wǽr
A covenant ⬩ compact ⬩ agreement ⬩ pledge
Entry preview:
Th. 36, 29; Cri. 583. [Gewemme]dre wǽre violati foederis (pacti), Hpt. Gl. 496, 3: Cd. Th. 186, 18; Exod. 140. Wǽre gemyndig, 143, 1; Gen. 2372. Wǽre (cf. Icel. use in pl.) foedus, i. pactum, conjunctio, Wrt. Voc. ii. 148, 43.
meagol-líce
Earnestly ⬩ strenuously
Entry preview:
Hé hafaþ wíslícu word, wile meagollíce módum tǽcan, Cd. 169; Th. 211, 16; Exod. 527
mere-torht
Bright from bathing in the sea
Entry preview:
Becwom ofer gársecges [begong] morgen mæretorht [or mǽretorht splendidly bright, cf. O. H. Ger. mári-mihil], Cd. 160; Th. 199, 29; Exod. 346
Linked entry: mǽre-torht
racsan
Entry preview:
[Cf. Après dormer il co espreche raskyt hym, Wrt. Voc. i. 152, 25. He ( sloth ) his brest knocked and roxed (raxed, MS. W.: roskid, MS. B.) and rored, Piers P. 5, 398. Scott. rax to stretch the limbs.]
Linked entry: raxan
rúm-gál
Entry preview:
87, 29; Gen. 1456), Cd.
óþ-lǽdan
Entry preview:
Ic com óþlǽded gódum excussus sum. Ps. Th. 108, 23. Hié óþlǽded hæfdon feorh of feónda dóme life had they withdrawn from the foes' power (cf. Beo. Th. 4288 under óþ-ferian), Cd. Th. 214, 15; Exod. 569. Cf. æt-lǽdan
wóma
Sound ⬩ noise
Entry preview:
Sound, noise ( Similar entries cf. hilde-wóma and hilde-swég) Se wóma(the noise of battle) cwom. Cd. Th. 190, 21 ; Exon. 202. Siððan tó reste gehwearf ríce þeóden, com on sefan hwurfan swefnes wóma, 222, 26; Dan. 110: Elen. Kmbl. 142; El. 71.
ge-wrítan
Entry preview:
Cf. gewrit-rǽden Nú gewríte ic hire ðæt ðreóra hída lond, C. D. ii. 100, 12.
óht
Fear, terror ⬩ or hostile pursuit, persecution, active enmity
Entry preview:
cf. óga and Icel. ðtti fear), or hostile pursuit, persecution, active enmity (? cf. éhtan and O. H.
wríd
A shoot ⬩ stalk ⬩ plant ⬩ bush
Entry preview:
A shoot, stalk, plant, bush Uurýd culmus, Txts. 52, 252. Genim æscþrote ǽnne wríd, Lchdm. i. 216, 11. Genim ðysse wyrte wríd, 224, 1. Bedelf ǽnne wríd cileþenigin moran, iii. 38, 9
Linked entry: hæsel-wrid
stípan
Entry preview:
to raise, build high, erect Tó heofonum up hlǽdræ rǽrdon, strengum stépton stǽnenne weall ofer monna gemet, Cd. Th. 101, 2 ; Gen. 1676. fig. to exalt, elevate, dignify, ennoble Ic ðé on tída gehwone duguðum stépe, Cd. Th. 139, 7 ; Gen. 2306.
bune
Entry preview:
Add: a reed Canna, harundo, calamus vel bune (cf. calamus vel canna vel arundo hreód, i. 79, 27: cf. too Bun-hám with Hreód-hám in local names, and see N.E.D. bun.
níten
Entry preview:
Hors mon sceal gyldan mid .XXX. sciłł. . . . myran mid .XX. sciłł. . . . oxan mid .XXX. p̃. cú mid .xxnii. p̃. swýn mid . VIII. p̃, man mid punde, sceáp mid sciłł, gát mid .II. p̃., Ll. Th. i. 356, 1-6.
mann-dryhten
A lord of men ⬩ liege lord
Entry preview:
A lord of men, liege lord (cf. mann, II.) Mandryhten, Beo. Th. 3961; B. 1978. Úre mandryhten (Beowulf ), 5287; B. 2647. Mondryhten, 5722; B. 2865. Mondrihten, 876; B. 436.
hlæst
Burden, ⬩ freight, ⬩ lading
Entry preview:
Th. 104; B. 52: Cd. 71; Th. 85, 29; Gen. 1422. Hlæst beran to bear a burden, Exon. 101 a; Th. 381, 23; Rä. 2, 15. Ic ástíge mín scyp mid hlæstum mínum ego ascendo navem cum mercibus meis, Coll. Monast. Th. 26, 31
sweofot
Entry preview:
Ðonne hé selþ gecorenum his swefetu (cf. fhe use of swefen in pl.) ł slǽp cum dederit dilectis suis somnum, Ps. Lamb. 126, 3
Linked entry: swefet
sweord-fetels
Entry preview:
Cf. Se cásere heora ǽlces sweordfætelsas hét forceorfan the emperor ordered the sword-belts of each of them to be cut, Ðat swerd on hundtwelftian mancusas and fóur pund silueres on þan fetelse, Chart. Th. 505, 32.
Linked entry: fetels
horn-boga
A bow with the ends curved like a horn or a bow made of horn [?], ⬩ a horn-bow,
Entry preview:
, [cf. Icel. horn-bogi a horn-bow, Cl. and Vig. Dict.] Léton forþ fleógan hildenædran of hornbogan, Judth. 11; Thw. 24, 34; Jud. 222 : Beo. Th. 4866 : B. 2437. Ðǽr hé hornbogan [horn began?] hearde gebendeþ ibi confregit cornua arcuum, Ps. Th. 75, 3
tó-hladan
To disband, ⬩ disperse
Entry preview:
Cf. 235, 6; Dan. 302
ge-blandan
- Wrt. Voc. ii. 94, 16,
- An. 33.
Entry preview:
C. 41 : Met. 20, 81. denoting possession of evil qualities or properties, to infect, corrupt. [Cf. O. Sax. baluwes giblandan, mid sorogon giblandan.] in a physical sense Wæs seó lyft heolfre geblanden, Exod. 476.