Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

rípan

(v.)
Grammar
rípan, rýpan; p. te
Entry preview:

Ðér þeáfas ofdelfes ł hrýpes ubi fures effodiunt, Mt. Kmbl. Lind. 6, 19. Hí férdon ǽghweder flocmǽlum and heregodon úre earme folc, and hí rýpton (rǽpton, MS. E.) and slógon, Chr. 1011; Erl. 145, 26. Fram rýpendum ł bereáfiendum a diripientibus, Ps.

Linked entry: tó-rípan

rísan

(v.)
Grammar
rísan, p. rás, pl. rison; pp. risen.
Entry preview:

Ðér ne ríseþ ubi non debet, Mk. Skt. Rush. 13, 14

Linked entries: rísende ge-rís

segn-bora

(n.)
Grammar
segn-bora, an ; m.
Entry preview:

Segnbora draconarius (draconarius vexillifer, qui fert vexillum ubi est draco depictus), i. vexillarius, signifer, Wrt. Voc. ii. 142, 5. Segnboran, tácnboran draconarii vel vexillarii vel signiferi, i. 21, 66

selen

(n.)
Grammar
selen, sellen, sylen, e ; f.
Entry preview:

Ic ðás úre selene trymmne, 106, 10. Þurh his sylene and gyfe ipso largiente, Bd. 2, 12 ; S. 515, 24. Þurh ælmyss*-*an sylene per erogationem eleemosynae, L. Ecg. P. iv. 63 ; Th. ii. 222, 32.

Linked entry: sylen

Scot-land

(n.)
Grammar
Scot-land, es; n.
Entry preview:

Hí cómon on Scotland ( Hiberniam ) upp, Bd. l, l; S. 474, 10. Scotland Hér fór Æþelstán cyning on Scotland (tó Scotlande in Scotiam, MS. F.), Chr. 934; Erl. 111, 9.

screpu

(n.)
Grammar
screpu, (?), e; f.
Entry preview:

A curry-comb Ǽren screop[u ?] strigillus, Txts. 99, 1935. Screope strigillum, 99, 1906

scrífan

(v.; prep.)
Grammar
scrífan, p. scráf, pl. scrifon; pp. scrifen
Entry preview:

Brúcan swylcra yrmþa swá ðú unc ǽr scrife, 373, 2; Seel. 102.

Linked entry: be-scrifen

scunian

(v.)
Grammar
scunian, sceonian; p. ode.
Entry preview:

T. 69, 2. to detest, abhor Mid áne móde wurð hé gescunned uni animo detestetur, Chart. Th. 318, 37

scyld

(n.)
Grammar
scyld, e: scyldu (o); indecl. f.
Entry preview:

guilt, sin, crime, fault Hé sume mándǽde gefremede ðá seó scyld ðá tó his heortan hwearf ðá onscunode hé hí hefelíce sceleris aliquid commiserat, quod commissum, ubi ad cor suum rediit, gravissime exhorruit, Bd. 4, 25; S. 599, 34.

Linked entry: GYLT

seowian

(v.)
Grammar
seowian, seówan, siwian; p. ode; pp. od, ed. id
Entry preview:

U.) illa suit , 15; Zup. 97, 6. Siwaþ (siuieþ, Lind.: siowes, Rush.) assuit , Mk. Skt. 2, 21. Sum sútere siwode (seowode, MS. C.) ðæs hálgan weres sceós, Homl. Skt. i. 15, 23. Hig siwodon ficleáf and worhton him wǽdbréc. Gen. 3, 7.

Linked entries: siwian supe

ge-hírsumnes

Entry preview:

Add Faran tó swylcum weorce and gehýrsumnysse swylce him beboden sig exeant ubi eis imperatur in opera, R. Ben. 84, 15

ge-mǽne

Grammar
ge-mǽne, <b>; I d ¶ 1 aα.</b>
Entry preview:

Unc næs gemǽne man we had no child, Hml. S. 2, 157. Add

ge-notian

(v.)
Grammar
ge-notian, to use.
Entry preview:

Ðonne þú antiphonariam habban wille, þonne wege þú þíne swíþran hand and crip þínne þúman, for þon hé is genotod (cf. 2), Tech. ii. 119, 4. Add

ge-sceótan

Grammar
ge-sceótan, <b>; II 1.</b>
Entry preview:

quis scit quod contingat sibi in hac uita?, Chrd. 90, 1

ge-staþolfæstnian

(v.)
Grammar
ge-staþolfæstnian, <b>; I.</b>
Entry preview:

Þone þreán þe hé wyle gestaþolfæstnian hé hogie quem castigare uult solidare studeat, Chrd. 123, 5. Add

ge-wita

Grammar
ge-wita, <b>; I 1 a.</b>
Entry preview:

Gewita hira lífes drohtnunge testis uite eorum, Chrd. 54, 35. Add

fleardian

(v.)
Entry preview:

Ábroðene and fleardigende hí folgiað fracedum lífe hos solutos atque oberrantes sola turpis uita complectit, Chrd. 77, 36. Add

fore-weard

Entry preview:

Add Hí mid forewerdum tán stæppað uix imprimunt summa uestigia, Chrd. 64, 35. ¶. add :-- Gif hí standað on foreweardan on ðǽre sprǽce, Ælfc. Gr. Z. 241, 10

beso-reádian

(v.)
Grammar
beso-reádian, p. ode; pp. od [baso red, purple, reádian to redden]

rubefacere

Entry preview:

To make a reddish purple; rubefacere Besoreáda ða rinda ealle útan make all the rinds on the outside a reddish purple [by soaking in chalybiate water?] L. M. 1, 47; Lchdm. ii. 116, 3

Linked entry: basu-reádian

be-smiðian

(v.)
Grammar
be-smiðian, p. ode; pp. od; trans.

To forgeexcudere, fabricare, fabrefacere

Entry preview:

To forge, to make or work as a smith does; excudere, fabricare, fabrefacere Innan and útan íren-bendum searoþoncum besmiðod within and without, cunningly forged with iron bands, Beo. Th. 1554; B. 775