Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

em-lícnes

(n.)
Grammar
em-lícnes, -ness, e; f.

Evenness, equality, equityæquĭtas

Entry preview:

Evenness, equality, equity; æquĭtas He démþ folc on emlícnesse judĭcābit pŏpŭlos in æquĭtāte. Ps. Spl. T. 95, 10: 110, 7: 118, 75

Linked entry: em-

Eotol-ware

(n.)
Grammar
Eotol-ware, gen. -wara ; dat. -warum; pl. m.

Inhabitants of Italy, Italians, ItalyItăli, Itălia

Entry preview:

Inhabitants of Italy, Italians, Italy; Ităli, Itălia He sinoþ gesomnade Eotolwara biscopa cōgĕret synŏdum episcŏpōrum Ităliæ. Bd. 2, 4; S. 505, 33

exl

(n.)
Grammar
exl, e; f.

Shoulder hŭmĕrus

Entry preview:

Shoulder; hŭmĕrus He hit set on his exla impō;nit in humeros suos, Lk. Bos. 15, 5: Andr. Kmbl. 3148; An. 1577

feówurtig

(n.; num.; adj.)
Grammar
feówurtig, adj.

Fortyquadraginta

Entry preview:

Forty; quadraginta Ðá ðá he fæste feówertig daga and feówurtig nihta cum jejūnasset quadraginta diēbus et quadraginta noctĭbus, Mt. Bos. 4, 2

fetor-wrásen

(n.)
Grammar
fetor-wrásen, e; f. [wrásen a chain]

A fetterchaincătēnacompes

Entry preview:

A fetter, chain; cătēna, compes Hraðe siððan wearþ fetorwrásnum fæst he was soon fast bound in fetters, Andr. Kmbl. 2215; An. 1109

Linked entries: feter-wrásen wrásen

flocan

(v.)
Grammar
flocan, p. ede; pp. ed or floccan

To clapstrikeplaudĕrecomplōdĕre

Entry preview:

To clap, strike; plaudĕre, complōdĕre Heó floceþ hyre folmum she claps with her hands, Exon. 105b; Th. 402, 23; Rä. 21, 34

gærs-swýn

(n.)
Grammar
gærs-swýn, es; n.

A pasturage swineherbāgii porcus

Entry preview:

A pasturage swine; herbāgii porcus He sceal syllan gærs-swýn dēbet dăre porcum herbāgii, L. R. S. 2; Th. i. 432, 9

mistig

(adj.)
Grammar
mistig, adj.

Mistycovered with mist

Entry preview:

heóld mistige móras, Beo. Th. 326; B. 162

níd-behóflíc

(adj.)
Grammar
níd-behóflíc, adj.

Necessary

Entry preview:

Necessary sǽde ðæt him wǽre his líf nýdbehóflíc quia multum necessaria sibi esset vita ipsius, Bd. 5, 5; S. 618, 3

drincan

Grammar
drincan, <b>; II.</b>
Entry preview:

ꝥ ǽlc mann drunce þæs deórwurðan wínes be þám þe sylf wolde, Hml, A. 92, 22

ge-feolan

(v.)
Grammar
ge-feolan, p. -fæl, pl. -fǽlon; pp. -folen, -feolen

To stick topersistinsistere

Entry preview:

To stick to, persist; insistere Ðæt he ðám, hálwendum ongynnessum georne gefeole ut captis salutaribus insisteret, Bd. 5, 19; S. 637, 11

swefel-þrosm

(n.)
Grammar
swefel-þrosm, es; m.
Entry preview:

The vapour or smoke of sulphur rýnde ofer synfullan sweflðrosm pluit super peccatores sulphur, Ps. Spl. 10, 7. Cf. swefel-réc

Linked entry: þrosm

un-gesǽllíce

(adv.)
Grammar
un-gesǽllíce, adv.

Unhappilymiserablywickedlyimprobe

Entry preview:

Unhappily, miserably, wickedly; improbe Hæfð se yfela gást ungifa ... and ða dǽlð ðám mannum ðe ungesǽlíce him gehýrsumiaþ, Wulfst. 52, 12

wit-leás

(adj.)
Grammar
wit-leás, adj.

Witlesssenseless

Entry preview:

Witless, senseless On ðam fíftan mónþe (the fœtus) biþ cwica and weaxeþ and seó módur líð witleás, Lchdm. iii. 146, 12

wiþer-talu

(n.)
Grammar
wiþer-talu, e; f.

Replydefence

Entry preview:

Reply, defence ðǽrrihte ádumbode, for ðan ðe æt Godes dóme ne bið nán beládung ne wiþertalu, Homl. Th. i. 530, 6

an-wealda

Entry preview:

wæs swá milde swá him nán onwald (an-wealda, v. l. ) næs ǽr þǽm, Ors. 6, 2; S. 254, 22. Add

be-scínan

Entry preview:

Godes beorhtnys besceán, Hml. Th. i. 30, 16. Warna þú ꝥ; ná sunne ne bescíne, Lch. i. 318, 15. Add:

brego

Grammar
brego, (-a).
Entry preview:

Sum árleás cynincg, Cosdrue geháten, wæs swá upáhafen, and swá árleás brega, ꝥ wolde beón God, Hml. S. 27, 27. Add

ge-cyssan

Entry preview:

gecyste þone man þe wæs egeslíce hreóf. Shrn. 147, 6. ꝥte gecyste hine ut oscularetur eum, Lk. L.R. 22, 47. Add

irfa

(n.)
Grammar
irfa, an; m.
Entry preview:

An heir Ðet ðis wel healde his dei and siððan forð bebeóde his erbum tó healdenne, C. D. i. 297, 5