geó-geára
Entry preview:
Sé þe þá fǽhðo iú wið God geára grimme gefremede.] Add: :-- Geára oððe geógeára jam, Wrt. Voc. ii. 48, 11. Geógeára (iú-, -ieára, v. ll.) geworht antiquitus facta, Bd. 1, 26; Sch. 57, 20. Geógeára (iú-, v. l.) jamdudum, 4, 4; Sch. 370, 23. Bryten wæs
ge-swíþrian
Entry preview:
become strong Bliss engla sangum geswíþerod. Verc. Forst. 135, 29
Linked entry: swíþrian
ge-þicgan
Entry preview:
Add: to take and keep as one's own, receive Gyf hine mǽte ꝥ hé hebbe gyldene beág, ꝥ byð ꝥ hé geþihð heálicne ealdordóm, Lch. iii. 170, 23. Hé landriht geþah he became entitled to the same rights as a native of the country in which he had settled, became
ge-wrítan
Entry preview:
and make the grant, to make a grant in writing. Cf. gewrit-rǽden Nú gewríte ic hire ðæt ðreóra hída lond, C. D. ii. 100, 12. Ðis earon þára manna noman þe gewritene earon from Bynsingtúne in ꝥ bisceopríce tó Uueogornacestre mid heora teáme and mid þý
gierende
Entry preview:
taxauerat
hand-brǽd
Entry preview:
Wicklif has handibreede v. N. E. D. handbrede
heolstor
Entry preview:
Helostr, heolstr secessus, Txts. 94, 901. Heolstre latebra, Wrt. Voc. ii. 50, 18. Heolstre, dígelnesse latibulo, i. tenebrositate (taciturnitatis) An. Ox. 3354. Heolster latebram, 3289. Hé sette ðeóstru heolstur (latibulum) his, Ps. Srt. 17, 12. Þé (Satan
here-geatu
- Ll. Th. i. 412, 26,
Entry preview:
Add: Eahta hund eóredmanna ealle mid heregeatwum gegerede, Nar. 4, 13. Twégen englas gesceldode and gesperode and mid heregeatwum (heora geatwum, v. l.; but see Bl. N. 24), Bl. H. 221, 28. Beón þá heregea a (-e.v.l.) swá hit mǽðlic sý, Ll. Th. i. 414
heden
an overcoat ⬩ a mantle ⬩ cloak
Entry preview:
an overcoat, a mantle, cloak Heden cosla. Wrt. Voc. ii. 103, 25: 13, 56: gunna, 110, 19. Crúsne (q. v.) vel heden cocula, 135, 39: 136, 49. Þurh láréwlicum basincge, hedene, scicelse magistri melote, An. Ox. 1471. Grammar heden, perhaps hǽðen, not hæðen
héfli
useful ⬩ commodum
Entry preview:
useful; commodum, An. Ox. 56, 190
Linked entry: be-héflic
íg
Entry preview:
The word occurs in place-names Locum qui apud Anglos nuncupatur Ceroteég, id est Cirotis insula,C. D. ii. 122, 27. Hengestes-íg, v. 401, 26. On Beferíge; ðonne on Fyrsíge, 300, 17. On meldaníge . . . tó Ceólesíge, 303, 2-3. Ðis sind ðá landgemǽra tó Gósíge
Íra-land
Mæð-hild
lífian
lúcan
Entry preview:
Luce conderet, i. clauderet, An. Ox. 28, 18. Add
menigdu
Similar entry: mægenig
min
Entry preview:
; pl. midde, so min[n]; pl. minne. Holthausen rejects the word altogether, v. Beiblatt, xvi. 228.] add(?) On minnan linche, C. D. B. iii. 494, 31. Add Wið feóndes hond and . . wið malscrunge minra wihta, Lch. iii. 36, 14
of-dæle
Entry preview:
and cf. æf-, geán-dýne
rǽs
Similar entry: on-rǽsa
rest
Entry preview:
Add [Niht]licere ræste nocturnae quieti ł somno, An. Ox. 2197. add Þín gást bið on heofonum, and þín rest ne losað nǽfre on worulde, Hml. S. 15, 67. Hé æfter þám gereordum ræste séceð, dýgle stówe under dúnscræfum, Pa. 36. Ðeáh þe þá rícestan hátan