Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

secg-leác

(n.)
Grammar
secg-leác, es ; n.
Entry preview:

Chive garlic, rush garlic, rush leek (v. E. D. S. Pub. Plant Names) ; allium schoenoprasum, Lchdm. ii. 128, 11 : iii. 28, 11

slíf-leás

(adj.)
Grammar
slíf-leás, adj.

Sleeveless

Entry preview:

Sleeveless Sléfleás scrúd colobium, sléfleás aucra scrúd levitonarium, Wrt. Voc. i. 40, 20, 21. Hæbban hý scapulare, ðæt is gehwǽde cugelan and slýfleáse, R. Ben. 89, 13

sigor-leán

(n.)
Grammar
sigor-leán, es ; n.
Entry preview:

A reward of victory, prize Dryhten hyre ( Judith ) geaf sigorleán in swegles wuldre, Judth. Thw. 26, 26 ; Jud. 345. Sigorleán sécan, Exon. Th. 154, 29 ; Gú. 850 : 184, 14 ; Gú. 1344. Sigorleán habban, Elen. Kmbl. 1246 ; El. 623. Sigorleánum onfón, Cd

Linked entry: sige-leán

sige-leán

(n.)
Grammar
sige-leán, es ; n.
Entry preview:

A reward of victory, prize, palm Sigeleán ł edleán palma, Hpt. Gl. 482, 5 : 432, 75 : triumphus, palma, 424, 53. Ðæt wé brúcan sigeleáne ut perfruamur bravio, Hymn. Surt. 129, 18. Simon and Thaddeus beornas beadorófe sceoldon þurh wǽpenhete sigeleán

Linked entry: sigor-leán

sige-leás

(adj.)
Grammar
sige-leás, adj.
Entry preview:

without victory, unsuccessful in conflict, defeated Engle nú lange [wǽron] eal sigeleáse the English now for a long time have been deserted by victory, Wulfst. 162, 15. Hý sigeleáse (defeated) ðone grénan wong ofgiefan sceoldan, Exon. Th. 130, 33 ;

steór-leás

(adj.)
Grammar
steór-leás, adj.
Entry preview:

without restraint, ungovernable, fierce Sió réþe oððe sió steórleáse efferra, Wrt. Voc. ii. 31, 16. without regulation, profligate Ðú cýþdest ðæt ðú nestest hwelces endes ǽlc angin wilnode ðá ðú wéndest ðæt steórleáse men and réceleáse wǽron gesǽlige

syn-leás

(adj.)
Grammar
syn-leás, adj.

Sinless, without sin

Entry preview:

Sinless, without sin Hwylc eówer sí synleás ( sine peccato ), Jn. Skt. 8, 7. Crist þrowade for ús synleás, Wulfst. 121, 14: 151, 5. Ne biþ nǽfre nán man leahterleás ne synleás ealra þinga, 233, 24. Biþ oft synleás yfel geðoht ðǽm gódum plerumque boni

tír-leás

(adj.)
Grammar
tír-leás, adj.
Entry preview:

Inglorious Ðara ðe tírleáses ( Grendel's ) trode sceáwode, Beo. Th. 1690; B. 843

þing-leás

(adj.)
Grammar
þing-leás, adj.
Entry preview:

Exempt Unscyldigo and ðingleáso from ðissum synne innocentes et immunis ab hoc crimine, Rtl, 114, 7. [ O. Frs. thing-lós.]

un-leás

(adj.)
Grammar
un-leás, adj.

Not falsetrue

Entry preview:

Not false, true Uhleás non frivola, non falsa, Hpt. Gl. 432, 21. Se bið unleás forscrencend ðe his leahtras forscrencð, Homl. Th. i. 586, 23. Wé willaþ eów gereccan óðres mannes gesihðe ðe unleás is, ii. 332, 26. Gelýf hys hálgum, for ðam hí wéron swíðe

Linked entry: leás

wæter-leás

(adj.)
Grammar
wæter-leás, adj.
Entry preview:

Without water, dry Hig dydon hine on ðone wæterleásan pytt miserunt eum in cisternam, quae non habebat aquam, Gen. 37, 24. Hé gáð ðerh stówa (-e, Rush.) wæterleása (-e, Rush.) perambulat per loca inaquosa, Lk. Skt. Lind. 11, 24

weorold-leán

(n.)
Grammar
weorold-leán, es; n.
Entry preview:

Worldly reward Ða ðe Godes þances hwylcne cuman underfón, ne wilnigen hig ðǽr nánra woruldleána, L. E. I. 25; Th. ii. 422, 13

Linked entry: leán

wit-leás

(adj.)
Grammar
wit-leás, adj.

Witlesssenseless

Entry preview:

Witless, senseless On ðam fíftan mónþe hé (the fœtus) biþ cwica and weaxeþ and seó módur líð witleás, Lchdm. iii. 146, 12

wlite-leás

(adj.)
Grammar
wlite-leás, adj.

Withowt beautyuncomelyhideous

Entry preview:

Withowt beauty, uncomely, hideous Deoful ætýwde wann and wliteleás, Andr. Kmbl. 2339; An. 1171

yrfe-leás

(adj.)
Grammar
yrfe-leás, adj.
Entry preview:

Without cattle, unstocked Wæs ðæt land ierfelæás omni peccunia caruit, Chart. Th. 162, 28

wuldor-leán

(n.)
Grammar
wuldor-leán, es; n.

A glorious rewardthe reward of heaven

Entry preview:

A glorious reward, the reward of heaven Bið hyra meaht and gefeá swíðe gesǽliglíc sáwlum tó gielde, wuldorleán weorca, Exon. Th. 66, 31; Cri. 1080. In ðam éean gefeán niman weorca wuldorleán, 184, 20; Gú. 1347

and-leán

Entry preview:

Heó þolian ne wolde yfel and ondleán, Gen. 2264. Add

ár-leás

(adj.)
Entry preview:

Add: dishonourable, shameful Hé swealt mid árleáse deáðe, Shrn. 120, 14. wicked Árleás impius, Wrt. Voc. i. 75, 68. Fordón þá rihtwísan mid þám árleásan ( impio ), Gen. 18, 23. Ic and mín folc sind árleáse ( injusti ), Ex. 9, 27. [O. H. Ger. ér-lós

beard-leás

hawkbuzzard'

Entry preview:

Dele: 'also a hawk or buzzard'; and add Beardleás inpubis, Ælfc. Gr. Z. 56, 2. Beardleáses effebi, Wrt. Voc. ii. 31, 54. Beardleásum rince effebo hircitallo, An. Ox. 4, 57. Beardleásne effebum, Wrt. Voc. ii. 32, 16. Beardleáse inuestes, An. Ox. 16, 2

be-leán

Entry preview:

Substitute: pp. -lagen. to restrain a person (dat.) from something (acc.) by blaming, to prohibit Hé willnode þæt hé móste mid him sweltan, þeáh se bisscop him þæt swíðe belóh (tametsi ipso multum prohibente), Bd. 5, 19; Sch. 661, 18. ꝥ preóstas ofer-druncen