Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

DWELIAN

(v.)
Grammar
DWELIAN, dweligan, dweoligan, dwalian, dwolian, dwoligan; part. dweliende, dweligende; ic dwelige, ðú dwelast, he dwelaþ, pl. dweliaþ, dweligaþ, dweligeaþ; p. ode, ede; pp. od, ed.

To be led into error, errin errōrem dūci, errāreTo lead into error, mislead, deceive in errōrem dūcĕre, decĭpĕre

Entry preview:

To lead into error, mislead, deceive; in errōrem dūcĕre, decĭpĕre Ðæt folc dweliende misleading the people, Homl. Th. ii. 492, 35. Ic ðé ne dwelode I have not deceived thee, Bt. 35, 5; Fox 166, 1; 164, 32, MS. Bod.

bismer

(n.)
Grammar
bismer, bismor, bysmer, bysmor; gen. bismeres, bysmres; n.

Filthiness, pollution, abomination, disgrace, infamy, mockery, reproach, contumely, blasphemy, calumnyludibrium, pollutio, abominatio, infamia, opprobrium, contumelia, blasphemia, calumniaopprobrium

Entry preview:

[be, smeru fat, grease] Filthiness, pollution, abomination, disgrace, infamy, mockery, reproach, contumely, blasphemy, calumny; ludibrium, pollutio, abominatio, infamia, opprobrium, contumelia, blasphemia, calumnia Hí amyrdon heora folc on bysmore they

ge-cígan

(v.)
Grammar
ge-cígan, -cígean, -cýgan, -cégan; p. -cígde, -cýgde, -cégde; pp. -cíged, -cýged, -cýgd, -céged [ge, cígan to call]; v. trans.

To callnamecall uponinvokecall forthprovokeincitevocarenominareinvocareprovocareincitare

Entry preview:

Folc gecýgde naman ðíne populus incitavit nomen tuum, Ps. Spl. 73, 19

ge-warenian

(v.)
Entry preview:

</b> to warn a person against something :-- Folc wið synna gewarnian, Ll. Th. ii. 326, 42. used reflexively, to be on one's guard, take heed Hí swícað þám preóste búton hé hine gewarnige, Angl. viii. 333, 2.

COSTIAN

(v.)
Grammar
COSTIAN, costigan, costnian; p. ode, ade, ede; pp. od , ad, ed

To tempt, try, prove probare, tentare.

Entry preview:

Costa mín, God proba me, Deus 138, 20. with the accusative; cum accusativo He ðæt folc costian lét he let [them] try the people, Ors. 6, 3; Bos. 118, 6.

Linked entries: costigan costnian

drync

Entry preview:

Wel áfédd mid ðǽm drynce (drence, v. l.) mislicra and manigfaldra gifa (potu multiplicati muneris ), Past. 380, 8. a kind of drink, beverage Þǽm folce uncúðe wǽron wínes dryncas, Ors. 2, 4; S. 76, 12. a draught, cup Drync haustum, Wrt.

ge-faran

(v.)
Entry preview:

folc Khananéa, Ps. Th. 104, 23.

ge-niman

(v.)
Grammar
ge-niman, -nyman, -nioman; he -nimeþ, -nimþ; p. -nam, -nom , pl. -námon, -nómon; imp. -nim, pl. -nimaþ; subj. p. -náme, pl. -námen; pp. -numen

To take, take up, take away, assume, receive, accept, obtain, comprehend, enter intosūmĕre, tollĕre, auferre, assūmĕre, accĭpĕre, nancisci, comprehendĕre, inīre

Entry preview:

Heó genam cúðe folme she took the well known hand, Beo. Th. 2609; B. 1302: 4850; B. 2429. He his folc genam swá fǽle sceáp abstŭlit sīcut oves pŏpŭlum suum, Ps. Th. 77, 52, 69.

ge-cwémnes

(n.)
Grammar
ge-cwémnes, -nys, -ness, -nyss, e; f.

A pleasingsatisfactionappeasingplăcātiobeneplăcĭtum

Entry preview:

On gecwémnesse folces ðínes in beneplăcĭto pŏpŭli tui, 105, 4. Tíma gecwémnysse tempus beneplăcĭti, Ps. Spl. 68, 16.

