Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

eorþ-draca

(n.)
Grammar
eorþ-draca, an; m.

An earth-dragon drăco in antro dēgens

Entry preview:

An earth-dragon; drăco in antro dēgens Sió wund ongon, ðe him se eorþdraca geworhte, swelan and swellan the wound, which the earth-dragon had made in him, began to burn and swell, Beo. Th. 5417; B. 2712: 5642; B. 2825

stán

Entry preview:

</b> add: a milestone Of ðǽre burnan tó míla stáne; of ðám stáne on ðá háran apeltreó, C. D. iii. 382, 22. v. byrþen-, cealc-, cynning-, fót-, fýr-, gagat-, gemǽr-, gicel-, heal-, hróf-, hwam-, marmel-, mealm-, sinc-, spær-, windel-stán

lane

(n.)
Grammar
lane, an; f.

A lane

Entry preview:

A lane, a narrow and bounded path, a street in a town Hit cymeþ on ægles lonan: ondlang ðære lonan ðæt hit cymeþ eft in ða burnan, Cod. Dip. Kmbl. iii. 33, 7. On ða ealdan lanan, 456, 3.

un-forbærned

(adj.)
Grammar
un-forbærned, adj.

Unburntnot burnt upnot consumed by fire

Entry preview:

Unburnt, not burnt up, not consumed by fire Ðær is ðeáw, ðonne ðǽr bið man deád, ðæt hé líð inne unforbærned mid his mágum and freóndum mónad,... hwílum healf geár ðæt hí beóð unforbærned, Ors. 1, 1; Swt. 20, 19-24.

Linked entry: for-bærnan

ge-híwian

(v.)
Grammar
ge-híwian, -hiewian; p. ode; pp. od

To marry

Entry preview:

To marry Forðæm hit is awriten ðæt hit síe betere ðæt mon gehiewige ðonne he birne, forðæm bútan synne he mæg gehíwian for it is written that it is better to marry than to burn, because a man may marry without sin, Past. 51, 9; Swt. 401, 33; Hat. MS

hæc

(n.)
Entry preview:

Of þǽre díc on þone burnan ; of þám burnan on þone hæc; of þám hæcce on eobban slæd, C. D. B. iii. 63, 33

min

(adj.)
Grammar
min, adj.

smallmeanvile

Entry preview:

small Ne ðé sunne on dæge ne gebærne ne ðé móna on niht min ne geweorþe may the sun not burn thee by day, nor the moon withhold her light from thee by night, Ps.

Linked entry: min-dóm

nǽtan

(v.)
Grammar
nǽtan, p. te

To trample uponcrushsubdue

Entry preview:

To trample upon, crush, subdue Oft ic cwice bærne nǽte mid níþe oft the living I burn, painfully oppress them, Exon. Th. 389, 7; Rä. 7. 4.

tynder

(n.)
Grammar
tynder, e; tyndren (-in), e (?); tyndre, an; f.
Entry preview:

Deóful ná gewilnunge tyndran onǽlþ diabolus non concupiscentiae fomenta succendit, Scint. 210, 3. a burner, an implement which burns Mearcísern vel tynder cauterium, Wrt. Voc. ii. 129, 76. Tynder furnus, 149, 84. Tyndre cautere, Txts. 114, 100.

Linked entries: tender tyndre

feologan

(v.)
Entry preview:

v. fealu) Swá benne ne burnon ne burston, ne fundian ne feologan, Lch. ii. 352, 1

leoþu-cræft

(n.)
Grammar
leoþu-cræft, es; m.
Entry preview:

See also Burnt Njal, c. 156.]

Linked entry: leóþu-cræft

geara

(adv.)
Grammar
geara, adv. [gearo? ready]

Utterlyaltogetherwellenoughvery muchpĕnĭtusprorsusbĕnesătisvalde

Entry preview:

Utterly, altogether, well, enough, very much; pĕnĭtus, prorsus, bĕne, sătis, valde He hét geara forbærnan Rómána burig he [Nero] commanded utterly to burn up the city of the Romans, Bt. Met. Fox 9, 18; Met. 9, 9.

récan

Entry preview:

Gif sinwe síen gescruncene . . . wyl on wætre, beþe mid, and réce þá sinwe geornlíce, 328, 8. to cause to emit smoke, burn incense Ꝥ hú (= heó) récte ut adholeret (thymiama diis), An. Ox. 8, 238. Rícenne turificare, Wrt. Voc. ii. 86, 63: 26, 76

rynele

(n.)
Grammar
rynele, an; f.
Entry preview:

A stream Hér yrneð úp se æftra streám þǽre godcundan sprǽce, sé cymð of þǽre rynelan (þám burnon, v. l. ) þæs gástlican ǽsprynges, Gr. D. 94, 14

Linked entry: rynel

wund-wácu

(n.)

a wound-weaknessa woundsore

Entry preview:

a wound-weakness, a wound, sore Swá benne ne burnon ne burston, ne fundian ne feologan ne hoppetan, ne wundwáco sían (sores may not run), ne dolh diópian, Lchdm. ii. 352, 2. (?)

Linked entry: wácu

DRENCAN

(v.)
Grammar
DRENCAN, part. drencende; p. ic, he drencte, ðú drenctest, pl. drencton; pp.drenced ; v. a.

DRENCH, make drunkpotum vel potiōnem dāre, potāre, inebriāre to drown submergĕre

Entry preview:

to give to drink, to DRENCH, make drunk; potum vel potiōnem dāre, potāre, inebriāre Of burnan willan ðínes ðú drenctest [Th. drencst] hí torrente voluntātis tuæ potābis eos, Ps. Spl. 35, 9. Ðú drenctest us mid, wíne potasti nos vino, 59, 3.

Linked entry: dryncan

áncer-setl

(n.)
Grammar
áncer-setl, -settl, es; n.

An anchoret's cellhermitageanachoretæ sedes

Entry preview:

An anchoret's cell, hermitage; anachoretæ sedes Twegen hálige menn, on áncersettle wuniende, wǽron forbearnde two holy men, dwelling in a hermitage, were burned, Chr. 1087; Th. 354, 23: Guthl. 4; Gdwin. 26, 10

heáfod-leahter

(n.)
Grammar
heáfod-leahter, es; m.

A capital offence, mortal sin

Entry preview:

Se ðe ða heáfodleahtras wyrcþ and on ðám geendaþ hé mót forbyrnan on ðam écum fýre he who commits the deadly sins and dies in them shall burn in the everlasting fire, Homl. Th. ii. 590, 17

breátan

(v.)
Grammar
breátan, ic breáte, ðú breátest, brýtst, he breáteþ, brýt, pl. breátaþ; p. breót , pl. breóton; pp. breáten

To break, demolish, destroy, kill;frangere, conterere, necare

Entry preview:

To break, demolish, destroy, kill; frangere, conterere, necare Hí hálge cwelmdon, breóton [breotun MS.] bóccræftige [bóccræftge MS.] bærndon gecorene they slew the holy, destroyed the book-learned, burned the chosen, Exon. 66 a; Th. 243, 25; Jul. 16

Linked entries: breótun BREÓTAN

bytme

(n.)
Grammar
bytme, (-ne), byþne, an ; f.
Entry preview:

On bitnan burnan, v. 84, 8. On ðǽre dæne bytnan, 78, 12: 137, 35

Linked entries: byþne bytne botm