Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

not-georn

(adj.)
Grammar
not-georn, adj.
Entry preview:

Busy in useful employment, profitably employed diligent in business Sé ðe wǽre idelgeorn, weorðe sé notgeorn, Wlfst. 72, 9

un-wénunga

(adv.)
Grammar
un-wénunga, adv.

Unexpectedly

Entry preview:

Unexpectedly Men cwǽdon ðonne him hwæt unwénunga gebyrede, ðæt ðæt wǽre weás gebyred, Bt. 40, 6; Fox 242, 4

Linked entry: wénunga

Hámtúnisc

(adj.)
Grammar
Hámtúnisc, adj.
Entry preview:

Of Northampton Harold sǽde ꝥ hé Cnutes sunu wǽre and Ælfgyfe þǽre Hámtúnisca[n], Chr. 1035; P. 159, 29

myrþra

Entry preview:

Hé sǽde ꝥ hé heora deáðes myrðra wǽre se in eorum morte clamabat homicidam. Gr. D. 207, 21. Add

deád-lícnys

(n.)
Grammar
deád-lícnys, -nyss, e; f.

Deadliness, mortalitymortalĭtas

Entry preview:

Deadliness, mortality; mortalĭtas Ðæt he dǽlnimend wǽre úre deádlícnysse that he was a partaker of our mortality, Homl. Th. i. 36, 34.

Linked entry: deáþ-lícnes

un-deádlíc

(adj.)
Grammar
un-deádlíc, adj.

Immortalundyingimperishableendless

Entry preview:

wǽron gehátene ealle immortalis, þæt sindon undeádlíce, Jud. Thw. p. 162, 31. Þurh undeádlíce worulda per immortalia secula, Anglia xi. 119, 77

hergung

Grammar
hergung, hergiung, herung
Entry preview:

hearmum þe ǽr þám gedón wǽre ǽr ꝥ frið geset wǽre, man eall onweig lǽte, Ll.

ge-fullian

(v.)
Grammar
ge-fullian, l. ge-fullwian, take here <b>ge-fulwian</b>
Entry preview:

Ǽr heó gefullud wǽre, Shrn. 31, 2. Dóð ǽrest hreówsunga, and weorðað siððan gefullwade, Past. 443, 16

ánhund-wintre

(adj.)
Grammar
ánhund-wintre, adj.
Entry preview:

A hundred years old Hé áxode hyne hú eald hé wǽre. Þá andswarode hé: ' Ánhundwintre and þrítigwintre,' Gen. 47, 9

ge-féstran

(v.)
Grammar
ge-féstran, ge-féstrian.
Entry preview:

Wǽre geféd, ꝥ hé wæs gefést[r]ud uesceretur, i. reficeret, 3053

Linked entry: féstran

gneáþ

Grammar
gneáþ, Add: <b>, gneád</b>
Entry preview:

Hí cwǽdon ꝥ him gneáðe wǽre heora wist and scrúd, Hml. S. 31, 1296. v. gníþe, and two following words

betrung

(n.)
Grammar
betrung, bettrung, e; f. [betrian to be better]

A BETTERING, amendingemendatio

Entry preview:

A BETTERING, amending; emendatio Ðæt hit wǽre heora betrung that it was their amendment, Bt. 38, 7; Fox 210, 13

Linked entries: beterung bettrung

efen-scyldig

Entry preview:

Ꝥ cild þe læg on cradele þá gýtseras lǽton efenscyldig (eal swá scyldigne, v. l.) and hit gewittig wǽre. Add

wíf-híred

(n.)
Grammar
wíf-híred, es; m.
Entry preview:

A household of women, a nunnery Ꝥ him wǽre eáðelic se wífhíred tó healdanne (feminis praeesse), Gr. D. 27, 8

gálsere

Entry preview:

Reg. 15 substitute Sé ðe wǽre gálsereon fúlan forligere, weorðe sé clǽnsere his ágenre sáwle, Wlfst. 72, 6

fultumend

Entry preview:

Ꝥ his geongran wǽron his dǽde fultumiendas ( facti illius adjutores ), Gr.

stearc-mód

(adj.)
Grammar
stearc-mód, adj. Stubborn, obstinate, v. stearc; <b>I a</b>
Entry preview:

Hit is neód þám þe oð þis módig and prút and úpáhafen wǽre, and stearcmód ( uultu rigidus) lyfede, Chrd. 8, 27

wiþ-ufan

Entry preview:

Hér hwéne wiðufan þú wǽre seofiende paulo superius questus es, Gr. D. 271, 23. Add

ge-mearr

(adj.)
Grammar
ge-mearr, adj.

Wicked, fraudulent

Entry preview:

Wicked, fraudulent Gif hwá gemearra manna wǽre if there were any wicked man, L. Edw. 1; Th. i. 160, note 2

in-hǽtan

(v.)
Grammar
in-hǽtan, p. te
Entry preview:

To inflame Ꝥ seó nunne wǽre inhǽted mid un-mǽtum feferádlum quod sanctimonialis illa immensis febribus aestuaret, Gr. D. 29, 10