Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

ge-treówlíc

(adj.)
Grammar
ge-treówlíc, adj.

Faithfulfĭdēlis

Entry preview:

Us is swíðe uncúþ hwæt úre yrfeweardas getreówlíces dón willon æfter úrum lífe it is quite unknown to us how faithfully our heirs will act after our life, Blickl. Homl. 51, 36

þorf-leás

(adj.)
Grammar
þorf-leás, adj.
Entry preview:

Lind. 25, 30. Ðor[f]leáse ł sum óðer gefeóllon néh strǽt quaedam ceciderunt secus viam, 13, 4. Esnas ðor[f]leáse (-leóse, Rush.) wé sindon servi inutiles sumus, Lk. Skt. Lind. 17, 10. Cf. þearf-leás, and preceding word

géman

(v.)
Grammar
géman, p. de; pp. ed
Entry preview:

Lind. 8, 7 : Lk. Skt. Lind. 10, 9. Nallaþ gie géma nolite solliciti esse, 12, 11. Ne gémes ðú non curas, Mk. Skt. Lind. 12, 14. Gémende solliciti, Mt. Kmbl. Lind. 6, 25

Linked entry: GÝMAN

meord

(n.)
Grammar
meord, meorð, meard, e; f.

Rewardpay

Entry preview:

Lind.) merces, Mt. Kmbl. Rush. 5, 12. Leán ł mearde mercedem, 6, 2; (meard, Lind.), 10, 41. Geld him meard redde illis mercedem, Lind. 20, 8. Meorde (mearda, Lind.) onfóeþ mercedem accipit, Jn. Skt.

Linked entries: meard méd

ge-logian

(v.)
Grammar
ge-logian, l. ge-lógian,
Entry preview:

E. 230, 9. to arrange a course of action, order one's conversation, regulate Hé his líf gelógað mid wísdóme, Wlfst. 52, 24. Þ ðú gelógie þín líf on eádmódnysse, Hml. A. 10, 263. Þ úre líf beó swá gelógod ꝥ úre ende geendige on God, Hml.

aldor-leás

(adj.)

deprived of parentsorphanus

Entry preview:

Lind. War. 14, 18. Aldorleás [MS. aldoras], Beo. Th. 30; B. 15

éd-módian

(v.)
Grammar
éd-módian, -módigan; p. ode; pp. od

To be humble, to obey obēdīre

Entry preview:

Lind. War. 1. 27

FYRST

(num.; adj.)
Grammar
FYRST, first, fyrest; adj.

FIRSTprīmus

Entry preview:

FIRST; prīmus Fyrst ferhþ-bana the first life-destroyer, Cd. 162; Th. 203, 5; Exod. 399

Linked entries: first fyrest

lustgeorn-ness

(n.)
Grammar
lustgeorn-ness, e; f.

Desireconcupiscence

Entry preview:

Lind. 4, 19

neáwung

(n.)
Grammar
neáwung, e; f.

Nearnesscoming near

Entry preview:

Lind. 13, 28

ge-slítan

(v.)
Grammar
ge-slítan, p. -slát; pp. -sliten
Entry preview:

Lind. 8, 29

ge-þeód

(v.)
Grammar
ge-þeód, part. p.
Entry preview:

Lind. 21, 24. Fore geþeádum pro captivis, Rtl. 177, 19

Linked entry: ge-þeád

wín-trog

(n.)
Grammar
wín-trog, es; m.
Entry preview:

Lind. 21, 33

cranc-stæf

Entry preview:

Substitute: A crank Crancstæf ( in a list of weaving implements ), Angl. ix. 263, 14. Cf. crencestre

wǽdling

(n.)
Grammar
wǽdling, (= wǽdl-ling ?), es; m.
Entry preview:

A needy person Wǽdlinge (-lingc ?) ic earn egens sum ego, Ps. Vos. 87, 16. v. (?) sedling

winter-hús

(n.)
Grammar
winter-hús, es; n.
Entry preview:

A winter-house, house to live in in winter Winterhús and sumorhús, Hml. S. 36, 98

an-hebban

(v.)
Grammar
an-hebban, -hæbban; p. -hóf, pl. -hófon; pp. -hafen

To heave uplift upexaltraise uptake awayremoveelevareerigereexaltaresublimareattollereauferre

Entry preview:

To heave up, lift up, exalt, raise up, take away, remove; elevare, erigere, exaltare, sublimare, attollere, auferre Ðæt ðúðé ne anhebbe on ofermetto that thou lift not up thyself with arrogance, Bt. 6; Fox 14, 34.

Linked entry: an-hafen

ge-wuna

(adj.)
Grammar
ge-wuna, indecl. adj.

Accustomed

Entry preview:

Lind. 10, 1. Gewuna wæs se groefa consueverat præses, Mt. Kmbl. Lind. 27, 15: Cd. 166; Th. 207, 27; Gen. 473

hlot

(n.)
Grammar
hlot, es; n.
Entry preview:

Lind. 15, 24. Hlott ł tán, Jn. Skt. Lind. 19, 24. Æfter gewunan ðæs sacerdhádes hlotes secundum consuetudinem sacerdoti sorte, Lk. Skt. 1, 9. Sel mé dǽl ł hlodd [hlott, Rush.] striónes da mihi portionem substantiæ, Lind. 15, 12.

Linked entries: hlét hlodd hlyt

ge-tǽlan

(v.)
Grammar
ge-tǽlan, -télan; p. ede; pp. ed
Entry preview:

Lind. 20, 26. Óðerne getéleþ alterum contemnet, Mt. Kmbl. Lind. 6, 24. Nǽfre getéldon gé ða unsuinnigo numquam condemnassetis innocentes, 12, 7. Ðætte hé getéldon him ut accusarent eum, 10: Mk. Skt. Lind. 3, 2.

Linked entry: ge-télan