Linked entry: ge-cwémednes

un-gerád

(n.)
Grammar
un-gerád, es; n.

stupidityfollyunreasondiscorddisagreementvariance

Entry preview:

stupidity, folly, unreason Fela dyslíce dǽda deriaþ mancynne oððe for ánwylnysse oððe for ungeráde; swá swá sume menn dóð, ðe dyslíce fæstaþ ofer heora mihte ... Nú gesettan ða hálgan fæderas ðæt wé fæston mid geráde, Homl.

gram

(adj.)
Grammar
gram, grom; adj. [grama anger]
Entry preview:

Of gramum folce de populo barbaro, 113, 1. Ðín ðæt grame yrre thy fierce anger, 68, 25: 84, 1: 108, 18.

Linked entry: grom

þeówan

(v.)
Grammar
þeówan, þéwan, þíwan, þýwan, þýgan, þeón, þían, þýn, and þeówian, þíwian, þýwian; pres. ic þý, hé þýþ; p. þeówde, þéwde, þíwde, þýwde, þýgde, þeóde, þýde; ppr. þýwende, þíende; pp. þéd, þýd.
Entry preview:

Th. i. 430, 5-11. to press, threaten, rebuke Seó módinys on horse ðýwð ðæt folc superbia in equo minatur turbis, Gl. Prud. 31 b. Hé þýwþ (arguet ) ðysne middaneard be synne, Jn. Skt. 16, 8.

hyge-leást

Entry preview:

Add: hyge-líst. folly, buffoonery, extravagance ꝥ ne higeleást geméte (ge higeleás méte, MS.) tende ut non scurilitas inveniat fomitem, R. Ben. I. 75, 17.

þearle

(adv.)
Grammar
þearle, adv.
Entry preview:

Ðæt folc wearð þearle geswenct mid ðam síðfate taedere coepit populum itineris ac laboris, Num. 21, 4: Ps.

nemnan

Grammar
nemnan, <b>. I.</b> add: Monega eá sindon be noman nemnede for ðǽm gefeohte, Ors. 2, 4; S. 72, 12. <b>Ia.</b> with cognate accusative
Entry preview:

Þú nemst bys naman Hǽlend, Mt. 1, 21. add Þ héhste gód þe wé nemnaþ God, Bt. 39, 7 ; F. 220, 31. Þone swylcne seócne lǽcas nemniað gewitleásne, Gr. D. 247, 14. Hér wé magon gehiéran, ðá hé be ðǽm wróhtgeornan secgean wolde, ðæt hé hine nemde se áworpna

a-tiefran

(v.)
Grammar
a-tiefran, -tifran; p. ede; pp. ed

To paintdescribe by paintingdepingere

Entry preview:

To paint, describe by painting; depingere Ealle ða hearga Israhéla folces wǽron atiefrede [MS. C. atifred : MS. Oth. atiefred] on ðæm wage universa idola domus Israel depicta erant in pariete, Past. 21, 3; Hat. MS. 30 a, 23. He atiefreþ [MS.

gælsa

(n.)
Grammar
gælsa, an; m.

Luxuryextravaganceluxusluxŭria

Entry preview:

Þurh fulne folces gǽlsan propter pŏpŭli luxum consummātum, Lupi Serm. i. 21; Hick. Thes. ii. 105, 39. Ic him monigfealde módes gǽlsan ongeánbere I present manifold mind's extravagances to him, Exon. 71 a; Th. 264, 19; Jul. 366 : Homl.

Linked entries: wrǽnsa gelsa

ge-fleard

Entry preview:

Add: mad, wicked folly Ælce onscununge gefleardes hatað God omne exsecramentum erroris odit Deus, Scint. 66, 17. Micle betere is ǽlcum crístenum men þæt hé náne wæccan æt cyrican næbbe, þonne hé þǽr wacyge mid ǽnigan geflearde, Wlfst. 279, 13.

mæssian

(v.)
Grammar
mæssian, p. ode

To say mass

Entry preview:

Mæssode se apostol ðam folce. Homl. Th. ii. 478, 14. For mé gelómlíce mæssaþ pro me missas crebras facit. Bd. 4, 22; S. 591, 29. For hreówsigendne man man mót mæssian ymb. xxx nihta, L. Ecg. C. 36; Th. ii. 160, 21.

set

(n.)
Grammar
set, es; n.
Entry preview:

Ða Deniscan sǽeton ðǽr behindan, 91, 1), Chr. 894 ; Erl. 90, 19-22. of animals, a place where animals are kept, a stall, fold, or where they feed, pastures -Seotu bucitum (cf. hrýðra fald bucetum, Wrt. Voc. i. 15, 22), Txts. 47, 339.

Linked entries: seotu set-gang siota