Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

mónaþ-gecynd

(n.)
Grammar
mónaþ-gecynd, e; f.

Menstruum

Entry preview:

Menstruum Gíf wífe tó swíðe of flówe sió mónaþgecynd, L. M. 3, 38: Lchdm. ii. 330, 26, 13

ge-hweled

(v.)
Entry preview:

Substitute: <b>ge-hwelian;</b> pp. ed To inflame with foul matter Sió diégle wund bið sárre ðonne sió opene, for ðám ðæt worsm ðæt ðǽrinne gehweled bið, gif hit bið út forlǽten, ðonne bið sió wund geopenod tó hǽlo ðæs sáres vulnera clausa

un-eáðmilte

(adj.)
Grammar
un-eáðmilte, adj.

Not easily digestedindigestible

Entry preview:

Not easily digested, indigestible Sió melt mete wel, swíþost ða ðe hearde beóð and uneáðmylte, Lchdm. ii. 220, 23

an-módnes

(n.)
Grammar
an-módnes, (án- ?)
Entry preview:

resolution, constancy, steadfastness Gyf him þince ꝥ hé mid gyrdel sió gyrded, ðæt byð anmódnes, Lch. iii. 170, 22

óþ-cwelan

(v.)
Entry preview:

to die Gif sió hond sié óþcwolen if the person be dead L. In. 53; Th. i. 134, 17

on-hrínan

(v.)
Grammar
on-hrínan, with gen. dat.

To touch

Entry preview:

To touch Sió sunne ne onhrínþ nó ðæs dǽles ðæs heofenes ðe se móna on irnþ, ne se móna nó ne onhrínþ ðæs dǽles ðe sió sunne on irnþ, Bt. 39, 13; Fox 232, 27-29. Ða hundas. . . his náne onhrinon, Shrn. 145, 5. Ðá ne onhrán ðæt fýr him, 53, 24.

eld

(n.)

age

Entry preview:

age Sió forme eld the first age, Bt. Met. Fox 8, 7; Met. 8, 4: Bt. 15; Fox 48, 2

Linked entry: ild

pungetung

(n.)
Grammar
pungetung, e; f.
Entry preview:

A pricking Sió wamb gefélþ sár ðonne se mon mete þigeþ and pungetunga and unlust metes, Lchdm. ii. 216, 21

un-gedæftness

(n.)
Grammar
un-gedæftness, e; f.

Importunityunseasonableness

Entry preview:

Importunity, unseasonableness Ðonne sió ungedæftnes hit ne cann eft gedæftan si habere impartunitas opportunitatem nescit, Past. 15; Swt. 97, 19

Linked entry: ge-dæftness

un-wynsumness

Entry preview:

Add: — Þǽr bið sió wiensumnes bútan ǽlcere unwynsumnesse. Ne þǽr ne bið . . . nǽnig unwynsumnes geméted, Verc. Först. 113, 6-8

myndgung

(n.)
Grammar
myndgung, e; f.

A reminding one of anythingadmonition

Entry preview:

A reminding one of anything, admonition Sió myndgung ðara háligra gewrita divinae admonitiones verba, Past. 22, I; Swt. 169, 8

ge-deáw

(adj.)
Grammar
ge-deáw, adj.
Entry preview:

Bedewed, wet with dew On morgenne þonne sió wyrt gedeáw sié, Lch. ii. 92, 15. Wildre rúdan gedeáwre, 26, 10

biterian

(v.)
Grammar
biterian, biterigan; p. ode; pp. od

To embitter, make sharpacerbare

Entry preview:

To embitter, make sharp; acerbare Ðætte us biterige sió hreówsung that the repentance may be bitter to us, Past. 54, 5

Linked entry: a-biterian

blód-sceáwung

(n.)
Grammar
blód-sceáwung, e; f.
Entry preview:

Ꝥ mon mæg gelácnian þenden of þǽre lifre sió blódsceáwung geondgét ealne þone líchoman, Lch. ii. 222, 9

Linked entry: sceáwung

heáfod-beald

(adj.)
Grammar
heáfod-beald, adj.
Entry preview:

Bold-faced, shameless Mid heáfodbaldre frontosa (cf. sió balde frontosa [moecharum impudentia, Ald. 60, 16], 85, 27), Wrt. Voc. 34, 44

Linked entry: beald

smitta

(n.)
Grammar
smitta, l. smitte; f.
Entry preview:

Sió sáwl sceal nýde habban smittan þæs líchoman unþeáwa, 648, note

þír

(n.)
Entry preview:

a female servant Ðír ł sió ðignen (ðír ł ðegnen, Rush.) ancilla, Jn. Skt. Lind. 18, 17. [The Scandinavian form þýr?]

CRACIAN

(v.)
Grammar
CRACIAN, part. craciende,; p. ode; pp. od

To CRACKquake crepare

Entry preview:

Sió eorþe eall cracode the whole earth quaked Ps. Th. 45, 3

ná-hwanon

(adv.)
Grammar
ná-hwanon, adv.

From nowhere

Entry preview:

From nowhere Sió his gesǽlþ him náhwonan útane ne com, ac wæs simle on him selfum, Bt. 34. 7; Fox 144, 20

Linked entry: á-hwanon

twégen

Entry preview:

Add Þǽt sió hel sié swylc(e) twá deóp, Verc. Först. 109, 5