Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

for-drugian

(v.)
Grammar
for-drugian, l. for-drúgian,
Entry preview:

On þǽre stówe wæs getácnod swilce fordrúwod burna, Hml. S. 23 b, 197. and add

forliger-wíf

(n.)
Grammar
forliger-wíf, (-legor-), es; n.

A prostitute

Entry preview:

A prostitute Affra wæs forlegorwíf (forlegores wíf, v. l.), Mart. H. 140, 19. Þú eart meretrix, þæt is forlegorwíf (-legos-, v. l.), 23

Linked entry: forlegis-wíf

ge-drugian

(v.)
Grammar
ge-drugian, l. ge-drúgian,
Entry preview:

Gedrúgad wæs ésprynge blódes siccatns est fons sanguinis, Mk. L. R. 5, 29

myndgung

Entry preview:

Þes sylfa þeáw for ðý lange þurh myndgunge þæs hálgan weres on Angelcynnes mynsterum forþweard wæs, Lch. iii. 434, 19 : 440, 5. Add

ofer-brǽdan

Entry preview:

Án scínende weg wæs oferbrǽd mid godwebbenum pællum, Gr. D. 176, 1. Mid lilian blóstmum of[er]brǽded, Sal. K. 148, 22. Add

under-licgan

Entry preview:

Tiburtius wæs sægd ꝥ hé underlǽge á and hýrde symble þám líchamlicum lustum Tiburtius carnalibus desideriis subjacere ferebatur, Gr. D. 307, 12. Add

weall-dor

(n.)
Grammar
weall-dor, es; n.

A door in a wall

Entry preview:

A door in a wall Ðú eart ðæt wealldor; þurh ðé Freá on ðás eorþan út síðade, Exon. Th. 21, 1; Cri. 328

gyst

(n.)
Grammar
gyst, es; m.

A guest

Entry preview:

A guest Ic wæs gyst módor cildum factus sum hospes filiis matris meæ, Ps. Th. 68,8; Cd. 114; Th. 150, 1; Gen. 2485

on-týnan

(v.)

to cover

Entry preview:

to cover Ða stówe wæs ontýnende ea loca operiens ( ea loca operiens did the translator read aperiens?), Bd. 4, 7; S. 575, 12. (?)

god-fæder

Entry preview:

Add: a godfather Se godfæder wæs þæs cildes forspreca and borh wið God, Hml. Th. ii. 50, 17: 52, 4-15. Godfæder his godbearn lufie, Wlfst. 74, 13. Petrus wæs his ( St.

ǽg-hwæþer

(and) both . . . and

Entry preview:

Wæs ǽgweðer ðǽm eádigan were ge seó Godes lufu hát . . . and him wæs eác manna lufu mycel, 225, 35

Linked entry: ǽg-þer

aldornes

(n.)
Grammar
aldornes, ness, e ; f.

Authorityauctoritas

Entry preview:

Authority; auctoritas Se bisceop mid biscoplícre aldornesse [ealdorlicnysse, S. 553, 35] wæs cýðende episcopus pontificali auctoritate protestatus, Bd. 3, 22; Whel. 224, 22

ealdor-botl

(n.)
Grammar
ealdor-botl, es; n.

A royal house or villa rēgālis villa

Entry preview:

A royal house or villa; rēgālis villa Ðǽr wæs ðá cyninges ealdorbotl ubi tunc erat villa rēgālis, Bd. 2, 9; S. 511, 18

Linked entry: ealdor-bold

miltsigend-líc

(adj.)
Grammar
miltsigend-líc, adj.

To be pardonedvenial

Entry preview:

Hwí wæs ðæs heáhengles syn unmiltsigendlíc and ðæs mannes miltsigendlíc? Boutr. Scrd. 17, 21

neáh-freónd

(n.)
Grammar
neáh-freónd, es; m.

A near friend or relation

Entry preview:

A near friend or relation Ðǽr wæs mycel menigo manna gegaderod his mága and eác óðra his néhfreónda, Guthl. 12; Gdwin. 56, 22

niht-glóm

(n.)
Grammar
niht-glóm, es; m. (?)

The darkness of night

Entry preview:

The darkness of night Wæs ðam báncofan æfter nihtglóme ( when the shades of night prevailed ) neáh geþrungen, Exon. Th. 158, 27; Gú. 916

eard-stapa

(n.)
Grammar
eard-stapa, an; m.

A land-stepper, wanderer terras peragrans, peregrīnātor

Entry preview:

A land-stepper, wanderer; terras peragrans, peregrīnātor Swá cwæþ eard-stapa so said a wanderer, Exon. 76 b; Th. 286, 25; Wand. 6

Scrobbesbyrig-scír

(n.)
Grammar
Scrobbesbyrig-scír, and later Scrob-scír; f.
Entry preview:

Shropshire Ðá wæs se cyng gewend ofer Temese intó Scrobbesbyrigsctre, Chr. 1006; Erl. 140, 29. Hugo eorl of Scrobscíre, 1094; Erl. 230, 37

sige-hwíl

(n.)
Grammar
sige-hwíl, e ; f.
Entry preview:

Ðæt ðam þeódne wæs síðes sigehwíl, Beo. Th. 5413 ; B. 2710

sundor-líf

(n.)
Grammar
sundor-líf, es; n.
Entry preview:

-Hé sundorlíf (vitam privatam) and munuclíf wæs foreberende eallum ðám weolum ðæs eorþlícan ríces, Bd. 4, 11; S. 579, 7