Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

þæs-líc

(adj.)
Grammar
þæs-líc, adj.
Entry preview:

Swíde þæslíc anginn menniscre álýsednysse wæs ðæt se engel wearð ásend fram Gode tó ðam mǽdene, Homl. Th. i. 194, 27. Hit nis ná gedafenlíc ne þæslíc, ðæt ic ðe swá grimlíce forworht eom, ðæt ic ðíne anlícnysse sceáwige, Homl. Skt. ii. 23 b, 434.

Linked entry: his-lic

ungemet-hleahtor

(n.)
Grammar
ungemet-hleahtor, es; m.

Immoderate laughter

Entry preview:

Immoderate laughter Hú micele má wénestú ðæt hé mid yrre ða út áweorpe of his temple, ðe mid unnyttum gesprǽcum and mid ungemethleahtrum ða stówa, ðe tó Godes þeówdóme gehálgode wǽron, fýlaþ and besmýtaþ, L. E. I. 10; Th. ii. 408, 32

Samaritanisc

(adj.)
Grammar
Samaritanisc, adj.

Samaritan, of Samaria

Entry preview:

Samaritan, of Samaria Ðá férde sum Samaritanisc man wið hine, Lk. Skt. 10, 33. Ðes wæs Samaritanisc, 17, 16: Jn. Skt. 8, 48. Ðá cwæþ ðæt Samaritanisce wíf. . . . 'Ic eom Samaritanisc wíf; ne brúcaþ Judéas and Samaritanisce metes ætgædere,' Jn.

Linked entry: Samaringas

for-beornan

(v.)
Grammar
for-beornan, -byrnan; p. -bearn, -barn, -born, pl. -burnon; pp. -bornen, -burnen; v. n.

To burn upbe destroyed by firebe consumedcombūriignĭbus consūmi

Entry preview:

He geseah, ðæt seó þyrne barn and næs forburnen vĭdēbat, quod rŭbus ardēret et non combūrĕrētur, Ex. 3, 2: Bd. 3, 17; S. 544, 20, col. 1. Wǽron ða bende [MS. benne] forburnene the bands were burnt, Cd. 195; Th. 243, 12; Dan. 435

Linked entry: for-byrnan

hreówsung

(n.)
Grammar
hreówsung, e; f.

Sorrowingsorrowpenitencerepentance

Entry preview:

Se apostol bebeád ðæt hí þrítig daga be hreówsunge dǽdbétende Gode geoffrodon the apostle ordered that they for thirty days with penitence should offer to God doing penance, Homl. Th. i. 68, 17.

wan

(adj.)
Grammar
wan, adj.
Entry preview:

wanting, absent Ðá getreówde hé in godcundne fultom, ðǽr se mennesca wan wæs confidens in divinum, ubi humanum deerat, auxilium, Bd. 2, 7 ; S. 509, 23. Him won (wona, MS.

wérigian

(v.)
Grammar
wérigian, p. ode
Entry preview:

M. 78, 22), eall ðæt is of untrumnysse ðæs gecyndes esurire, sitire, aestuare, algere, lassescere, ex infirmitate naturae est, Bd. 1, 27; S. 494, 15. Ðá ongan his hors semnninga wérian (wérgian, Bd.

Linked entry: wérgian

sǽtung

(n.)
Grammar
sǽtung, e; f.

A lying in wait, plot, snare

Entry preview:

Gif him þince ðæt hé feala earna ætsomne geseó, ðæt biþ yfel níð and manna ǽtunga and seara, Lchdm. iii. 168, 11.

Linked entries: sétung sǽtnung

land-ár

(n.)
Grammar
land-ár, e; f.
Entry preview:

Ic wille ðæt se cyng beó hláford ðæs mynstres ðe ic getimbrede, and ðære landára ðe is ðyderinn becweden hæbbe, Chart. Th. 547, 31

wacen

(n.)
Grammar
wacen, (-an, -on, -un), e; f.

wakefulnesssleeplessnessa watchvigila watcha division of the nighta watchguarda rousingan incitement

Entry preview:

Cwæþ hé: 'Ic wát ðætðæs is micel ðearf, ðæt ic hálwendum weacenum ætfeole,' Bd. 4, 25; S. 601, 1-3. a watch, a division of the night Ðiú feórða waccen (feórþe ðære wacone, Rush.) quarta vigilia, Mt. Kmbl. Lind. 14, 25.

menigu

(n.)
Grammar
menigu, <b>mengu,</b> menigeo; indecl.: also gen. e; f.

A manymultitudecrowdgreatnumber

Entry preview:

Forlǽt ðás mænegeo (MS. A. mænygeo: B. mænegu: Rush. mengu) demitte turbas, 14, 15. Ða eargan mengo fugaces turmas, Wrt. Voc. ii. 151, 48

líðigian

(v.)
Grammar
líðigian, líðegian; p. ode

to assuagecalm

Entry preview:

Se ðe on ðam ǽrran tócyme líðegode se démþ stíðne dóm æt ðam æfteran tócyme he that was mild at the first advent shall judge stern judgement at the second, Homl. Th. i. 320, 17. Ðæt ðú líðegie ut mitiges, Ps. Spl. 93, 13.

Linked entry: líðian

eást-ende

(adj.)
Entry preview:

Asia ongén ðǽm middeldǽle on þám eástende Asia ad mediam frontem orientis, Ors. 1, 1; S. 10, 6. On ðǽm eástende þisses middangeardes orientem, 3, 9; S. 128, 33.

erian

(v.)
Entry preview:

Ðæt wæs Cham, Noes sunu, Sal. K. p. 186, 28. Add

þæt

(con.)
Grammar
þæt, conj.
Entry preview:

Wé leornedon æt him ðæt wé flugen . . . and eác ðæt, ðæt wé his ege ús ne ondréden, Past. 3; Swt. 33, 23, Ic þæt wát, þæt ús gescildeþ weoruda Dryhten, Andr.

deófol-gild

Entry preview:

H. 201, 31. an idol Se cásere ongan timbrian deófolgyld on cirican . . . ðǽr ðǽr ǽnig deófolgyld wæs árǽred . . . ðá hǽþenan . . . deófle offrodon, Hml. S. 23, 27-36.

Linked entry: ge-deóful-geld

ehta-tyne

(n.; num.; adj.)
Grammar
ehta-tyne, adj.

Eighteen octō-dĕcim

Entry preview:

Eighteen; octō-dĕcim Wéne gé ðæt ða ehtatyne wǽron scyldige pŭtātis quia illi dĕcent et octo dēbĭtōres fuĕrint? Lk. Bos. 13, 4, 16

norþ-rihte

(adv.)
Grammar
norþ-rihte, adv.

Due north

Entry preview:

Due north fór hé norþryhte be ðæm lande he sailed due north along the coast, Ors. 1, 1; Swt. 17, 9, 12

scildung

(n.)
Grammar
scildung, e; f.
Entry preview:

Shielding, protection: — Ða deófellícan flán wurdon ealle ádwæscte þurh ðæs gewǽpnodan engles scyldunge. Homl. Th. ii. 336, 10. Scilding tutum, Rtl. 100, 3

syl-weg

(n.)
Grammar
syl-weg, es; m.
Entry preview:

On sylweg; andlang weges on ða hǽðihtan leáge, and swá on ðæt fúle slóh, Cod. Dip. Kmbl. iii. 262, 22