Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wiccian

(v.)
Grammar
wiccian, p. ode
Entry preview:

Lit. 11, 3-8), L. Ecg. P, iv. 18; Th. ii. 208, 31 : L. M. I. P. 39; Th. ii. 274, 31

endian

(v.)

to completefinish

Entry preview:

Hé his líf wæs endiende, Bd. 5, 19; Sch. 654, 4. Endedre finito, i. expleto, An. Ox. 1336. to come to an end Hér endaþ seó æftre fróferbóc, Bt. 21; F. 76, 2: 35, 6; F. 170, 23. On heora endunge þonne hié endiaþ, 16, 3; F. 56, 26.

fóster-fæder

Entry preview:

Add: of human beings, lit.: Fósterfæder altor, i. nutritor (Alexander, who brought up Athanasius), An. Ox. 2841: Wrt. Voc. ii. 80, 62: 92, 28. Fóstorfæder, 100, 7. Jóseph, Crístes fósterfæder, Hml. Th. i. 30, 6: 42, 4. Fóstorfæder, 148, 34.

fót-swæþ

(n.)
Grammar
fót-swæþ, -swaþu.
Entry preview:

of the track (lit. or fig.) of living creatures. Grammar fót-swæþ, neut. or uncertain Ne bið nǽnig wonung on þǽm sande ðǽra Drihtnes fótswaða, Mart. H. 74, 21. Hé ástrehte hine tó Ióhannes fótswaðum, Hml. Th. i. 68, 14.

ge-wýscan

Entry preview:

Hát hí swáy fele ꝥ gif ðú hwylcne wyrige, ꝥ ðú gewísce him ðæs ꝥ his líf beó gelíc þínum láðum godum. Hml. S. 8, 5-81

hrǽw

Entry preview:

Eów in beorge bǽl fornimeð, and eówer hrá bryttad lácende líg, El. 579

mylen-gear

(n.)
Grammar
mylen-gear, es; m.
Entry preview:

D. yair) Þæs hagan gemǽre æt Wintanceastre líð úp of þǽm forda on þone westmestan mylengear westeweardne; þæt eást on þone ealden welig, and þonan úp andlanges þæs eástran mylengeares . . . on þone ealdan mylengear; þæt þǽr andlanges þæs ealdan myle[

Linked entries: gear myliær

ge-ǽtrian

(v.)
Grammar
ge-ǽtrian, ge-ǽttrian.

to poison

Entry preview:

to poison (lit. and fig.). Take here ge-ǽtred, and add Ondrǽd þé þone ðrowend þe geǽttrað mid þám tægle . . . biþ his hiht geǽttrod mid þæs ðrowendes tægle, Hml. Th. i. 252, 9. Nǽddran fela manna tó deáðe geǽttrodon, ii. 238, 12.

Linked entry: ǽtrian

á-stífian

(v.)

to become incapable of motionto become incapable of action from fear, wonder

Entry preview:

Voc. ii. 63, 62, 65. lit. to become incapable of motion Hé ástífode and se earm stód ungebígendlic, Gr. D. 254, 36. Heora handa ástífedon, Hml. Th. i. 598, 11. Þá múlas ástífodon, Hml. S. 31, 985. Hé ástífod lǽge, Bl. H. 193, 8.

writ

(n.)
Grammar
writ, es; n.

a writingwritscripture

Entry preview:

Lind. 24, 45

eáre-lippric

(n.)
Grammar
eáre-lippric, eár-lipric, e; f: eór-lippric, es; n.

A flap of the ear aurĭcŭla

Entry preview:

Lind. War. 7, 33. Eárliprica, acc. pl. Mk. Rush. War. 7, 33: Jn. Rush. War. 18, 26. Ða eárelipprica, acc. pl. Mk. Lind. War. 14, 47

Linked entry: eór-lippric

ge-drysnan

(v.)
Grammar
ge-drysnan, p. ade, ede; pp. ad, ed

To put outquenchextinguishvanishextinguĕreevanescĕre

Entry preview:

Lind. 9, 44, 48. He gedrysnade from égum hiora ipse evanuit ex oculis eorum, Lk. Skt. Lind. 24, 31

ge-hebban

(v.)
Grammar
ge-hebban, p. -hóf; pp. -hafen

To heave upraise upfermentelevarefermentare

Entry preview:

Lind. 12, 11. Gehefen biþ exaltabitur, Lk. Skt. Lind. 14, 11

Linked entry: ge-hafen

wís-fæst

(adj.)
Grammar
wís-fæst, (
Similar entries
v. wíse, and cf. þeáw-fæst
); adj.

Perfect

Entry preview:

Lind. Rush. 19, 21. Wísfæst éghwelc bið perfectus omnis erit, Lk. Skt. Lind. 6, 40. Folc wísfæst plebem perfectum, I. 17. Wísfæsto (perfecti) wossað gié. Rtl. 13, 19

cwic

(adj.)
Entry preview:

Scealt þú eal ꝥ deáde of ásníþan oþ ꝥ cwice líc, Lch. ii. 82, 27. Þá Rómáne hié cuce bebyrgdan. Ac . . . hié mid hiera cucum onguldon þæt hié ungyltige cwealdon, Ors. 4, 7; S. 184, 6-10

spring

(n.)
Grammar
spring, spryng, es; m. (but eá-spring; n. )

a source of waterscaturigo, scatebrafonsfonsa springing, rising, spring in day- spring,what springs up or from.an ulcer, a sore, pustulea fluxa squirting, sprinkling

Entry preview:

Láðlíc biþ ðæs hreóflian líc mid menigfealdum springum and geswelle, Homl. Th. i. 122, 22: 336, 33. Wið uncúðe springas ðe on líchoman ácennede beóþ, Lchdm. i. 150, 14. Springas (sprincasMS. B.), 262, 10. [Cf.O. H. Ger.gesprincpustula.]

Linked entries: ge-spring sprengan

swinc-leás

(adj.)
Grammar
swinc-leás, adj.
Entry preview:

Without labour or toil On ð æm écan lífe wé bútan geswince God heriaþ. Wé sceolon on andwerdum lífe hine herian, ðæt wé móton becuman tó ðære swincleásan herunge, Homl. Th. ii. 364, 9

aron

(v.)

estis

Entry preview:

Lind. 5, 11, = earon

bearnende

(v.; part.)
Grammar
bearnende, part. of byrnan.

burningardens

Entry preview:

Lind. War. 5, 35

be-brugdon

(v.; part.)
Grammar
be-brugdon, p. of be-bregdan.

they pretended

Entry preview:

Lind. War. 20, 20;