á-scrúdnian
To examine ⬩ investigate
Entry preview:
To examine, investigate Áscrúdnige borhigenda ealle spéde his scrutetur foenerator omnem substantiam eius, Ps. L. 108, 11. Ꝥ wé áscrútnion his fare and ápinsiun his síð hwanon hé cóme, Angl. viii. 305, 46. Heora gerýna áscrútnian, 301, 32. Hig habbað
á-scirpan
to dress ⬩ make ready ⬩ succingere
Entry preview:
to dress, make ready; succingere Sió wiðerweardnes bið simle untǽlu and wæru, áscirped mid þǽre styringe hire ágenre frecennesse adversam fortunam videas sobriam succinctamque et ipsius adversitatis exercitatione prudentem, Bt. 20;5, 47, 27
Linked entry: á-scirred
á-scylfan
to throw down ⬩ destroy
Entry preview:
to throw down,destroy Wíbed áscylfan aram pessumdare, Germ. 393, 49
á-scyndan
to drive away
Entry preview:
Add: to drive away Drihten hí ealle mid gebeáte út áscynde, Hml. Th. i. 406, 8
á-scywung
shadowing.
Entry preview:
shadowing
á-seárian
Entry preview:
Sóna áseáriað ðá twigu, Past. 308, 1. Treówa hé déð fǽrlíce blówan and eft raðe áseárian, Wlfst. 196, 2. Add
á-settan
to set ⬩ put ⬩ move an object to a place ⬩ To move one's self ⬩ transport one's self:-- ⬩ to set ⬩ place ⬩ build ⬩ to put in ⬩ out ⬩ of an office ⬩ to lay, impose punishment, ⬩ to set ⬩ propose a riddle, ⬩ to oppress
Entry preview:
Add: to set, put, move an object to a place Ðú on ásets conseres, Kent. Gl. 948. Heó hire fót ásétte, Gen. 8, 9. Ásete on háte sunnan, Lch. ii. 352, 9. Ásete;tte gé þone líchoman tó þǽre byrgenne, Bl. H. 147, 31. intrans. To move one's self, transport
á-sígan
Entry preview:
Þone wáh þe ne ásíhð nǽfre. Hml. S. 36, 68. On nóntíde ásíhð seó sunne. Hml. Th. ii. 76, 20. Sunne ásáh, Lk. 4, 40. Ásáh seó ǽfentíd. Gr. D. 83, 15. Ásige procumberet, An. Ox. 1579. Ásigen tó yfele, Bt. 24, 4; F. 84, 28. Add
á-slacian
to slacken ⬩ become slack ⬩ to make slack
Entry preview:
Add: to slacken, become slack, physical Bið ðæs mannes wæstm gebíged, his swura áslacod. Hml. Th. i. 614, 13. figurative Ásleacað his tunge tó ðǽre godcundan bodunge. Hml. Th. ii. 442, 25. Gif wé ásleaciað fram gódum weorcum, 98, 15. Gif wé áslaciað
Linked entry: á-slæcian
á-slæccan
Entry preview:
Áslæcte dissolverat, Wrt. Voc. ii. 25, 58. Á-scæltte, 106, 56. Add
Linked entry: slæccan
á-slǽwan
to make slow or dull
Entry preview:
to make slow or dull Áslǽwe obtundo, An. Ox. 18b, 65
á-sláwian
to become dull of hearing ⬩ to become torpid ⬩ sluggish ⬩ inert
Entry preview:
Add Ásláwie obtorpeo, An. Ox. 18b, 64. physical, to become dull of hearing Ðá eáran ásláwiað þá þe ǽr wǽron swifte tó gehýrenne, Wlfst. 148, of conduct, to become torpid, sluggish, inert Swá ðeáh hé ásláwað quamvis torpescat, Past. 282, 7. Hé ásláwað
á-sleán
to strike off ⬩ remove by a stroke ⬩ to strike ⬩ make a mark ⬩ (cut) by a stroke ⬩ to strike with the hand ⬩ to strike with a hammer:-- ⬩ to strike ⬩ paralyse ⬩ to strike out a path ⬩ make way
Entry preview:
Add: to strike off, remove by a stroke Him mon áslóg þæt heáfod of, Ors. 6, 34; S. 290, 14. Hé áslóh of (áslóg, Lind.) ánes þeówan eáre, amputavit, Lind.) Mt. 26, 51. Hé ꝥ heáfod of áslóh, Hml. A. 15, 357. Hé hét his heáfod of ásleán, Hml. S. 26, 162
Linked entry: on-áslagen
á-slíding
Slipping
Entry preview:
Slipping Of áslídinge, Germ. 388, 62
Linked entry: slíding
á-smeágan
to investigate, ⬩ to find out by investigation ⬩ devise
Entry preview:
Add: to investigate, where the object is concrete Þá hí hæfdon þá burh ealle ásmeáde, Chr. 1011; P. 142, 2. Ásmeáð requirit, Scint. 42, 16. Ásmeáde exquirit, i. investigat, An. Ox. 2796. Ásmeágian percunctari, Angl. xiii. 366, 11. Sé bið on geþance
Linked entry: smeágan
á-spanan
Entry preview:
Be þám men þe wífman fram his hláforde áspaneð (allicit) for unrihtum hǽmede, Ll. Th. ii. 180, 24. Sicilie healfe áspónan (-speónnon, v. l.) Læcedemonie him on fultum, and healfe Athenienses Catanenses ab Atheniensibus auxilia poposcunt, at Syracusani
á-spannan
To unbind ⬩ unclasp
Entry preview:
To unbind, unclasp Þá racenteáge þe se Drihtnes wer áspeón (solverat) of his fét, Gr. D. 214, 24