Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hunig-súce

(n.)
Grammar
hunig-súce, -súge, an; f.

Privet

Entry preview:

Privet, a plant from which honey may be sucked Hunisúge ligustrum, Ælfc. Gl. 47; Som. 65, 31; Wrt. Voc. 33, 30. Hunisúce, Wrt. Voc. 68, 3

Linked entry: súce

manna

(n.)
Grammar
manna, monna, an; m.

Mana man

Entry preview:

Man, a man Hwæt is se manna quid est homo? Ps. Th. 143, 4. On mannan mód, 117, 8. For ðissum earfoþnessum ðe wé ðissum mannan dydon, Blickl. Homl. 247, 18. Ic ádilige ðone mannan delebo hominem, Gen. 6, 7. God geworhte ǽnne mannan of láme, Homl. Th.

meduma

(n.)
Grammar
meduma, meoduma, an; m.

A weaver's beam

Entry preview:

A weaver's beam Meoduma insubula, Wrt. Voc. i. 66, 33: 282, 18. (Cf. Webbeámas insubulæ, 59, 43.) Meodoma, ii. 46, 33

mere

(n.)
Grammar
mere, myre, an; f.

A mare

Entry preview:

A mare Mere equa, Wrt. Voc. i. 23, 7. Mire, 287, 78. Myre, ii. 30, 42: Ælfc. Gr. 7; Som. 7, 2. Myran meolc, Ors. 1, 1; Swt. 20, 16. Ðære myran sunu, Bd. 3, 14; S. 540, 30. On myran rídan, 2, 13; S. 517, 7

mirra

(n.)
Grammar
mirra, merra, an; m.

One who leads astraya deceiver

Entry preview:

One who leads astray, a deceiver Merra seductor, Mt. Kmbl. Lind. 27, 63

Linked entry: merra

murra

(n.)
Grammar
murra, myrra, an; m.

Cicely

Entry preview:

Cicely Murra hátte wyrt, Lchdm. ii. 18, 3. Nim murran ða wyrt, iii. 8, 1 Myrran, 14, 20

niht-scúa

(n.)
Grammar
niht-scúa, -scúwa, an; m.

The darknessshades of night

Entry preview:

The darkness, shades of night Ðonne nípeþ nihtscúa, Exon. Th. 292, 24; Wand. 104 : 307, 29; Seef. 31. Æfter nihtscúan, 162, 5; Gú. 971. Under nihtscúwan, Cd. Th. 124, 10; Gen. 2060. Neowle nihtscúwan, 184, 28; Exod. 114

pisle

(n.)
Grammar
pisle, an; f. (?) A warm (?) chamber
Entry preview:

Scriptorium pisle, fer-(fýr- ?) hús (or ? pis(a)le fýrhús), Wrt. Voc. i. 58, 58

ge-wana

(n.)
Grammar
ge-wana, -wona, an; m.

A lackwant

Entry preview:

A lack, want Huædd me gwona is quid mihi deest, Mt. Kmbl. Lind. 19, 20

Linked entry: wana

ge-dweola

(n.)
Grammar
ge-dweola, -dweolda, an; m.

Errorheresyerrorhærĕsis

Entry preview:

Error, heresy; error, hærĕsis Se ge-dweola wæs on ðam Nyceniscan sinoþe geniðerad the error was put down in the Nicene synod, Bd. 1, 8; S. 479, 36. Gé gedweolan lifdon ye lived in error, Invent. Crs. Recd. 623; El. 311. Se Arrianisca gedweolda Arriāna

ge-gilda

(n.)
Grammar
ge-gilda, -gylda, an; m.

A person who belongs to a guild, club, or corporationa guild-brothera companionfellowcongildosociussodalis

Entry preview:

A person who belongs to a guild, club, or corporation, a guild-brother, a companion, fellow [v. Kmbl. Sax. Eng. i. 262, 259]; congildo, socius, sodalis Gieldan ða gegildan healfne let his guild-brethren pay half, L. Alf. pol. 27; Th. i. 78, 24 : 28;

sweora

(n.)
Grammar
sweora, swira, swyra, swura, an; m.
Entry preview:

a neck Sweora collum, Wrt. Voc. ii. 16, 51: cervix, 52. Foreweard sweora capitium, 45. Sweora vel swura collum, i. 43, 36. Swira collum, 283, 2: cervex, 3. Swyra collum, 64, 65: Soul Kmbl. 218; Seel. 111. Swiora smæl, Exon. Th. 486, 15; Rä. 72, 15. Ðá

Linked entries: swira swyra

suhterga

(n.)
Grammar
suhterga, suhteriga, suhtriga, suhtria, an; m.
Entry preview:

A brother's son, a nephew; or, expressing the relation of those whose fathers were brothers, a cousin Suhterga fratuelis, Wrt. Voc. ii. 109, 16. Suchtyrga fratuelis i. filius fratris, 36, 4. Suctyrian fratres patrueles, sic dictus est ad patres eorum

þri-leáfe

(n.)
Grammar
þri-leáfe, -léfe, an; f.

Trefoil

Entry preview:

Trefoil (cf. later, three-leaved grass, triple grass. v. E. D. S. Pub. Plant Names) Geáces súre vel þriléfe trifolium, Wrt. Voc. i. 30, 24

weorold-lagu

(n.)
Grammar
weorold-lagu, e; f. : -laga, an; m.
Entry preview:

Law relating to secular matters, civil law as distinguished from ecclesiastical Woruldcunde bóte séce man be woruldlage, L. C. S. 38 ; Th. i. 398, 22. Hláfordes searwu æfter woruldlagu is bótleás þing, Wulfst. 274, 24. Wíse woroldwitan ðe gesettan tó

cwelde-rǽde

(n.)
Grammar
cwelde-rǽde, (?) an evening-rider (?), a bat
Entry preview:

Vespertilionem quæl-dæræde, Shrn. 29, 8. [Cf. Icel. kveld evening; kveld-ríða a night*-*hag.]

Linked entry: -rǽde

ge-beden

(adj.; part.)
Grammar
ge-beden, compulsus, An. Ox. 4580. l.
Entry preview:

(?) ge-béded (-= ge-bǽded)

gehæg-holt

(n.)
Grammar
gehæg-holt, a copse in an enclosure (?),
Entry preview:

a copse where there is pasture(?) Ðis synt ðá denbǽra ðe tó ðissum londe belimpað . . . gehægholt, C. D. ii. 195, 16

-lípe

(suffix)
Grammar
-lípe, v. án-, sundor-, synder-lípe.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

wæter-flasce

(n.)
Grammar
wæter-flasce, -flaxe, an; f.

A water-flask, a pitcher

Entry preview:

A water-flask, a pitcher Sum man berende sume wæterflaxan homo lagenam aquae baiulans, Mk. Skt. 14, 13