somn. 74; Lchdm. iii. 202, 14; Greg. Dial. 1, 9

dæg-rima

(n.)
Grammar
dæg-rima, an; m. [dæg day, rima a rim, edge]

Daybreak, morning aurora

Entry preview:

Dægrima aurora, Ælfc. Gl. 95; Som. 75, 128; Wrt. Voc. 53, 9: Hymn. Surt. 8, 21

el-boga

(n.)
Grammar
el-boga, ele-boga, eln-boga, an; m.

ELBOWcŭbĭtum, ulna

Entry preview:

An ELBOW; cŭbĭtum, ulna Elboga cŭbĭtum, Ælfc. Gl. 72; Som. 70, 125; Wrt. Voc. 43, 50. Fæðm betwux elbogan [MS. elboga] and hand-wyrste a cubit, between the elbow and wrist; cŭbĭtum, 72; Som. 70, 126; Wrt. Voc. 43, 51

folc-líc

(adj.)
Grammar
folc-líc, adj.

Folklikecommonpŏpŭlāriscommūnis

Entry preview:

Folklike, common; pŏpŭlāris, commūnis Folclíc lár hŏmīlia [MS. ŏmīlia = ὁμιλία ], Ælfc. Gl. 35; Som. 62, 75; Wrt. Voc. 28, 53. He sǽde ðæt he folclíc man wǽre rustĭcum se fuisse respondit, Bd. 4, 22; S. 591, 6: Nar. 18, 4

gád-ísen

(n.)
Grammar
gád-ísen, es; n.

A gad-irongoadacūleusstĭmŭlus

Entry preview:

A gad-iron, goad; acūleus, stĭmŭlus Sticel vel gádísen acūleus, Ælfc. Gl. 1; Som. 55, 15; Wrt. Voc. 15, 15. Ic hæbbe sumne cnapan þýwende oxan mid gádísene hăbeo quendam puĕrum minantem bŏves cum stĭmŭlo, Coll. Monast. Th. 19, 27

Linked entry: gád-íren

lang-líce

(adv.)
Grammar
lang-líce, adv.

Longat lengthfor a long time

Entry preview:

Long, at length, for a long time Langlíce tractim; Ælfc. Gr. 38; Som. 41, 12. Hét ðone diácon langlíce swingan, Homl. Th. i. 426, 13: ii. 490, 5. Langlíce on gebedum læg, 160, 35: 510, 25. Langlíce bæd, i. 66, 23

nytweorð-líce

(adv.)
Grammar
nytweorð-líce, <b>(nytwirð-líce);</b> adv.

Usefully

Entry preview:

Usefully Nytwurðlíce (-wyrð-, -wirð-) utiliter, Ælfc. Gr. 38; Zup. 238, 15. Ða ðonne sint tó manianne ðe nytwyrðlíce (nyttweorðlíce, Hatt. MS.) lǽran meahton ( qui praedicare utiliter possent ), Past. 49, 1; Swt. 374, 21.