Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ambiht-man

(n.)
Grammar
ambiht-man, embeht-man, embiht-man, -mann, -monn, es; m. [ambeht an office, man a man]

A servant-manservant-womanattendantservantministerservuspedisequuspedisequaministerministra

Entry preview:

Lind. War. 9, 35

palm-treów

(n.)
Entry preview:

Lind. Rush. 15, 4. Ðǽr wǽron hundseofontig palmtreówa ( palmae ), Ex. 15, 27. Palmtreówa (-trýwa) twigu ramos palmarum, Jn. Skt. 12, 13

ge-monan

(v.)

to remember

Entry preview:

Lind. 16, 25. Seó leó gemonþ [ = geman] ðæs wildan gewunan hire eldrena [MS. eldrana] the lioness remembers the wild manner of her parents, Bt. 25; Fox 88, 12

riht-scriftscír

(n.)
Entry preview:

a parish Gif man ǽnig líc of rihtscryftscíre (rihtre scryftscíre, v. l.) elles hwǽr lecge si corpus aliquod a sua parrochia in aliam deferatur, Ll. Th. i. 368, 6: 308, 5. See preceding word

Linked entry: scrift-scír

tó-slítness

(n.)
Grammar
tó-slítness, e; f.

a tearing in piecesrending in piecesdissension

Entry preview:

Lind.) ł unsibbe dissensio, Jn. Skt. Rush. 7, 43

Linked entries: tó-slite tó-slítere

gléd

Entry preview:

Gloede prunas, 118, 18. a live coal, coal of fire (lit. or fig.) Gléd carbo (torridus altaris ), Wrt. Voc. ii. 89, 14. Swá rícels byð þonne hit gífre gléda bærnað, Ps. Th. 140, 2. Hí feallað on fýres gléde cadent super eos carbones, 139, 10.

bi-leóran

(v.)
Grammar
bi-leóran, p. de, -ade; pp. ed

To pass by or overtransire, præterire

Entry preview:

Lind. 14, 35, 36. Se bileórde qui præterivit, Ps. Surt. 89, 4

Linked entry: be-leóran

ge-dwellan

(v.)

to deceivelead astrayto err

Entry preview:

Lind. 22, 29

Linked entry: ge-dwǽlan

wreccan

(v.)
Grammar
wreccan, (?); p. wreahte; pp. wreaht, wræht, wreht

To twistto strainto torment

Entry preview:

; wuræcce, Lind. ) adiuro te ne me torqueas. Mk. Skt. Rush. 5, 7

be-wacian

(v.)
Grammar
be-wacian, p. ode

To bewake

Entry preview:

Weardmenn his líc bewacedon, Hml. A. 78, 154. Bewacige excubet, Germ. 388, 80

ge-dwǽscan

(v.)
Grammar
ge-dwǽscan, p. te. (i)
Entry preview:

to extinguish what is burning Þone wlacan smocan wáces flǽsces wætere gedwǽscan lini tepidos undis exstinguere fumos, Dóm. L. 52. to efface, do away with Swylas gedwǽscean to do away with swellings. Lch. i. 372, 2

Linked entry: dwǽscan

slá

Entry preview:

Gyf þé slána lyste, þonne sete þú þínne winstran þúman on þínes litlan fingres lið and pýt mid þínum scytefingre in þíne wynstran hand on þornes getácnunge þe hí on weaxað, Tech. ii. 124, 24. Add

Sætern-niht

Grammar
Sætern-niht, Sæter-niht,e ; f.

Friday night,

Entry preview:

Friday night, the night between Friday and Saturday His (Christ) líc læg on byrgene ða Sæterniht and Sunnanniht his body lay in the sepulchre on the nights of Friday and Saturday, Homl. Th. i. 216, 27

mitta

(n.)
Grammar
mitta, an; m.

A measure, both dry and liquid, as for corn, meal, ale, honey

Entry preview:

Wíf gehýdeþ in meolo mitto þrió mulier abscondit in farinae sata tria, Lind. 13, 21

Linked entry: an-mitta

eorþ-wéla

(n.)
Grammar
eorþ-wéla, an; m.

Earth-wealth, fertility terrestres dīvĭtiæ, fertĭlĭtas

Entry preview:

Biþ him eorþwéla ofer ðæt éce líf earthly wealth to them is above the eternal life. Exon. 33 a; Th. 105, 34; Gú. 33. Ne ic me eorþwélan ówiht sinne I care naught for earth's wealth. Exon. 37 a; Th. 121, 17; Gú. 290.

eást-ríce

Entry preview:

H. 193, 10. a kingdom that lies to the east of another Fór se here of þǽm eástríce ( the kingdom of the East Franks ) westweard, Chr. 893; P. 84, 2

smeócan

(v.)
Grammar
smeócan, p. smeác, pl. smucon; pp. smocen

To smoke, emit smoke To smoke, fumigate fumo, fumigo

Entry preview:

Smeócende (smécende, Lind. : smíkende, Rush.) flex linum fumigans Mt. Kmbl. 12, 20. trans. To smoke, fumigate Smeóc ðone man mid gáte hǽrum Lchdm. i. 352, 1. Smeóce mid hǽþe 354, 23. Heortes hǽr beóþ swíðe, góde mid tó smeócanne 338, 4

Linked entries: smícan smocian

merigen

(n.)
Grammar
merigen, merien, mergen, es; m.

morningthe morning of the next daymorrow

Entry preview:

Lind. 6, 34. On merne, Jn. Skt. Lind. 1, 43: 12, 12. Tó merne cras, Lk. Skt. Lind. 13, 32. On mergen in crastinum, Jn. Skt. 1, 43: 12, 12. On merien, Homl. Th. ii. 502, 16. Wé nyton hwæt tó merigen biþ tóweard, 82, 17: i. 374, 21: 462, 3.

Linked entries: mergen merne

seofon

(n.; num.; adj.)
Grammar
seofon, syfon ; when used without a following noun it is declined, nom. , acc. seofone; g. seofona; d. seofonum.
Entry preview:

.: seofona, Lind.: siofun, Rush.) óðre gástas, Mt. Kmbl. 12, 45. without a following noun Ðá nam se þridda hig, and swá ealle seofone (-ene, MS. A.: seofono, Lind.: ða siofune, Rush.), Lk. Skt. 20, 31. Ealle seofon (-en, MS. A.: -an, MS.

Linked entries: seofan sibun

tunece

(n.)
Grammar
tunece, an;
Entry preview:

Lind. Rush. ), Lk. Skt. 3, 11: Blickl. Homl. 169, 13

Linked entry: tunice