Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

stede-wang

(n.)
Grammar
stede-wang, es; m.
Entry preview:

A plain, open place On ðam stedewange, Elen. Kmbl. 2040; El. 1021: 1346; El. 675: Andr. Kmbl. 1548; An. 775. Stedewangas, 667; An. 334. Æfter stedewonga stówum, Exon. Th. 154, 23; Gú. 847

Syr-ware

(n.)
Grammar
Syr-ware, pl.

The people of Syria, Syrians

Entry preview:

The people of Syria, Syrians Syrwara lond Syria Exon. Th. 209, 6; Ph. 166

Linked entry: Syre

wande-weorpe

(n.)
Grammar
wande-weorpe, an ; f.
Entry preview:

A mole (cf.later English mold-werp, still used in some dialects: O. H. Ger. mu-werfo talpa, Grff. i. 1040: M. H. Ger. molt-werf: Ger. maul-wurf: Icel. mold-varpa) Wondeuueorpe (uuan-daeuui[o]rpae, uuondæuuerpe) talpa, Txts. 101, 1975. Wandewurpe talpa

Linked entries: weorpe wand

wang-beard

(n.)
Grammar
wang-beard, es; m.
Entry preview:

A whisker Teóh him ða loccas, and wringe ða eáran, and ðone wangbeard twiccige, Lchdm. ii. 196, 13

Linked entry: beard

wang-turf

(n.)
Grammar
wang-turf, gen. -tyrf; f.Turf,
Entry preview:

rf, grass-land Ðæt ic móte ðis gealdor tóðum ontýnan . . . wlitigan ðás wancgturf (cf. the beginning of the article : Hér ys seó bót hú ðú meaht ðíne æceras bétan gif hí nellaþ wel wexan, 398, 1), Lchdm. i. 400, 7

wann-fóta

(n.)
Grammar
wann-fóta, an; m.
Entry preview:

A bird with dark feet (?) Stángella vel wanfóta pelicanus (cf. porfyrionis, pellicanus, Corp. Gl. ed. Hessels 94, 498), Wrt. Voc. i. 63, 20

Linked entry: wan-fóta

wann-fýr

(n.)
Grammar
wann-fýr, es; n.
Entry preview:

Lurid fire Wonfýres wælm, se swearta líg lurid fire's glow, the dark flame, Exon. Th. 60, 7; Cri. 966

Linked entry: wan-fýr

wamm-sceaþa

(n.)
Grammar
wamm-sceaþa, an; m.
Entry preview:

An evil-doer, a sinner, criminal Áwyrged womsceaða (the devil), Exon. Th. 255, 8; Jul. 211. Wornsceaþan ( the wicked, at the day of judgement ), 75, 23 ; Cri. 1226: 96, 7 ; Cri. 1570. Áwyrgede womsceaðan, leáse leódhatan. árleásra sceolu, Elen. Kmbl.

wund-wácu

(n.)

a wound-weaknessa woundsore

Entry preview:

a wound-weakness, a wound, sore Swá benne ne burnon ne burston, ne fundian ne feologan ne hoppetan, ne wundwáco sían (sores may not run), ne dolh diópian, Lchdm. ii. 352, 2. (?)

Linked entry: wácu

ǽ-wǽde

(adj.)
Grammar
ǽ-wǽde, adj.
Entry preview:

Stripped of clothes Ǽwǽde nudatum, Wrt. Voc. ii. 144, 70

Linked entry: -wǽde

Cant-waru

(n.)
Grammar
Cant-waru, e; f.
Entry preview:

The people of Kent Eall Brytene búton Cantware ánre, Chr. 617; P. 24, 28

ceaster-waru

Entry preview:

Micele lufe hæfde eal seó ceasterwara tó him, Ap. Th. 6, 11. Þeós ceasterwaru on heáfe wunað, 23. Mínre ceasterwaru nis nán hǽlo hiht, 9, 10. Add

díc-walu

(n.)
Grammar
díc-walu, e; f.
Entry preview:

A ditch-bank (?) On ðá eástlangan dícwale, C. D. v. 334, 28

Eatol-ware

Similar entry: Eotol-ware

geond-wadan

(v.)
Grammar
geond-wadan, to go through a subject,
Entry preview:

make oneself acquainted with, study Ryhtspell monig Gregorius gleáwmód gindwód ðurh sefan snyttro, Past. 9, 10

ge-ware

Similar entry: ceaster-geware

ge-waru

Similar entry: ceaster-gewaru

Méd-ware

Similar entry: Mǽþ-ware

niht-waru

Entry preview:

After nihtware in l. 2 add: (propter noctes)

Parþ-ware

(n.)
Grammar
Parþ-ware, pl.
Entry preview:

The Parthians Hé gelǽrde monige þeóde tó Crýstes geleáfan, Parðwara and Médware and Persware, Shrn. 155, 33