ge-neát
A companion, associate, vassal
Entry preview:
Geneát inquilinus, Cot. 108: parasitus, 152. Byrhtwold wæs eald geneát [or eald-geneát, q.v.] Be cyninges geneáte of a king's 'geneat,' L. In. 19; th. i. 114, 9: Chr. 897; Erl. 96, 3.
ge-nemnan
To name ⬩ nominare
Entry preview:
Hí beóþ Godas genemnede [Cot. genemde] they are named gods, Bt. 37, 4; Fox 192, 9. Hí Angle ge-nemnode wǽron they were named Angles, Homl. Th. ii. 120, 29
Linked entries: ǽr-genemned nemnan ge-næmnian
tá
a twig, shoot
Entry preview:
Ðá com ðæs wítegan tá upp, i. 246, 3-5. v. tán, and Similar entries cf. for a similar pair of forms flá and flán
un-beweddod
unbetrothed ⬩ unmarried
Entry preview:
Mǽden seó ðe unbeweddud ys uirgo quae innupta est (1 Cor. 7, 34), Scint. 69, 3. Gif Maria unbeweddod wǽre and cild hæfde, ðonne wolde ðæt folc mid stánum hí oftorfian, Homl. Th. i. 196, 11
Linked entry: be-weddian
wóma
Sound ⬩ noise
Entry preview:
Siððan tó reste gehwearf ríce þeóden, com on sefan hwurfan swefnes wóma, 222, 26; Dan. 110: Elen. Kmbl. 142; El. 71. Hríð hreósende, wintres wóma. Exon. Th. 292, 22; Wand. 103. Hé secgan ongan swefnes wóman. Cd. Th. 249, 33; Dan. 539.
wudu-rǽden
Woodcutting ⬩ right of cutting timber in a wood
Entry preview:
Twá hund swína mæsten and wudurǽden loca hwæs man beþurfe, Cod. Dip. Kmbl. iv. 20, 5. An ic twéga wǽna gang tó wuduredenne, vi. 36, 16. Heó hæbbe ða wudurǽddenne in ðæm wuda ðe ða ceorlas brúcaþ, and éc ic hire léte tó ðæt ceorla gráf, ii. 100, 14
eáge
Entry preview:
Fram þám swýðran næsþyrle oð hit cóm tó þám eáge, Hml. A. 181, 8. Wiþ eágna ece, Lch. ii. 34, 14. Égna occellorum, Wrt. Voc. ii. 64, 44. Ǽgna (ætna, MS.), 92, 27. Þá súrigan eágan lippos oculos, 22
ge-gada
Entry preview:
Cóm þæs geréfan suna mid his sceandlicum gegadum, 163: 19, 40. Seó myltestre began faran tó hire gegadan, Hml. A. 195, 21. Hét se cásere his gegadan tó faran and beódon þám crístenum ꝥ hí cómon him tó, Hml. S. 28, 41
ge-wun
Entry preview:
Gyf lytlan gewune beóð, geswinc hit ná byð, for þí þe of gewunan hit cóm si paulatim adsueti fiant, labor non erit, quia ex usu uenit, Scint. 64, 1. Ðeós wyrt is tó þám herigindlic ꝥ hý man wið gewune drenceas gemencgeað, Lch. i. 172, 6
pytt
Entry preview:
</b> figurative :-- Ðæt hí for hira úpáhæfennesse befeallen on ðone pytt ofermétta ipso elationis suae barathro devorantur, Past. 439, 3. v. col-, wíðig-, wulf-pytt
swician
Entry preview:
( cur tentavit Satanas cor tuum ... fraudare de pretio agri?, Acts 5, 3), Hml. Th. i. 316, 27. Add Eádig ys sé ðe ne swycað on mé beatus est qui non fuerit scandalizatus in me, Mt. 11, 6
wringan
Entry preview:
Add Hit gelamp in sume tíd þá þá Langbærdisce mæn wrungon elebergan on þǽre treddan . . . þá cóm Sanctulus tó heom and bróhte ǽmtige cyllan tó þǽre wringan quodam tempore cum in prelo Langobardi olivas premerent . . . utrem vacuum ad prelum detulit,
rúmedlíce
liberally ⬩ at large, fully
Entry preview:
gescarode, Cod. Dip. Kmbl. v. 331, 2. Ne óðerra monna ne reáfiaþ, ne hierarúmedlíce dǽlaþ, Past. 23; Swt. 177, 7. Ðonne hwá ǽgðer ge mete ge hrægl þearfendum rúmedlíce (rúmodlíce, Hatt.
Linked entry: rúmed-líc
scearu
The share ⬩ pubes
Entry preview:
Schere pubes, 246, col. 2. Schore, privy part of a man pubes, Prompt. Parv. 448. v. Lchdm. ii. Glossary
ge-þwǽnan
To moisten ⬩ wet ⬩ soften ⬩ irrigare ⬩ emollire
Entry preview:
Cot.] his láre corda arentia doctrinæ fluentis irrigare, Past. 10, 1; Swt. 61, 19; Hat. MS. 14 a, 15: 18, 5; Swt. 137, 8; Hat. MS. 27 a, 12.
seht
In agreement about the terms of a settlement ⬩ agreed
Entry preview:
In agreement about the terms of a settlement, agreed Hí wurdon sehte ðæt ða gebróðra ealle geeodon of ðam lande bútan ánum, Cod. Dip. Kmbl. vi. 195, 25.
grad
Entry preview:
Blód com uppon þám gradan and of þám gradan on þa flóre blood came upon the steps and from the steps on the floor, Chr. 1083; Erl. 217, 28.
burh-waru
The inhabitants of a city considered as a community, the whole body of citizens ⬩ civitas, civitatis populus
Entry preview:
Bos. 21, 10: Chr. 1013; Th. 271, 28, col. 1. Wæs mycel menegu ðære burhware mid hyre erat turba civitatis multa cum illa, Lk. Bos. 7, 12.
Linked entries: land-waru burg-waru buruh-waru
flet-rest
Domestic couch ⬩ sleeping quarters in the hall ⬩ lectus domestĭcus
Entry preview:
Domestic couch, sleeping quarters in the hall; lectus domestĭcus Sum fletreste gebeág one bowed to the domestic couch, Beo. Th. 2487; B. 1241