Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wíg-gild

Entry preview:

Se ealdorapostol ǽrest ús gesette tó healdanne ðás dagas and tó beganganne for hǽðenra manna gedwilde, for þan þe hié hiera wíggild and deófulgild on ðás dagas weorðedon, Nap. 69. Add

wíg-heard

Entry preview:

Add: warlike, martial Wíhearde bellicosas, An. Ox. 783

wig-steall

Entry preview:

Hé eóde binnan þonne weóhstal on norðhealfe, Vis. Lfc. 68. Add

-wil-sǽlig

(suffix)

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

wind-fana

Entry preview:

Add:

wind-hladen

Entry preview:

Lænten windhladen uer uentuosus, Archiv cxx. 297, 17: 296, 3. Sumor windhladen estas uentuosa, 297, II. Add

wís-lic

Entry preview:

Hié cwǽdon þæt him wíslecre þúhte þæt hié dá ne forluren þe þǽr út fóre, hæfde bearn sé þe mehte, Ors. 4, I; S. 154, 18. Add

wit-leást

Entry preview:

Widtlǽste uesaniae, An. Ox. ii. 174. Add

wyn-bliss

Entry preview:

In Gr. D. 2, 4 wyn, blis should be read, the passage is alliterative

wyn-dreám

Entry preview:

In 1. 2 dele 'Lamb'

bile-wit

Similar entry: un-bilewit

riht-wís

(adj.)
Grammar
riht-wís, adj.

Righteous just

Entry preview:

Righteous just Rihtwís justus, Wrt. Voc. i. 75, 69. Rihtwís justus rihtwísre justior ealra rihtwísost justissimus, Ælfc. Gr. 5 ; Som. 4, 65 : 9, 21 ; Som. 10, 20. Rihtwís déma, Hy. 6, 7. Se ðe underféhþ rihtwísne on rihtwíses naman, hé onféhþ rihtwíses

Linked entry: wrenc-wís

sám-wís

(adj.)
Grammar
sám-wís, adj.

Dull, foolish

Entry preview:

Dull, foolish Wénaþ sámwíse (cf. ða dysegan men, Bt. 32, 3; Fox 118, 22) ðæt hí on ðís lǽnan mǽgen lífe findan sóþa gesǽlþa. Met. 19, 34. Ða sámwísan (hebetes) sint tó manianne ðæt hié wilnien tó wiotonne ðæt ðæt hié nyton, Past. 30, l ; Swt. 201, 7

Linked entry: sár-wís

Wǽring-wíc

(n.)

Warwick

Entry preview:

Warwick On ðison geáre wæs Wǽrincwíc getimbrod, Chr. 915; Th. i. 189, col. 2. Æt Wǽringwícon (-um), 913; Th. i. 186, col. 2, 187, col. 1

wíf-gemǽdla

(n.)
Grammar
wíf-gemǽdla, an; m.

A woman's fury

Entry preview:

A woman's fury Wiþ wífgemǽdlan; geberge on neaht radices moran, ðý dæge ne mæg ðe se gemǽdla sceþþan, Lchdm. ii. 342, 10

wíf-gemána

(n.)
Grammar
wíf-gemána, an; m.

Mulieris consortium

Entry preview:

Mulieris consortium Wífgemánan to áwec*-*canne . . . ðæt áwecceþ wífgemánan lust, Lchdm. i. 336, 15 — 17

wíf-hearpe

(n.)
Grammar
wíf-hearpe, (?), an; f.

A woman's harp

Entry preview:

A woman's harp On glígbeáme (owif*-*hearpan = on wifhearpan? MS. C. ) in tympano, Ps. Spl. 150, 4

Linked entry: hearpe

wíg-cræft

(n.)
Grammar
wíg-cræft, es; m.

war-craftmilitary skilla warlike arta warlike enginewarlike forcemilitary power

Entry preview:

war-craft, military skill Pirrus wæs gemǽrsad ofer eall óþere cyningas, ǽgðer ge mid his miclan fultume, ge mid his rǽdþeahtunge, ge mid his wígcræfte Pyrrhus in se, ob magni-tudinem virium consiliorumque, summam belli nomenque traduxit Ors. 4, l; Swt

wíg-blác

(adj.)
Grammar
wíg-blác, adj.

Splendid with warlike equipment

Entry preview:

Splendid with warlike equipment Werud wæs wígblác (cf. beran beorht searo, 191, 23; Exod. 219. Wígbord scinon, 207, 14; Exod. 466), Cd. Th. 190, 24; Exod. 204

wíg-gryre

(n.)
Grammar
wíg-gryre, es; m.

Terror caused by war

Entry preview:

Terror caused by war Wíggryre wífes the terror inspired when a woman makes war Beo. Th. 2572 ; B. 1284