Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hlæsting

(n.)
Entry preview:

toll claimed by the king in harbours, and on transport by read or stream Nomina consuetudinum Anglice praecepi ponere, scilicet ... hlæstinge, Cht. Th. 411, 30. Hleastynge, 359, 4

here-rǽs

(n.)
Grammar
here-rǽs, es; m.
Entry preview:

An inroad by an army, a raid by the Danes Gif hwæt fǽrlices on þeóde becymð, beón hit hererǽsas, beón hit fǽrcwealmas, beón hit miswyderu, Wlfst. 271, 2

in-hebban

Entry preview:

Hé wénde swíðe þæt ǽnig ælda ǽfre [ne] meahte swá fæstlice forescyttelsas on écnesse ó inhebban (o in hebba, MS. ), oððe þæs ceasterhlides clúster onlúcan, Cri. 313. Add

láþian

(v.)
Entry preview:

Heom láðode eallum ꝥ hí swá oft árisan, hwílon þrywa on niht, hwílon feówer sýðum, tó singenne þone lofsang þonne hí slápan sceoldon, Hml. S. 21, 231. Add

mǽr-haga

(n.)
Entry preview:

a boundary fence Andlang mǽrhagan . . . on þone mǽr-hægan, C. D. iii. 437, 1-6. v. gemǽr-haga under ge-mǽre ; <b>II. ¶.</b>

molcen

Entry preview:

Fela henne ǽgru gesleá on án fæt swá hreáw, geþwere þonne and þicge, and gemenge ǽr wiþ flétan, and nán óþer molcen þicge, Lch. ii. 264, 26. Add

níd-bád

Entry preview:

Add: figurative Hwæt, wé nú wǽron fægne þæt wé ne móston bedíglan on ússum scræfum, þæt hé ús ne swencte mid his mægnis nídbáðe, Mod. Philol. 1. 33

norþ-weard

(adv.)
Grammar
norþ-weard, adv.
Entry preview:

Þonne se dæg langað þonne gǽð seó sunne norðweard . . . Ðonne heó norðweard byð, þonne macað heó lenctenlice emnihte on middeweardum hyre ryne, Lch. iii. 250, 20-25. Add

strǽt

Entry preview:

Add An cyninges stréte, C. D. ii. 67, 2. Add Út on strǽte gán in plateis ire, Chrd. 61, 5. Fænn strǽtena lutum platearum, Ps. L. 17, 43

un-gerisene

Grammar
un-gerisene, subst.
Entry preview:

Add Ongunnon lǽcas hire secgan . . . ꝥ hire wolden beardas weaxan on þǽm andwlitan . . . and ꝥ þonne wǽre wífmen sceamu and ungerysnu eallum hire freóndum. Gr. D. 279, 12

un-wiþerweardlic

(adj.)
Grammar
un-wiþerweardlic, adj.
Entry preview:

Not in opposition, in union, united Hié ealle cumað tó Críste on þám heofonlican wuldre, and hié ðonne onginnaí singan Drihtne níwne sang swíðe unwiðerweardlicum stefnum, Nap. 66

reóma

(n.)
Grammar
reóma, an;m.;

A membrane, ligament

Entry preview:

A membrane, ligament Se reóma ðæs brægenes ;cartilago,; Wrt. Voc. ii. 22, 58. Biþ ðæt brægen útan mid reáman bewefen on ðære syxtan wucan, Lchdm. iii. 146, 4

Linked entry: reáma

scearfung

(n.)
Grammar
scearfung, e; f.

Scraping, scarifying

Entry preview:

Scraping, scarifying Ða wǽtan ða yfelan weorðaþ gegaderode on ðone magan, and ðǽr ríxiaþ mid scearfunga innan, Lchdm. ii. 176, 7. Áberan ða stranganscearfunga ðæra wǽtena, 176, 10

tot-rida

(n.)
Grammar
tot-rida, an; m.

That which swings on a projectiona swing (?) or a swinging figure (?)

Entry preview:

That which swings on a projection, a swing (?) or a swinging figure (?) Totrida oscida, Wrt. Voc. i. 288, 52. Totridan oscille, ii. 63, 56: oscillae, Txts. 83, 1466

Linked entry: rida

sweord-leóma

(n.)
Grammar
sweord-leóma, an; m.

The glitter of swords

Entry preview:

The glitter of swords Swurdleóma stód swylce eal Finnsburuh fýrenu wǽre there was flashing of swords, as if all Finnsburg were on fire, Fins. Th. 71; Fin. 35. :?-

tung-wód

(adj.)
Grammar
tung-wód, adj.

Tongue-madviolent in speech

Entry preview:

Tongue-mad, violent in speech Uppstige sandfull on fótum forealdudes swá wíf tungwód menn stillum ascensus arenosus in pedibus ueterani, sic mulier linguata homini quieto, Scint. 223, 13

þǽr-ábútan

(adv.)
Grammar
þǽr-ábútan, adv.

Thereaboutabout that place

Entry preview:

Thereabout, about that place On Antiochian byrig and ðǽrábútan gehwǽr, Homl. Skt. ii. 25, 595. Tó ðám ðe ðárábútan (-onbútan, MS. A.) stódon circumstantibus, Mk. Skt. 14, 69

Linked entry: á-bútan

á-teorodness

(n.)
Grammar
á-teorodness, á-teorodnessee; f.

Exhaustioncoming to an end

Entry preview:

Exhaustion, coming to an end Þá hálgan scínað and on þǽre beorhtnysse hí beóð ǽfre wunigende búton áteorodnysse (the brightness will never be exhausted), Hml. A. 44, 495

bed-streáw

(n.)
Grammar
bed-streáw, es; n.

Straw used for bedding

Entry preview:

Straw used for bedding Of his bedstréwe man band on ánne wódne; þá gewát se deófol him of, Hml. S. 31, 572. (Cf. streáw tó his beddinga,) 849

syndig

(adj.)
Grammar
syndig, adj.

Skilled in swimming

Entry preview:

Skilled in swimming (?) Sum byþ rynig; . . . sum on londe snel, féðe spédig; sum fealone wǽg stefnan steóreþ . . . ; sum biþ syndig, Exon. Th. 296, 28; Crä. 58. v., cf

Linked entry: sund