Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

for-wrégan

(v.)
Grammar
for-wrégan, fore-wrégan; p. de; pp. ed [wrégan to accuse]

To accuse stronglyvehementer accūsāre

Entry preview:

He wæs oft to ðam cyninge forwreged he had often been accused to the king, 952; Erl. 118, 27: 1068; Erl. 206, 33. Se wearþ wið hine forwreged hic diffāmātus est ăpud illum, Lk. Bos. 16, 1

Linked entry: fore-wrégan

los-wist

Grammar
los-wist, lose-wist, e; f: es, m.[?]

Hurtlossdestructionwaste

Entry preview:

Hurt, loss, destruction, waste Tó huon losuist ðíós smirinisse áworden wæs quid perditio ista ungenti facta est, Mk. Skt. Lind. 14, 4. Loswist [losewest, Rush.] walana deceptio divitiarum, 4, 19.

munt-geóf

(n.)
Grammar
munt-geóf, -ióf, -gióp, es; m.

The Alps

Entry preview:

Ðá wæs ofer muntgióp monig átyhted, 1, 15; Met. 1, 8. Hé com tó Alpis ðǽm muntum ... and ðone weg geworhte ofer munt Ióf, Ors. 4, 8; Swt. 186, 18. Muntgeófa Alpium, Wrt. Voc. ii. 2, 27

preóst

(n.)
Grammar
preóst, es; m.
Entry preview:

wæs tó preóste besceoren fram him attonsus est ab eo, Bd. 5, 19; S. 638, 21. (v. be-sceran.) Riht is ðæt preóstas regollíce libban, L. I. P. 16; Th. ii. 324, 2. Wé lǽraþ ðæt preóstas geóguþe geornlíce lǽran, L. Edg. C. 51; Th. ii. 254, 25.

ge-werian

(v.)
Grammar
ge-werian, p. ode, ede; pp. od, ed

To put oncoverclotheinduĕrevestīre

Entry preview:

Ðe he mid gewered wæs quĭbus indūtum ĕrat, Bd. 4, 30; S. 608, note 39, 41. Gewered mid wæstme covered with fruit. Cd. 23; Th. 30, 5; Gen. 462.

Linked entries: warian werian

tæpped

(n.)
Grammar
tæpped, tæppet, es; n.

A covering for a floor, wall, etc., a carpet, hanging, coverlet; for a person, a tippet

Entry preview:

A covering for a floor, wall, etc., a carpet, hanging, coverlet; for a person, a tippet Án healf-hrúh tæppet sipla (sipha? cf. in a list de lectis et ornamentis eorum :-- Hec amphicapa, est tapeta ex utraque parte villosa.

Linked entries: tæppet teped

þing-stede

(n.)
Grammar
þing-stede, es; m.
Entry preview:

Ðá wæs tó ðam þingstede þeód gesamnod, Andr. Kmbl. 2197; An. 1100

un-gefullod

(adj.)
Grammar
un-gefullod, -gefulwad; adj.

Unbaptized

Entry preview:

Ðá Sanctus Martinus ðæt geseah ... him wæs ðæt swíþe myccle weorce ðæt hé swá ungefulwad forðféran sceolde, Blickl. Homl. 217, 18-23

Linked entries: ge-fullian ge-fullian

un-steaððigness

(n.)
Grammar
un-steaððigness, e; f.

unsteadinessinstabilityinconstancywant of sedatenesslevitywantonness

Entry preview:

Th. ii. 176, 18. want of sedateness, levity, wantonness Of gálnysse cumaþ ungemetegod lufu and eágena unstæððignys, Homl. Th. ii. 220, 7.

wracian

(v.)
Grammar
wracian, p. ode

To be in exile

Entry preview:

Hé on Gallia wracode (wrecca wæs, v. l.), 3, 18; S. 545, 38. Wracade, 4, 23; S. 594, 44. His menu ða ðe mid wracedon suos homines qui exnles vagabantur, 4, 13; S. 583, 9. Wraciende exulans, Wrt. Voc. ii. 31, 15

cnyttan

Entry preview:

Oft þrǽl þæne þegen þe ǽr wæs his hláford cnyt swýðe fæste and wyrcó him tó þrǽle, Wlfst. 163, 2. Cnytt, 224, 2. Þá cnitton hí rápas hire tó handum and fótum, Hml. S. 9, 100. Ðæt hé ne cnytte ðæt underfongnfe feoh on ðǽm swátlíne, Past. 59, 13.

fæsting

Entry preview:

Þá gefylledre þæ-acute;re fæstinge hé wæs forðféred episcopo filium suum commendare curavit . . . Qua commendatione expleta defunctus est, Gr.

for-grípan

Grammar
for-grípan, fór-grípan (l. for-).

To seizeTo destroy

Entry preview:

wæs mid hrædlice deáðe forgripen morte immatura praereptus est, Bd. 4, 23; Sch. 472, 5. with dat. To destroy, B. 2353: Gen. 1275 (v. Dict.)

fóster-nóþ

(n.)
Grammar
fóster-nóþ, m. ? l. fósternoþ; m.
Entry preview:

Wæs neódþearf ꝥ heom wǽre bútan yldinge gegearwod se mete and fóstornoð (-nað, v.l.) þǽre dæghwámlican andleofne necesse erat ut quotidiani sumtus laborantibus sine dilatione praeberentur, Gr. D. 251, 16. Sceáp fóstornoþes ( pascue ) his, Ps.

frum-sceapen

Entry preview:

Seó óðer gesceapennys wæs swá þæt God gesceóp Euan of hire weres sídan, Hml. Th. ii. 8, 22. Frumsceapena protoplastus, i. primitus plasmatus i. Adam, An. Ox. 687. Þæs frumsceapenes protoplasti, i. Ade, 3884. Tó ðám frumsceapenan wífe Euan, Hml.

god-sibb

Entry preview:

Add: One who has become spiritually related to another (a baptized child or its parents) by acting as sponsor at baptism Hine (Malcolm ) slóh Moræl; sé wæs Melcolmes cynges godsib, Chr. 1093; P. 228, 9. Nán man on his godsibbe ne wífige (cf.

hæfenleást

Entry preview:

Ðǽr wana þurh þǽre stówe hæfenleáste sý ubi necessiias loci eæposcit, R. Ben. 65, 6

Tifer

(n.)
Grammar
Tifer, e; f.
Entry preview:

Tie Tiber Hé cwæð ꝥ hit gelumpe on Rómebyrig, ꝥ Tifre streám wæs upp gangende and swá swíðe gangende, oð ꝥ hyre wæter and ýða fleówen ofer þá weallas dicens, quia apud hanc Romanam urbem alveum suum Tiberis egressus est, tantum crescens ut ejus unda

wærc

(n.)
Grammar
wærc, wræc, es; m.

Warkachepain

Entry preview:

Wark (in Northern dialects), ache, pain Mé sár gehrán, wærc in gewód, Exon. Th. 163, 29; Gú. 1001. Seó reádnes and bryne ðæs swyles and wærces rubor tumoris ardorque, Bd. 4, 19; S. 589, 31. Wið magan wærce . . .

Linked entries: wræc breóst-wærc

wæter-seóc

(adj.)
Grammar
wæter-seóc, adj.

Dropsical

Entry preview:

Dropsical Ðá wæs sum wæterseóc man homo quidam hydropicus erat, Lk. Skt. 14, 2 : Homl. Skt. i. 5, 145. Wæter-seóc lymphaticus, Hpt. Gl. 514, 30. Ydropicus byð se wæterseóca, Ælfc. Gr. 9, 56;Zup. 68, 3.