Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-máhlíc

(adj.)
Grammar
ge-máhlíc, adj.

Shameless, wanton, greedyprŏcax, ăvĭdus

Entry preview:

Shameless, wanton, greedy; prŏcax, ăvĭdus Ðæt hit gemáhlíc wǽre and unrihtlíc that it was greedy and unjust, Ors. 1, 10; Bos. 32, 20

Linked entry: ge-máglíc

scitte

(n.)
Grammar
scitte, an; f.
Entry preview:

Looseness of the bowels, diarrhœa Wið ðon ðe men mete untela melte and gecirre on yfele wǽtan and scittan, Lchdm. ii. 226, 6

un-níþing

(n.)
Grammar
un-níþing, es; m.

Not a rascalan honest man

Entry preview:

Not a rascal, an honest man He beád ðæt ǽlc man ðe wǽre unníðing sceolde cuman tó him, Chr. 1087; Erl. 226, 2

Linked entry: níþing

tapor

Entry preview:

Þá gefylde hé mid wætre þǽre cyrcan cyllan and sette tapor (weocon, v.l.) onmiddan (in medio papyrum posuit ), Gr. D. 44, 14. Add

un-swéte

Entry preview:

Add Hé cwæð. . . ꝥ . . . of þǽre eá wǽre reócende se mist unáræfnedlicre fýlnesse and unswétes stences (intolerabilis foetoris nebula), Gr. D. 218, 29

ælmes-gifa

(n.)
Grammar
ælmes-gifa, an; m.

An almsgiver

Entry preview:

An almsgiver Sé ðe wǽre gítsiende óðra manna þinga, weorðe of his ágenan rihte begytenan ælmesgyfa (-gifa, v. l.) georne, Wlfst. 72, 4

Linked entry: gifa

on-weorpness

(n.)
Grammar
on-weorpness, e; f.

A throwing on

Entry preview:

A throwing on Ðæt lég swíðe weóx and him nǽnig mon mid wætra onweorpnesse ( injectu ) wiðstondan meahte, Bd. 2, 7; S. 509, 20

Linked entry: weorpness

be-feón

(v.)
Grammar
be-feón, pp. -feód

To deprive of propertyto confiscate

Entry preview:

To deprive of property (feoh), to confiscate Ꝥ hé wǽre benǽmed, befeód (-fiód, Hpt. Gl. 480, 53) infiscaretur, i. fraudaretur, An. Ox. 3157

Linked entry: ge-feón

láf

(n.)
Grammar
láf, e; f.

remnantremainsrelicremainderrestlavelegacyheirlooma relictwidow

Entry preview:

Ðǽr wæs ungemetlíc wæl geslægen and sió láf wið ðone here friþ nam there was immense slaughter, and those who were left made peace with the Danes, Chr. 867; Erl. 72, 17: 894; Erl. 93, 1.

Linked entries: lǽf

æfter-hǽtu

(n.)
Grammar
æfter-hǽtu, e; f. [æfter after, hǽtu heat]

After-heatinsequens calor

Entry preview:

After-heat; insequens calor Mid ungemetlícum hærfest-wætan and æfterhǽte from heavy harvest-rains and after-heat. Ors. 3, 3; Bos. 55, 23

byrne

(n.)
Grammar
byrne, es; m.
Entry preview:

A burning; incendium Ǽr ðam ðe ðæt mynster mid byrne fornumen wǽre priusquam monasterium esset incendio consumptum, Bd. 4, 25; S. 599, 18

fyrd-wíse

(n.)
Grammar
fyrd-wíse, an; f.

A military manner

Entry preview:

A military manner Se mon se ne wǽre mid his wǽpnum æfter fyrdwíson gegered qui non legitimis indutus insignibusque armis, Nar. 9, 28

Linked entry: fird-wíse

lata

(n.)
Grammar
lata, an; m.
Entry preview:

One who is late or slow Ðeáh heó ðæs bearnes lata wǽre though she were late in bearing the child, Blickl. Hom1.163, 8

dynge

(n.)
Grammar
dynge, a storm. Substitute: <b>dynges mere</b>?
Entry preview:

Gewitan him þá Norþmen nægledcnearrum on dinges (dynges, dyniges, dinnes, v. ll. ) mere ofer deóp wæter Difelin sécan, Chr. 937; P. 109, 12

for-súcan

(v.)
Grammar
for-súcan, p. -seác; pp. -socen
Entry preview:

To suck up, devour [Þæt se] wemmend mid deórenum ceaflum wǽre forsocen (forgnegen) [ ut] scortator ferinis rictibus suggillaretur (i. rapietur ), An. Ox. 3343

pællen

Entry preview:

Tó þám ꝥ sceolde beón wéned ꝥ hé wǽre se cyning . . .for þǽm pællenum reáfum ( ex purpureis vestibus), Gr. D. 131, 18. Add

stillan

Entry preview:

Add Ðonne sceal him mon sellan hát wæter drincan; þonne stilð (ꝥ) ꝥ gesceorf innan and clǽsnað þá wambe, Lch. ii. 240, 23

tó-middes

Entry preview:

Add His borh þǽr æt hám gewunode tómiddes heora, swilce hé beswicen wǽre quasi deceptus in medio fidejussor remansit, Gr. D. 253, 26

un-geleáf

Entry preview:

Add: incredulous Þá ongan hé beón eallunga ungeleáf ꝥ hé hit wǽre ipsum hunc esse coepit omnino non credere, Gr. D. 46, 12

un-leáslíce

(adv.)
Entry preview:

Hé sǽde ꝥ hé sylf án wítega unleáslíce wǽre, Hml. S. 31, 802. Wé witon ꝥ ðú eart unleaslíce Godes freónd, 1024. Add