Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

un-trymig

(adj.)
Grammar
un-trymig, -trymmig; adj.

Weaksickinfirm

Entry preview:

Weak, sick, infirm Líchoma is untrymig ( infirma ), Mk. Skt. Lind. Rush. 14, 38. His sunu untrymig uæs filius infirmabatur, Jn. Skt. Lind. 4, 46: 11, 2. Untrymig is infirmatur, 11, 3. Untrymmig infirmus, Mt. Kmbl. Lind. 25, 36, 43. Ða ðe wérun untrymige

Linked entry: trymig

un-wær

(adj.)
Grammar
un-wær, adj.

not on one's guardunawareunpreparedunwaryheedlessincautiousinconsiderate

Entry preview:

not on one's guard, unaware, unprepared Gif ðé man scotaþ tó, ðú gescyltst ðé, gif ðú hit gesihst; gif ðú unwær bist, ðú bist ðe swíðor geswenct, Homl. Th. ii. 538, 11. Hí cweþaþ ðæt tó worde, ðæt se biþ on geþance wærast and wísast, se ðe óðerne can

Linked entries: un-gewær un-wæres

un-sac

(adj.)
Grammar
un-sac, (-sæc?); adj.

Free from any charge

Entry preview:

Free from any charge Unsac hé wæs on lífe no charge was brought against him while alive, Lchdm. iii. 288, 6

Linked entry: sac

un-sægd

(adj.)
Grammar
un-sægd, -sǽd; adj.

Unsaid

Entry preview:

Unsaid Wé hit lǽtaþ unsǽd, Wanl. Cat. 6, 13

un-teóðod

(adj.)
Grammar
un-teóðod, -tiogoðad; adj.

Untithed

Entry preview:

Untithed Gé tiogoðiaþ eówre mintan and eówerne dile, and lǽtaþ untiogoðad ðætte diórwyrðre is eówra óðra ǽhta, Past. 57; Swt. 439, 29

un-þancweorþ

(adj.)
Grammar
un-þancweorþ, -wirþe; adj.

Ungratefulingratusnot agreeableunacceptablethankless

Entry preview:

Ungrateful; ingratus. not agreeable, unacceptable Gemágnys is ðam sóðan Déman gecwéme, þeáh ðe heó mannum unðancwurðe sý, Homl. Th. ii. 126, 3. thankless Wé wǽron unðancwurðe, and wendon ús fram Criste, ac hé ús gesóhte, Basil admn. 4; Norm. 42, 5.

Linked entry: þanc-weorþ

un-snotor

(adj.)
Grammar
un-snotor, -snottor; adj.

Unwisefoolish

Entry preview:

Unwise, foolish Unsnotor insipiens, Ælfc. Gr. 9, 38; Zup. 62, 15: Ps. Lamb. 91, 7. Unsnoter inprudens, Wrt. Voc. i. 76, 13. Se unsnotera ł se unwita insipiens, Ps. Lamb. 13, 1. Se unsnotera ł se dysega, 48, 11. Ðæt biþ swíþe dysig man and unsnottor on

un-gesewen

(adj.)
Grammar
un-gesewen, -gesawen; adj.

Unseeninvisible

Entry preview:

Unseen, invisible Ðá ðá ða tungel-wítegan ðone cyning gecyrdon, ðá wearð se steorra him ungesewen, Homl. Th. i. 108, 29. Ðone ungesewenan ( invisibilem ) engel, Past. 36; Swt. 257, 8. Óðre ungesawene þing mon mót mid áðe gewyrðan, L. O. D. 7; Th. i.

Linked entry: un-gesawen

un-gereordedlíc

(adj.)
Grammar
un-gereordedlíc, -gereordlíc; adj.

Insatiable

Entry preview:

Insatiable Ungereordedlícne (-gereo[r]dlícre, Ps. Spl. C.) insatiabili, Ps. Surt. 100, 5

un-híre

(adv.)
Grammar
un-híre, -hióre; adv.

Fiercely

Entry preview:

Fiercely Hé lócaþ unhióre, swíðes wingeþ, gilleþ geómorlíce, Salm. Kmbl. 532; Sal. 265

westemest

(adj.)
Grammar
westemest, v. west; adj.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

wurpol

(adj.)
Grammar
wurpol, (-ul); adj.

That throws down

Entry preview:

That throws down Wurpul ster[n]ax, Wrt. Voc. ii. 121, 42

ylpen-bǽnen

(adj.)
Grammar
ylpen-bǽnen, -bánen (elpend-); adj.
Entry preview:

Ivory Mid ylpenbánenon (-bǽn-, v. l. ) stæfe, Lchdm. i. 244, 24. Ylpenbánene eburna, Germ. 403, 19. v. elpen(d)-bǽnen (where these passages should be put)

Linked entries: elpend-bǽnen bǽnen

eác

(con.)
Grammar
eác, conj. l. adv.
Entry preview:

and add: where there is addition of objects Þǽr wearð Síulf ealdorman ofslægen ... and Eádwold, and manige eác tó him, ... swíðe mænige eác mid him, Chr. 905; P. 95, 16, 20. Þá cinges þegnas ..., ge eác sum dǽl þæs Norð-Wealcynnes, 894; P. 87, 18. Hý

eall-godwebb

(adj.)
Grammar
eall-godwebb, adj. (or noun?)
Entry preview:

All of silk (or a garment made all of silk? Cf. oloserica .i. vestis tota ex serico, Hpt. Gl. 480, 64) Ealgodwebbum elosericis (l. olo- ), Wrt. Voc. ii. 31, 17

eáþ-lǽce

(adj.)
Grammar
eáþ-lǽce, -lǽcne (-lác-); adj.
Entry preview:

Easy to cure Biþ hé þý eáðlǽcra ( printed -na) . . . hit bið þe uneáþlǽcra, Lch. ii. 258, 26. Biþ hit þý eáþlácre, 260, 2. Bið ꝥ eáðlǽcnere, 284, 23, 29. v. un-eáþlǽce, -lǽcne

et-lic

(adj.)
Grammar
et-lic, (ét- = ǽt-?); adj.

To eat

Entry preview:

To eat, for eating Huoethuoego ꝥte étlic (ettlic, R ) sé aliquid quod manducetur, Lk. L. 24, 41

Linked entry: ǽt-lic

filde

(adj.)
Grammar
filde, v. fild; adj.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

firra

(adj.)
Grammar
firra, v. feor, adj.

This might be a link to, a part of or a variant of another entry.

full-fremed

(adj.)
Grammar
full-fremed, adj. (p/cpl.)
Entry preview:

Perfect. fully trained or conversant Heó weóx and wearð fulfremed on gódra mægna heányssum, Hml. A. 126, 337: 122, 187: Bl. H. 73, 16. Þridde cyn muneca is ánsetlena þe on mynsteres wununge fulfremede sindon ( jam coenobiale conversatione perfecti ),

Linked entry: fremed