Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

FORMA

(n.; num.; adj.)
Grammar
FORMA, m; forme f. n: def. adj.

The firstearliestprīmus

Entry preview:

Bos. 10, 2: 22, 25: Bt. 15; Fox 48, 22: Cd. 143; Th. 179, 2; Exod. 22: Exon. 18 b; Th. 45, 16; Cri. 720: Beo. Th. 1437; B. 716; Menol. Fox 17; Men. 9: Bt. Met. Fox 8, 109; Met. 8, 55.

Linked entry: feorma

GÁR

(n.)
Grammar
GÁR, es; m.

A dartjavelinspearshaftarrowweaponarmsacŭlumpīlumhastahastæ cuspissăgittatēlumarma

Entry preview:

A dart, javelin, spear, shaft, arrow, weapon, arms; acŭlum, pīlum, hasta, hastæ cuspis, săgitta, tēlum, arma Se gár the dart, Beo. Th. 3697; B. 1846.

scyndan

(v.)
Grammar
scyndan, scendan; p. de.
Entry preview:

Hé gewát scríðan, tó gesceape scyndan, Beo. Th. 5133; B. 2570. Manna freóndscipe biþ swíðe hwílwendlíc and swíðe scendende (cf. gnornscendende), Blickl. Homl. 195, 26. trans. To cause to hasten, to hurry Ðá wæs morgenleóht scofen and scynded, Beo.

word-cwide

(n.)
Grammar
word-cwide, es; m.

a sayingwordsspeechlanguage

Entry preview:

Æfter wordcwidum wuldor-cyninges after the words, 2892; An. 1449: Beo. Th. 5499; B. 2753. Uncre wordcwidas what we said to one another. Exon. Th. 472, 16; Rä. 61, 17. Cleopaþ se alda, wriceþ wordcwedas. Cd.

hálsung

Entry preview:

Ben. 37, 1 : 38, 12. Hálsunge bén, þæt is Kyrieleison supplicatio letanie, id est Kyrieleism, 34, 2. (1 a) where the appeal is emphasized by an oath. Cf. hálsian; 1 b α Heó þus cwæð and mid áðe geswór . . .

brytta

(n.)
Grammar
brytta, bryta, bretta, an; m.

A bestower, dispenser, distributor, prince, lord, God?largitor, dispensator, administrator, princeps, dominus, Deus?

Entry preview:

Sinces brytta a dispenser of treasure, Cd. 89; Th. 111, 18; Gen. 1857: Judth. 10; Thw. 21, 22; Jud. 30: Beo. Th. 1219; B. 607: 3849; B. 1922: Exon. 76b; Th. 288, 3; Wand. 25.

Linked entries: bretta bryta brytnere

a-sprincan

(v.)
Grammar
a-sprincan, p. -spranc, pl. -spruncon ; pp. -spruncen

To spring upariseoririexoriri

Entry preview:

Ben. 7

Linked entry: a-spruncen

for-létenes

(n.)
Grammar
for-létenes, -létnes, -ness, e; f.

A leavingleaving ofendintermissiorelĭquiæ

Entry preview:

Ben. interl. 15

pund-mǽte

(adj.)
Grammar
pund-mǽte, adj.
Entry preview:

Ben. 63, 16

slæclíce

(adv.)
Grammar
slæclíce, adv.
Entry preview:

Ben. 68, 21

strǽt

(n.)
Grammar
strǽt, e ; f.
Entry preview:

A couch, bed On beddinge strǽte mínre in lectum strati mei, Ps. Spl. C. 131, 3. Ofer strǽte super lectum, 61, 7 : 6, 6

un-swicol

(adj.)
Grammar
un-swicol, adj.

Not falsenot treacheroushonest

Entry preview:

Uton beón eádmóde and sóðfæste and unswicole and rihtwíse, Wulfst. 109, 13

biter-wyrde

Entry preview:

Bitter of speech, given to bitter words, Ꝥ gé ne beón tó biterwyrde, ne bealufulle on móde, Hml. A. 48, 576. Substitute: and add

for-elcian

(v.)
Entry preview:

to put off too long, delay unduly Ꝥ sume þá gecorene . . . beón gemanede tó Godes þénunga þe heó forelcodan, Nap. 24 (12th cent. MS.)

Linked entry: elcian

Fríg-dæg

Grammar
Fríg-dæg, Fríge-dæg.
Entry preview:

Ben. I. 43, 12. Add

ge-brytsnian

(v.)
Entry preview:

to distribute, spend Nǽfre welan ne beóð bútan synne begytene, ne nán þá eorðlican þing ne mæg bútan synne gebrytsnian, E.S. viii. 473, 33

Linked entry: brytsnian

híred-cúþ

(adj.)
Grammar
híred-cúþ, adj.

Familiardomestic

Entry preview:

Familiar, domestic Betere ys þincg híredcúþ beón gewanud þænne sáwle hǽle forwyrþan melius est rem familiarem minui quam animę salutem perire, Scint. 203, 13

sacc

Entry preview:

Hé lǽdde his hálgan béc mid him on fellenum saccum (sæccum, v. l.) sacros codices in pelliceis sacculis portabat, Gr. D. 34, 15. Add

á-leóran

Entry preview:

Áleóre transeat, 56, 2. alar-bedel an alder-bed :-- On an selrbedd, C. D. v. 153, 36. Add

tó-þundenlíce

(adv.)
Grammar
tó-þundenlíce, adv.

Proudlyarrogantly

Entry preview:

Ben. 95, 5

Linked entry: -þunden-líce