Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

word-cwide

(n.)
Grammar
word-cwide, es; m.

a sayingwordsspeechlanguage

Entry preview:

a saying, words Fyl frurnsprǽce, wlitiga ðínne wordcwyde (what thou hast said; ðíne wordcwidas, Exon. Th. 188, 9; Az. 43), Cd. Th. 236, 26 ; Dan. 327. Ne lengde leóda aldor wítegena wordcwyde, 256, 27; Dan. 647.

sǽmra

(adj.)
Grammar
sǽmra, adj. (without positive)

Inferior, worse

Entry preview:

Ðú byst se ilca se ðú ǽr ware, ne beóþ ðín winter wiht ðé sǽmran (anni tui non deficient). Ps. Th. 101, 24. Hí dweligende sécaþ ðæt héhste gód on ða sámran (sǽmran, Cote.

Linked entries: sǽmest sám- sámran

ídel

(n.)
Grammar
ídel, es; n.

Idlenessvanityfutilityfrivolity

Entry preview:

Wé lǽraþ ðæt preóstas ðǽr ne geþafian ne ídele spǽce ne ídele dǽde ne ǽnig ídel we enjoin that priests do not permit there [in the church] idle talk or action or any frivolity, L. Edg. C. 26; Th. ii. 250, 27.

fúl

(n.; adj.)
Grammar
fúl, es; m.

A convicted offenderreus, qui scĕlĕris damnātus est

Entry preview:

A convicted offender; reus, qui scĕlĕris damnātus est Ðæt hý ne fúl náwár friðian ne feormian nor that they anywhere protect or harbour a convicted offender, L. Ed. 7; Th. i. 162, 25.

snide

Entry preview:

Add Ꝥ þǽr ne ætéwde nǽnige swaþe þæs snides ( sectionis) . . . wæs geméted se líchoma swá gesund swylce him nǽfre ne gehrine ǽniges írenes snide (incisio ), Gr. D. 199, 1-5. Add Sniþes (for another reading see snáþ) occisionis, An. Ox. 3070.

mǽg-hǽmed

(n.)
Grammar
mǽg-hǽmed, es; n.

Incest

Entry preview:

Incest Nǽnig mǽghǽmed ne unclǽne fremme nullus incestum faciat, Bd. 4, 5; S. 573, 15

Linked entry: hǽmed

scitol

(adj.)
Grammar
scitol, adj.
Entry preview:

Purgative Mettas ðe late melten and swá ðeáh ne synd scitole, Lchdm. ii. 178, 1

seorðan

(v.)
Grammar
seorðan, seordan (?) ; p. searð
Entry preview:

To violate Ne serð ðú óðres monnes wíf non moechaberis, Mt. Kmbl. Lind. 5, 27

Linked entry: serð

frum-dysig

(n.)
Entry preview:

After frumdysige insert (in ipso initio peccati), and for Nap. 26 l. Chrd. 18, 16

bi-wǽgan

(v.)
Grammar
bi-wǽgan, p. de; pp. ed; v. a.

To disappointfrustrari

Entry preview:

To disappoint; frustrari Ne bi-wǽgde hine non frustratus est eum, Ps. Surt. 131, 11

Linked entry: be-wǽgan

þanc-hycgende

(adj.)
Entry preview:

thoughtful Hé, gumena nát hwylc, þanchycgende ðǽr gehýdde deóre máðmas, Beo. Th. 4462; B. 2235

un-hwearfiende

(adj.)
Grammar
un-hwearfiende, adj. (ptcpl.)

Unchangingimmutable

Entry preview:

Unchanging, immutable Nánwuht woruldlíces fæstes and unhwearfiendes beón ne mæg, Bt. 8; Fox 26, 11

cannon

(v.)
Grammar
cannon, seems to represent Lat. coenum
Entry preview:

in Wæs ꝥ lond ádrígad and cannon palus sicca et ceno habundans, Nar. 20, 23

eorþ-ærn

Entry preview:

Geond eorðærn, Nap. 20. Add

fore-gidd

(n.)
Grammar
fore-gidd, -gedd

a proverb

Entry preview:

a proverb Foregeddum (geddum, L.) nán ðú cweðes prouerbium nullum dicis, Jn. R. 16, 29

for-gríwan

(v.)
Grammar
for-gríwan, pp. -griwen
Entry preview:

To sink in vice Þá þe on unrihttídum on oferfylla bióð forgriwene, Nap. 27, 30

for-sorged

(v.)
Grammar
for-sorged, for-sorgian; p. ode
Entry preview:

To be too anxious Ne ǽnig ðurh worldhoge forsorgie tó swýðe, Wlfst. 69, 16. Substitute:

frum-dysig

(n.)
Grammar
frum-dysig, es; n.
Entry preview:

First folly Þá módigan and þá ungehýrsuman sóna on þám frumdysige swinge man, Nap. 26

Linked entry: dysig

ge-fyrnness

(n.)
Grammar
ge-fyrnness, e; f.
Entry preview:

Be dægredsanges gefyrnysse and ealderlicnysse, Nap. 30

Linked entry: -fyrn-ness

ge-hýd

(adj.)
Entry preview:

provided with skin On þám syxtan mónþe hé ( the foetus ) byþ gehýd, Nar. 50, 5