Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

rǽd-lic

Entry preview:

Nis ðæt rǽdlic ðing, gif hlútor wæter hlúd and undióp tóflóweð æfter feldum, oð hit tó fenne werð, Past. 469, 6. Þonne cymð óðer ðing þe mé þincð rihtlicre and rǽdlicre, ðonne forlét ic þæt þæt ic ǽr genóh hæfde, Solil.

sorhleást

(n.)
Grammar
sorhleást, e; f.
Entry preview:

Security Gif ðú gesihst ðæt ðú on wætere fægere in gá oððe ófer gá, sorhleáste getácnaþ. Gif ðú gesihst ðæt ðú mid swurde bist begyrd, sorhleáste hit getácnaþ, Lchdm. iii. 212, 30-33

scip-fultum

(n.)
Grammar
scip-fultum, es; m.
Entry preview:

A naval force Hé sende tó Eádwerde cingce and bæð hine scipfultumes ꝥ hé ne geþafode ꝥ hé him on wætere ne ætburste, Chr. 1049; P. 166, 36

sǽ-draca

(n.)
Grammar
sǽ-draca, an; m.

A sea-dragon, sea-serpent

Entry preview:

Gesáwon æfter wætere wyrmcynnes fela, sellíce sǽdracan, sund cunnian, Beo. Th. 2856; B. 1426

ge-wítnian

(v.)
Grammar
ge-wítnian, p. ode; pp. od

To punishchastise

Entry preview:

Hwí wurdon ða synfullan mid wætere gewítnode? On Noes dagum gewítnode God manna gálnysse mid wætere ... why were the sinful punished with water? In Noah's days God punished men's wantonness with water..., Boutr. Scrd. 22, 30: Gen. 20, 18.

on-beornan

(v.)
Grammar
on-beornan, -brinnan; pp. -burnen.

to set fire to, to kindleto inflame

Entry preview:

Wǽte onburnenu, 218, 14

Linked entry: on-brinnan

ge-cǽlan

(v.)
Grammar
ge-cǽlan, p. de; pp. ed; v. trans.

To coolrefrigerare

Entry preview:

To cool; refrigerare Send Lazarum, ðæt he dyppe his fingeres liþ on wætere, and míne tungan gecǽle mitte Lazarum, ut intingat extremum digiti sui in aquam, ut refrigeret linguam meam, Lk. Bos. 16, 24

ge-pyndan

(v.)
Grammar
ge-pyndan, p. -pynde; pp. -pynded, -pynd
Entry preview:

Ðæt wæter biþ gepynd the water is shut up, 38, 6; Swt. 277, 6; Hat. MS. 51 b, 13

lǽþettan

(v.)
Grammar
lǽþettan, p. te
Entry preview:

To make hateful Se oferlyfa on ǽte and on wǽte déð þone man unhálne, and his sáwle Gode lǽðetteð, O. E. Hml. i. 296, 6

Linked entry: láþettan

stán-weall

(n.)
Grammar
stán-weall, es; m.
Entry preview:

Ðæt wæter ( of the Red Sea ) him stód swilce stánweallas bufan heora heáfdum, Ælfc. T. Grn. 5, 27: Homl. Ass. 105, 104. Stánweallas tófeóllan, Shrn. 67, 19

ýþ

Grammar
ýþ, <b>. I.</b>
Entry preview:

Add Ongeánflówende ýþa, eftflówende wætera reciproca (purissimi fontis) redundantia, A n. Ox. 506

be-sprengan

(v.)
Grammar
be-sprengan, p. de; pp. ed

To besprinkleaspergere

Entry preview:

Besprengc hyne mid ðam wætere besprinkle him with the water, Herb. 86, 4; Lchdm. i. 190, 11

Linked entry: be-sprængan

weóce

Entry preview:

For third passage substitute Þá gefyllde hé mid wætere ealle þǽre cyrcean ciellan and sette weócon (tapor, v.l.) onmiddan ( in media papyrum posuit), and þá mid fýre ontennde, Gr. D. 44, 15

á-wreþian

(v.)
Entry preview:

Hé þǽre ýtemestan yldo his lífes mid medmiclum hláfe and cealde wætere áwreþede ultimam uitae aetatem pane cibario et frigida aqua sustentat, Bd. 5, 12; Sch. 630, 20

hlec

(adj.)
Grammar
hlec, adj.
Entry preview:

Swíðe lytlum síceraþ ðæt wæter and swíðe dégellíce on ðæt hlece scip, and ðeáh hit wilnaþ ðæs ilcan ðe sió hlúde ýþ déþ on ðære hreón sǽ búton hit mon ǽr útáweorpe hoc agit sentina latenter excrescens, quod patenter procella sæviens, Past. 57, 1; Swt.

Linked entry: lec

wleccan

(v.)
Grammar
wleccan, pp. wleced, wlecced, wleht

To make lukewarm

Entry preview:

Ǽlc wæter bið ðý unwerodre tó drincanne, æfter ðæm ðe hit wearm bið, gif hit eft ácólaþ, ðonne hit ǽr wǽre, ǽr hit mon ó ongunne wleccan, Past. 58; Swt. 447, 21

un-pleólíc

(adj.)
Grammar
un-pleólíc, adj.

Not dangerouswithout risk

Entry preview:

Not dangerous, without risk, as regards physical hurt Unpleólícre hit bið on lytlum scipe and on lytlum wætere, ðonne on miclum scipe and on miclum wætere, Prov.

trog

(n.)
Grammar
trog, es; m.
Entry preview:

Lege on hatne stán on troge, geót hwón wæteres on, Lchdm. ii. 326, 5 : iii. 30, 9. Dó on troh háte stánas, ii. 68, 5. Hé sende ðæt wæter in trog (peluem), Jn. Skt. Lind. Rush. 13, 5.

stregdness

(n.)
Grammar
stregdness, e; f.
Entry preview:

Scattering, sprinkling Mid strægdnesse (aspersione) ðæs wæteres, Bd. 5, 18 ; S. 635, 29

Linked entry: á-stregdness

wille

(n.)
Grammar
wille, wielle, welle, wylle, an ; f.

A well, spring, stream, fountain

Entry preview:

On cwicu wǽteres wellan in fontes aquarum Ps. Th. 113, 8. Hé him forlét feówer wellan sceótan ( the reference is to the milk from a cow's udder' ), Exon. Th. 419, 26; Rä. 39, 3. [The word is also found in place-names.]