mete-leást
Entry preview:
Þǽr onsæt mycel hungor, and seó mycele wǽdl þǽre meteleáste genyrwde ealle þá landleóde fames incubuerat, magnaque onmes alimentorum indigentia coangustabat, Gr. D. 145, 6.
milite
Entry preview:
See next word
of-tredan
Entry preview:
See next word
samod-gang
Entry preview:
Hé eóde þá .vi. samodgongan dagas genóh blíþe per sex continuos dies laetus procedebat, 309, 6
Linked entry: samod-tang
scyndness
Entry preview:
Incitement, prompting Seó deófollice scyndnes, Gr. D. 40, 18. Hé ne ðrowode nóht dǽre scyndnesse (náne costunge, v. l.) ofer ꝥ ǽfre fram þám sweartan cnihte ex illo die nil persuasionis ulterius a nigro puerulo pertulit, 112, 10.
be-sceáwod
Entry preview:
Seó besceáwode geornfulnyss gemetegað ealle þá missenlicnyssa þises lífes, Nap. 75, 19. Add
út-faru
A going out ⬩ going abroad or out of doors
Entry preview:
A going out, going abroad or out of doors Ðæt nán neód ne sý munecum útan tó farenne, for ðý ðe seó útfaru nán þing ne framaþ hira sáulum ut non sit necessitas monachis vagandi foris quia omnino non expedit animabus eorum, R. Ben. 127, 8
bærning
Entry preview:
Ongan seó bryne (sió bærning, v. l.) beón gebíged in hí sylfe coepit incendium in semetipsum retorqueri, Gr. D. 48, 6. Hwæþer sý án helle fýr, þe manige bærninge (incendia) sýn gegearwode, 333, 14.
Andred
The name of a large wood in Kent ⬩ the city of ANDRED or Andrida ⬩ Andredes ceaster
Entry preview:
Se múþa [Limene] is on eásteweardre Cent, on ðæs ilcan wuda east ende ðe we Andred hátaþ. Se wudu is westlang and eástlang cxx míla lang oððe lengra, and xxx míla brád.
Linked entry: Andredes ceaster
FÓÐER
food ⬩ food for cattle ⬩ fodder ⬩ ălĭmentum ⬩ jūmenti pābŭlum ⬩ that in which food is carried ⬩ a basket ⬩ cophĭnus ⬩ κόφĭνos ⬩ that in which food for cattle is carried ⬩ a cart ⬩ cart-load ⬩ vĕhes ⬩ plaustrum ⬩ nunc massa vel vŏlūmen plumbi
Entry preview:
Se ceorl, se ðe hæfþ óðres oxan ahýrod, gif he hæbbe ealle on fóðre to agifanne, agife ealle.
Linked entry: fódder
swift
Entry preview:
Se móna is be sumum dǽle swiftre ðonne seó sunne, Lchdm. iii. 248, 3. Ða ( Alfred's ships ) wǽron ǽgðer ge swiftran ge unwealtran ge eác hiéran ðonne ða óðru, Chr. 897; Erl. 95, 13. Wind byþ on lyfte swiftust, Menol. Fox 464; Gn. C. 3.
Linked entry: swyft
lác
Entry preview:
Add: v. lác-lic Se mǽgðhád sceal God beón geoffrod be his ágenum cyre, ꝥ seó lác beo leófre þám Hǽlende, Hml. A. 33, 234. Nolde Drihten ásendan þone ðe hé sylf gehǽlde tó þám sácerde mid ǽnigre láce, Hml. Th. i. 124, 19.
módigian
Entry preview:
Sé ðe wís byð, ne wurð hé nǽéfre módig. On hwan mæg se mann módigan þeáh hé wille?, Hml, S. 16, 373. Seó máre ne sceal módigan (módigian, v.l. ) tó swíðe ofer ðá lǽssan, Hml. A. 41, 415.
rídan
Entry preview:
Sé þe hors nabbe, wyrce þám hláforde þe him fore ríde oþþe gange, 232, 19, Georne is tó ó Seldon hé ( Aidan ) wolde rídan ac síðode on his fótum (cf. non equorum dorso, sed pedum incessu uectus, Bd. 3, 5), Hml. S. 26, 80.
lustfullian
To rejoice ⬩ be glad ⬩ take pleasure [in]
Entry preview:
Mid ðý se líchoma ongynneþ lustfullian cum caro delectari cœperit, 1, 27 ; S. 497, 22. Wé witan ðæt se líchoma ne mæg lustfullian bútan ðam móde cum caro delectare sine animo nequeat, 497, 28.
hearm
evil ⬩ an evil ⬩ injury ⬩ a calamity ⬩ grief ⬩ affliction ⬩ calumny ⬩ a calumny
Entry preview:
Gif hwilc man ꝥ wǽpn gelæcce and hwylcne hearm gewyrce, þonne is ꝥ riht ꝥ sé þe þone hearm geworhte, ꝥ sé þone hearm gebéte, Ll. Th. i. 418, 7-10. Hé unc þisne hearm gerǽd. Gen. 797. Hearma calamitatum, Wrt. Voc. ii. 24, 61.
Linked entry: hearm-fullic
swícend
Entry preview:
A deceiver, betrayer Se sáula swícend the devil, Homl. Ass. 196, 39: 197, 87
yrf-cwealm
Entry preview:
Murrain Hér corn ǽrest se myccla yrfcwalm on Angelcynn, Chr. 986; Erl. 131, 6
Linked entry: irfe-cwealm
wyrt-weard
Entry preview:
A gardener Heó wénde ðæt hit se wyrtweard ( hortulanus ) wǽre, Jn. Skt. 20, 15
Linked entry: leác-weard