Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

forþ-gelǽdan

(v.)
Grammar
forþ-gelǽdan, p. de; pp. ed

To lead or bring forthproduceconductprodūcĕreprovĕhĕre

Entry preview:

To lead or bring forth, produce, conduct; prodūcĕre, provĕhĕre He wolde manna rím forþgelǽdan he would lead forth a number of men, Cd. 222; Th. 289, 24; Sat. 402. Se forþgelǽdeþ on muntum hig qui prodūcit in montĭbus fœnum, Ps. Spl. 146, 9.

gástlíce

(adv.)
Grammar
gástlíce, gǽstlíce; adv.

Spirituallyspirĭtāliter

Entry preview:

C. 36; Th. ii. 360, 16 : Bd. de nat. rerum; Wrt. popl. science 19, 25; Lchdm, iii. 280, 11 : Cd. 220; Th. 283, 7; Sat. 301

Linked entry: gǽstlíce

irfe-stól

(n.)
Grammar
irfe-stól, es; m.

An hereditary seat

Entry preview:

Eafora chuses yrfestóle weóld, Cd. 79; Th. 98, 13; Gen. 1629.

mearc-beorh

(n.)
Grammar
mearc-beorh, gen. -beorges; m.

A hill which forms part of a boundany

Entry preview:

Ǽrest on æscwoldes hláw: ðonne on gemótbiorh ... ðonne on mearcbiorh, Cod. Dip. Kmbl. ii. 195, 14. Æt ðæne mearcbeorh, iii. 175, 35. Cf. gemǽr-beorh, iii. 403, 27.

metend

(n.)
Grammar
metend, es; m.

One who measures or metes

Entry preview:

One who measures or metes Him leán ágeaf metend ( God ), Cd. 86; Th. 108, 21; Gen. 1809. Middangeardes metend ex Ormista (the A.

missere

(n.)
Grammar
missere, missare, es; n.

A period of half a year

Entry preview:

Fela missera many a year, 309; B. 153: 5234; B. 2620: Cd. 145; Th. 180, 23; Exod. 49. Hé forþ gewát misserum fród ( well stricken in years ), 83; Th. 104, 30; Gen. 1743. Missarum fród, 107; Th. 141, 16; Gen. 2345

rǽd-bana

(n.)
Grammar
rǽd-bana, an; m.
Entry preview:

Cf. Qui ad occidendum aliquem innoxium redbana vel dedbana fuerit, L. H. I. 85, 3; Th. i. 592, 13

ge-wintred

(v.)
Grammar
ge-wintred, -wintrad; part.

Grown to full agefull-agedagedadultus

Entry preview:

Miððý ðú bist gewintrad cum senueris, Jn. Skt. Lind. 21, 18. Ðeáh he gewintred wǽre though he was aged, Ors. 6, 31; Bos. 128, 7. Ðæs gewintredan monnes of a full-aged man, L. Alf. pol. 26; Th. i. 78, 18

Linked entry: -wintred

gim-cyn

(n.)
Grammar
gim-cyn, gym-cyn, -cynn, es; n.

A gem-kinda precious stonea gemgenus gemmarumgemma

Entry preview:

On ðære éðyltyrf niððas findaþ gold and gymcynn in that country men find gold and gems, Cd. 12; Th. 14, 29; Gen. 226: Elen. Kmbl. 2046; El. 1024

grimsian

(v.)
Grammar
grimsian, p. ede
Entry preview:

To be fierce, cruel, to rage; sævire Ðá ðara treówleásra cyninga beboda wið cristenum monnum grimsedon cum perfidorum principum mandata adversum Christianos sævirent, Bd. 1, 7; S. 476, 36.

gehát

(n.)
Grammar
gehát, es; n.

A promisevowpromissumvotum

Entry preview:

A promise, vow; promissum, votum Gemunde heofon-weardes gehát he remembered the promise of heaven's guardian, Cd. 86; Th. 107, 28; Gen. 1796. He ðam geháte getrúwode he trusted to the promise, 33; Th. 44, 9; Gen. 706.

swátig

(adj.)
Grammar
swátig, adj.
Entry preview:

Th. 89, 19; Cri. 1459

targe

(n.)
Grammar
targe, an; f.: targa, an; m.

A targe, small shield

Entry preview:

Cf. O. H. Ger. zarga costa (aheni) with the English word] Ic geann Ælmére mínen discðéne mínes taregan, Cod. Dip. Kmbl. iii. 363, 12. Targa[n] parma, scuto, Hpt. Gl. 423, 50. Twá targan and twegen francan, Cod. Dip. Kmbl. iii. 304, 30.

Linked entry: ge-targed

tuscel

(n.)
Grammar
tuscel, tuxl, es; m.
Entry preview:

Hý heora bán gnagaþ brynigum tuxlum (cf. byrnendum tóðum, Wulfst. 139, 11) lacerant ignitis dentibus ossa, Dóm. L. 14, 211. Tuxlas ( molas ) leóna tóbrycþ Drihten, Ps. Spl. 57, 6

wiþ-licgan

(v.)
Grammar
wiþ-licgan, p. -læg, pl. -lǽgon

To be obstructiveobjectoppose

Entry preview:

Similar entries Cf. wiþ-standan Behét man him ðæt hé móste wurðe beón ǽlc ðæra þinga ðe hé ǽr áhte. Ðá wiðlæg (wiðcwæð, MS. D.) Harold, Chr. 1046; Erl. 173, 2.

wudu-weaxe

(n.)
Grammar
wudu-weaxe, an: -weax, es; n.

Wood waxenwood wex

Entry preview:

Nim gearwan and wuduweax (cf. weax, iii. 24, 4) and hrefnes fót, ii. 324, 25

andel-bǽre

(n.; adj.)
Grammar
andel-bǽre, ( = and-hél-bǽre; cf.
Entry preview:

Cl. & V. Dict.); adj. Reversed, inverted Andelbǽrre tíde tempore prepostero (id est, vernali non autumnali, Ald. 33, 12), An. Ox. 7, 282: 8, 207. Andelbǽre, 2, 257: 4, 74: Hpt.

á-mǽran

(v.)
Grammar
á-mǽran, -mǽrian; p. de
Entry preview:

Cf. ge-mǽre terminus

efen-fela

(v.)
Grammar
efen-fela, (em-).
Entry preview:

Gl. 511, 4) reádum rosum cum purpureis totidem rosis, An. Ox. 4509

felo-ferþ

(n.)
Grammar
felo-ferþ, fele-, feolu-, -feorþ

a breaststomachmaw

Entry preview:

Gescyld feoluferð mid lungenne (feleferð mið ðǽre lungene, v. l.) tege toracem cum pulmone, Lch. i. lxxii. 29