blæse
a BLAZE, flame ⬩ ardor, flamma ⬩ that which makes a blaze,- A torch, lamp ⬩ fax, facula, lampas ⬩ fax, lampas
Entry preview:
Blase lampas, Ælfc. Gl. 30; Som. 61, 54; Wrt. Voc. 26, 53
seldor
Entry preview:
H.) rarissime, Ælfc. Gr. 38 ; Zup. 240, 13. Tó seldan hit biþ, beó hit seldor on dæg ðæt wé God herian ðonne seofon síðum, Btwk. 194, 11. Bæþ ðám untrumum, swá oft swá hit framige, sý geboden ; hálum sý seldor getíðod, R. Ben. 61, 1.
þrot-bolla
The gullet ⬩ windpipe
Entry preview:
The gullet, windpipe Ðrotbolla gurgulio, Ælfc. Gr. 9, 3; Zup. 35, 7: Wrt. Voc. ii. 110, 15. Þrotbolla, i. 43, 41: 64, 62: 282, 82: ceutrum, ii. 131, 1. Eal þrotbolla chautrum, i. 43, 42: ii. 22, 59.
un-gefullod
Unbaptized
Entry preview:
Ælfc. C. 26; Th. ii. 352, 15: Homl. Th. ii. 50, 20. Ðeáh ðe hé ungefullod gyt farende sý, 500, 35. Hine swá fǽrlíce deáð fornam, ðæt hé ungefullad forðférde.
Linked entries: ge-fullian ge-fullian
wíþig
A withy ⬩ willow
Entry preview:
A withy, willow Ðes wíþig salix, Ælfc. Gr. 9, 63; Zup. 70, 10: Lchdm. ii. 86, 6: Wrt. Voc. i. 33, 53. Wíðig, 80, 28. Wíþies rinde, Lchdm. ii. 150, 2. On ðone háran wíðig . . .; of ðam wíþige, Cod. Dip.
Linked entry: wíþing
blóstma
Entry preview:
Wín*-*treówa blóstman beóð gimmum gelíce, Ælfc. Gr. Z. 295, 12. Blóstman ligustra, Wrt. Voc. ii. 53, 5. Sixte wæs blóstmena pund, ðanon him (Adam) wæs eágena missenlícnes geseald, Sal. K. 180, 13.
eaxel
Entry preview:
His ealdor*-*dóm ys on eaxle ( super humerum ), Ælfc. T. Grn. 9, 14.Þú mid þínre brádre hand þá nunnan ofer hire eaxle þaccodest, Gr. D. 190, 14. Hine þonne ofer eaxle besihð se déma tó þám forwyrhtum, Wlfst. 256, 8. Eaxla humeri, Wrt.
endleofan
Entry preview:
Add Endleofan (-leofon, -lufan, -lufon, v. ll.) undecim, Ælfc. Gr. Z. 281, 10. adjectival Ðá férdon þá endlufun (-leofen, v. l.; ællefno,L., þá enleftan his, R.) leorningcnihtas, Mt. 28, 16. Endleofon daga færeld, Deut. 1, 2.
hama
Entry preview:
Seó nǽddre áwurpð ǽlce geáre hire ealdan haman, and bið ðonne befangen mid eallníwum felle, Nap, 35. Hér cóm in gangan in spíder (inspíder?) wiht hæfde him his haman on handa, Lch. iii. 42, 12
ne
Entry preview:
Add Ðonne ne léten hié nó hié eallinga on ǽlce healfe gebígean, ne furðum nó áwecggan, Past. 306, 4
wæter-seóc
Dropsical
Entry preview:
Ydropicus byð se wæterseóca, Ælfc. Gr. 9, 56;Zup. 68, 3. Wæterseóces mannes þurst gecélan, Lchdm, i. 146, 13. Hit fremaþ ðam wæterseócan 204, 2, Wæterseóce hydropicorum, Hpt. Gl. 478, 3. Heó gehnǽceþ ða anginnu ðám wæterseócum, i. 272, 15.
hæftling
A captive
Entry preview:
A captive Hæftling captivus, Ælfc. Gr. 28; Som. 32, 41. Ðá áxode se ealdorman ðone hæftling hwæðer hé þurh drýcræft his bendas tóbrǽce then the alderman asked the captive whether he broke his bonds by witchcraft, Homl. Th. ii. 358, 10.
gát
Entry preview:
Add Sume bróhton gáte hǽr . . . þæt gáte hǽr getácnode þá stíþan dǽdbóte, Ælfc. Gen. Thw. 3, 31-36. Gáta hús caprile Wrt. Voc. ii. 23, 12. Gáta loc titule, 122, 41, Mid gǽtena (gǽtenum, v. l., with a later gloss gotene) smerwe, Lch. i. 178, 18.
ge-swefian
To cause to sleep ⬩ cast asleep ⬩ lull ⬩ appease ⬩ sōpīre ⬩ sŏpōrāre
Entry preview:
To cause to sleep, cast asleep, lull, appease; sōpīre, sŏpōrāre Ic geswefige sōpio, Ælfc. Gr. 30, 5; Som. 34, 57, MS. D. God geswefode ðone Adam God caused Adam to sleep, Homl. Th. i. 14, 20.
Linked entry: swefian
a-fligan
To drive away ⬩ put to flight ⬩ fugare ⬩ arcere
Entry preview:
Ic aflige míne fýnd arcesso inimicos meos, Ælfc. Gr. 28, 2 ; Som. 30, 43. Afliged beón to be driven away, R. Ben. cap. 48. Afliged mon an apostate, Prov. 6
Linked entry: a-flian
eáwunga
Openly, publicly ⬩ mănīfeste, pălam, cōram
Entry preview:
Eáwunge cōram, Ælfc. Gr. 38; Som. 41, 55
fæderen-mǽg
A relation on the father's side, paternal relative ⬩ a patre cognātus, agnātus
Entry preview:
Fædernmágas agnāti, Ælfc. Gl. 92; Som. 75. 37; Wrt. Voc. 51, 79
Linked entries: fædering-mǽg fædern-mǽg fædren-mǽg
FREC
Desirous ⬩ greedy ⬩ gluttonous ⬩ audacious ⬩ bold ⬩ avĭdus ⬩ gŭlōsus ⬩ audax ⬩ temĕrārius
Entry preview:
Desirous, greedy, gluttonous, audacious, bold; avĭdus, gŭlōsus, audax, temĕrārius Gífere vel frec ambro [q.v. in Du Cange], Ælfc. Gl. 88; Som. 74, 83; Wrt. Voc. 50, 63. Frec ambro, Wrt. Voc. 86, 50.
gælsa
Luxury ⬩ extravagance ⬩ luxus ⬩ luxŭria
Entry preview:
Luxury, extravagance; luxus, luxŭria Lust oððe gǽlsa luxus, Ælfc. Gr. 11; Som. 15, 10. Lybbende on his gǽlsan vivendo luxŭriōse, Lk. Bos. 15, 13. Þurh fulne folces gǽlsan propter pŏpŭli luxum consummātum, Lupi Serm. i. 21; Hick. Thes. ii. 105, 39.
heorcnung
Hearkening ⬩ listening ⬩ hearing ⬩ power of hearing
Entry preview:
Th. i. 96, 23: ii. 564, 4: Ælfc. Gr. 1; Som. 2, 29. Hé forgeaf deáfum heorcnunge he gave to the deaf hearing, Homl. Th. i. 26, 13: ii. 16, 13. Hearcnunge, H. R. 7, 14. Drihten ic gehýrde heorcnunge ðíne Domine audivi auditionem tuam, Cant. Abac.