Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

út-wærc

(n.)
Grammar
út-wærc, es; m.

Dysenterypainful evacuation

Entry preview:

Dysentery, painful evacuation Se útwærc, Lchdm. ii. 278, 4. Wyrð ðæt tó útwærce, 278, 15. Wiþ útwærce, 174, 1: 234, 30: 276, 20

wǽde-ráp

(n.)
Grammar
wǽde-ráp, es; m.

A stayhalyardrigging

Entry preview:

A stay, halyard; pl. rigging Segelgyrdas antemnas, wǽderápa (wæderráp, Wrt.) rudentum (the passage is: Antemnas solvens de parte rudentum, Ald. 213), Wrt. Voc. ii. 97, 30. Untóslitenum wǽderápum (the passage is: Quod nostrarum carbas antennarum indisruptis

wægn-gehrado

(n.)

a waggon-plank

Entry preview:

a waggon-plank Wǽngehrado tabula plaustri, Wrt. Voc. i. 284, 53

Linked entry: ge-hrado

wægn-þoll

(n.)
Grammar
wægn-þoll, ; m.

A cart-pin

Entry preview:

A cart-pin Wǽnðoll aries, Wrt. Voc. ii. 3, 72

Linked entry: þoll

wægn-weg

(n.)
Grammar
wægn-weg, es; m.

A cart-roadcarriage-road

Entry preview:

A cart-road, carriage-road On ðone wǽnweg, Cod. Dip. Kmbl. vi. 8, 37. On ðone brádan wǽnweg, iii. 37, 26

wægn-wyrhta

(n.)
Grammar
wægn-wyrhta, an; m.

A wain-wrightcart-wrightcarriage-maker

Entry preview:

A wain-wright, cart-wright, carriage-maker Wǽnwyrhta carpentarius, Wrt. Voc. i. 19, 9: 66, 50: ii. 128, 68

wærc-sár

(n.)
Grammar
wærc-sár, es; n.

Pain

Entry preview:

Pain Fruma wercsáre initium dolorum, Mk. Skt. Rush. 13, 8

wærst-líc

(adj.)

Similar entry: wrǽst-líc

wæstm-sceatt

(n.)
Grammar
wæstm-sceatt, es; m.

Usury, interest

Entry preview:

Usury, interest Wæstmsceat usura, Wrt. Voc. i. 20, 71. Westemsceat, Ps. Surt. 54, 12. Wæstmscettes fenoris, Germ. 389, 45. Se ðe his feoh tó unrihtum wæstmsceatte (tó westemscette ad usuram, Ps. Surt.) ne syleþ, Ps. Th. 14, 6. Of westemsceattum ex usuris

Linked entry: wæstm

wæstm-fæst

Similar entry: un-wæstmfæst

wæstm-leás

(adj.)
Grammar
wæstm-leás, adj.

Without fruit(lit. or fig.)

Entry preview:

¨ Without fruit(lit. or fig.) Ðæt word westem*-*leás geweorðæd verbum sine fructu efficitur, Mt. Kmbl. Rush. 13, 22. Ðí læs ðe se Hláford ús wæstmleáse geméte, Homl. Th. ii. 408, 27. [Itt liþ uss wasstmeleas off alle gode dedess, Orm. 13858.]

wæter-ádl

(n.)
Grammar
wæter-ádl, e; f.

Dropsy

Entry preview:

Dropsy Se ðe him seó wæterádl, Lchdm. i. 354, 8. Wið wæterádle . . . seó wæterádl út áflóweþ, 364, 19-20, 11

Linked entry: wæter-seócness

wæter-full

(adj.)
Grammar
wæter-full, adj.

Dropsical

Entry preview:

Dropsical Wæterfull hydropicus (v. Lk. 14, 2), Wrt. Voc. ii. 73, 57 : 43, 21

wæter-fæt

(n.)
Grammar
wæter-fæt, es; n.

A vessel for water, a water-pot

Entry preview:

A vessel for water, a water-pot Wæterfæt ydria, Ælfc. Gr. 9, 56 ; Zup. 68, 4 : ydriavel soriscula, Wrt. Voc. i. 25, 12. Ðæt wíf forlét hyre wæterfæt ( hydriam ), Jn. Skt. 4, 28. Ðǽr wǽron áset six stǽnene wæterfatu (hydriae), 2, 6 : Homl. Th. ii. 56,

wæter-berend

(n.)
Grammar
wæter-berend, es; m.

A water-bearer

Entry preview:

A water-bearer Wæterberendra lixarum(mercenariorum qui aquam portant), Hpt. Gl. 427, 14

wæter-geblǽd

(n.)
Grammar
wæter-geblǽd,

a blister with water in it(?); ora blister made by boiling water(?),

Entry preview:

a blister with water in it(?); or a blister made by boiling water(?), Lchdm. iii. 36, 21

wæter-gelád

(n.)
Grammar
wæter-gelád, es; m.

>A water-way, an aqueduct

Entry preview:

>A water-way, an aqueduct Wætergeláda aquae ductuum, Wrt. Voc. ii. 1, 16

Linked entry: ge-lád

wæter-cláþ

(n.)
Grammar
wæter-cláþ, es; m.

A towel

Entry preview:

A towel Ðære kycenan wicþénas wætercláðas wacsan, ðe hý heora handa and fét mid wípedan linthea, cum quibus sibi fratres manus aut pedes tergunt, lavet, R. Ben. 59, 7 : R. Ben. Interl. 66, 1

wæter-bróga

(n.)
Grammar
wæter-bróga, an; m.

Terror caused by water, the terror of the deep

Entry preview:

Terror caused by water, the terror of the deep Engel ðín con sealte sǽstreámas, waroðfaruða gewinn and wæterbrógan, Andr. Kmbl. 394; An. 197 : 912; An. 456

Linked entry: wæter-egesa

wæter-furh

(n.)
Grammar
wæter-furh, f.

A trench

Entry preview:

A trench On ða wæterfurh innan smalan bróc, Cod. Dip. Kmbl. v. 105, 17