Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

lyb-cræft

(n.)
Grammar
lyb-cræft, es; m.

Magicwitchcraft

Entry preview:

Magic, witchcraft, skill in the use of lybb Hió him sealdon áttor drincan ðæt mid myclen lybcræfte wæs geblanden, Blickl. Homl. 229, 12

ge-costnian

(v.)
Grammar
ge-costnian, p. ode; pp. od

To trytentare

Entry preview:

He wæs fram Satane gecostnod tentabatur a Satane, Mk. Bos. 1, 13

Linked entry: costnian

searu-wrenc

(n.)
Grammar
searu-wrenc, es; m.
Entry preview:

A crafty trick, treacherous device Hé hié biddende wæs ðæt hié mid sume searawrence from Xerse áwende, Ors. 2, 5; Swt. 82, 21

Linked entry: siru-wrenc

sundor-riht

(n.)
Grammar
sundor-riht, es; n.
Entry preview:

-Róm*-*wara sundorriht jus Quiritum, Wrt. Voc. ii. 49, 11. Weala sunderriht, i. 20, 64

un-menged

(adj.)
Grammar
un-menged, adj.

Unmixed

Entry preview:

Hé ( Adam ) of ðære eorðan selfre unmængedre gesceapen wæs, Anglia xi. 1, 9

Linked entry: un-gemenged

un-met

(adj.)
Grammar
un-met, un-mett, -mete; adj.

Without measureimmenseexcessive

Entry preview:

Without measure, immense, excessive Wæs seó éhtnysse unmetre eallum ðám ǽrgedónum quae persecutio omnibus anteactis immanior fuit, Bd. 1, 6; S. 476, 23

wóperian

(v.)
Grammar
wóperian, p. ode

To waillament

Entry preview:

To wail, lament Ða cleopode seó ungesǽlige wóperiende him tó: ' Eálá, help mín, wildeór mé habbaþ forneán tó-slyten,' Homl. Ass. 196, 32

æt-swígan

(v.)
Grammar
æt-swígan, p. de
Entry preview:

To become silent, keep silence about something Be Lazares mægnum wæs ætswíged de Lazari virtutibus tacetur , Gr. D. 2171 18. v. oþ-swígan

creópere

Entry preview:

Se cnapa wæs creópere (cf. þám healtan cnapan, 28.), Hml. S. 6, 20. Læg þǽr sum creópere lama fram cildháde, 10, 25. Add

for-drugian

(v.)
Grammar
for-drugian, l. for-drúgian,
Entry preview:

On þǽre stówe wæs getácnod swilce fordrúwod burna, Hml. S. 23 b, 197. and add

forliger-wíf

(n.)
Grammar
forliger-wíf, (-legor-), es; n.

A prostitute

Entry preview:

A prostitute Affra wæs forlegorwíf (forlegores wíf, v. l.), Mart. H. 140, 19. Þú eart meretrix, þæt is forlegorwíf (-legos-, v. l.), 23

Linked entry: forlegis-wíf

ge-drugian

(v.)
Grammar
ge-drugian, l. ge-drúgian,
Entry preview:

Gedrúgad wæs ésprynge blódes siccatns est fons sanguinis, Mk. L. R. 5, 29

myndgung

Entry preview:

Þes sylfa þeáw for ðý lange þurh myndgunge þæs hálgan weres on Angelcynnes mynsterum forþweard wæs, Lch. iii. 434, 19 : 440, 5. Add

ofer-brǽdan

Entry preview:

Án scínende weg wæs oferbrǽd mid godwebbenum pællum, Gr. D. 176, 1. Mid lilian blóstmum of[er]brǽded, Sal. K. 148, 22. Add

under-licgan

Entry preview:

Tiburtius wæs sægd ꝥ hé underlǽge á and hýrde symble þám líchamlicum lustum Tiburtius carnalibus desideriis subjacere ferebatur, Gr. D. 307, 12. Add

weall-dor

(n.)
Grammar
weall-dor, es; n.

A door in a wall

Entry preview:

A door in a wall Ðú eart ðæt wealldor; þurh ðé Freá on ðás eorþan út síðade, Exon. Th. 21, 1; Cri. 328

gyst

(n.)
Grammar
gyst, es; m.

A guest

Entry preview:

A guest Ic wæs gyst módor cildum factus sum hospes filiis matris meæ, Ps. Th. 68,8; Cd. 114; Th. 150, 1; Gen. 2485

on-týnan

(v.)

to cover

Entry preview:

to cover Ða stówe wæs ontýnende ea loca operiens ( ea loca operiens did the translator read aperiens?), Bd. 4, 7; S. 575, 12. (?)

god-fæder

Entry preview:

Add: a godfather Se godfæder wæs þæs cildes forspreca and borh wið God, Hml. Th. ii. 50, 17: 52, 4-15. Godfæder his godbearn lufie, Wlfst. 74, 13. Petrus wæs his ( St.

ǽg-hwæþer

(and) both . . . and

Entry preview:

Wæs ǽgweðer ðǽm eádigan were ge seó Godes lufu hát . . . and him wæs eác manna lufu mycel, 225, 35

Linked entry: ǽg-þer