Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

wan-hæfenness

(n.)
Grammar
wan-hæfenness, e ; f.
Entry preview:

Want, need Wanhæfænysse and metelǽste famis inedia, Hpt. Gl. 480, 33

Linked entry: hæfenness

wan-hǽle

(adj.)
Grammar
wan-hǽle, ; adj.
Entry preview:

Having bad health Ealle ða ðe wonnhiǽle wǽron, healtte and blinde, dumbe and deáfe, Nar. 48, 31

Linked entry: wan-hál

wan-hafa

(n.)
Grammar
wan-hafa, an; m.
Entry preview:

A poor person Wanhafa and þearfa ic eom inops et pauper sum ego. Ps. Spl. 85, 1

Linked entry: hafa

wan-hafol

(adj.)
Grammar
wan-hafol, adj.
Entry preview:

Needy, destitute Him embe stódon wépende wyde*-*wan and wanhafele þearfan, Homl. Skt. i. 10, 65. Widewena bigleofa and wanhafolra manna, ii. 25, 765. Gehelp wanhafolum mannum mid ðínum ágenum spédum, i. 21, 363

wan-hafolness

(n.)
Grammar
wan-hafolness, , e; f.
Entry preview:

Need, want, destitution Nis wanhafolnes [inopia) ondrǽdendum hine. Ps. Lamb. 33, 10. Úre wanhæfelnesse inopiae nostrae, 43, 24

Linked entry: wan-hæfelness

wan-hálian

(v.)
Grammar
wan-hálian, p. ode
Entry preview:

To weaken, impair the health or soundness of something

Linked entry: ge-wanhálian

wan-hálness

(n.)
Grammar
wan-hálness, e; f.
Entry preview:

Weakness, sickness, unsoundness, infirmity Ðæm abbode is á tó behealdenne heora (fratrum infirmorum) wanhálnes (imbecillitas), R. Ben. 75, II. Wanhálnysse (debilitate) ealles líchaman, Scint. 38, 7. Dysig æfter untrumnysse his ongyt, and æfter wanhálnysse

Linked entries: hál-ness wan-hǽþ

wan-hlyte

(adj.)
Grammar
wan-hlyte, adj.
Entry preview:

Not having a share in something, destitute of Wanhlytne expertem, Wrt. Voc. ii. 33, 8

wan-spéd

(n.)
Grammar
wan-spéd, e; f.
Entry preview:

Poverty, indigence Þurh wanspéde per inopiam, Scint. 226, 6. On ðæm gefeohte wæs ǽrest anfunden Sciþþia wanspéda ea res primo fidem inopiae Scythicae dedit, Ors. 3, 7; Swt. 116, 34

wan-wegende

(adj.)
Grammar
wan-wegende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Waning On wanwegendum mónan, Lchdm. i. 100, 20. Wanwægendum, 98, 17

westan-weard

(adj.)
Grammar
westan-weard, adj.
Entry preview:

Westward Mín þrym is from eástewearde middangearde óþ ðæt westanweardne majestas mea peruenit ab occidente usque in orientem, Nar. 25, 25

weste-weard

(adj.)
Grammar
weste-weard, adj.
Entry preview:

Gehergade Ecgbryht cyning on West-Walas from eásteweardum óþ westewearde, Chr. 813; Erl. 62, 2

Linked entry: eáste-weard

wudu-weard

(n.)
Grammar
wudu-weard, es; m.

A wood-keeperforester

Entry preview:

A wood-keeper, forester Be wuduwearde. Wuduwearde gebyreþ ǽlc windfylled treów, L. R. S. 19; Th. i. 440, 9

Cant-ware

Grammar
Cant-ware, (-an).
Entry preview:

Cantwarena landes is fífténe þúsend hýda, C. D. B. i. 414, 30. Sé wæs Cantwara (Cont-, v. l.) leód (leode, v. l.) oriundus de gente Cantuariorum, Bd. 3, 14; Sch. 253, 13. Paulinus huerf eft tó Cantwarum (gewát tó Cent, v. l. ), Chr. 633; P. 24, 21.

Cant-waru

(n.)
Grammar
Cant-waru, e; f.
Entry preview:

The people of Kent Eall Brytene búton Cantware ánre, Chr. 617; P. 24, 28

breóst-wærc

(n.)
Grammar
breóst-wærc, es; n.
Entry preview:

Pain in the chest Wiþ breóst-wærce, Lch. ii. 58, 20, 25 : 316, 5. Substitute: ; m

ceaster-waru

Entry preview:

Micele lufe hæfde eal seó ceasterwara tó him, Ap. Th. 6, 11. Þeós ceasterwaru on heáfe wunað, 23. Mínre ceasterwaru nis nán hǽlo hiht, 9, 10. Add

cú-wearm

(adj.)
Grammar
cú-wearm, adj.
Entry preview:

Warm from the cow (of milk) Scene fulne cú-wearmre meolce, Lch. ii. 354, 2. Mid cúwearmum [meolcum], 15. On cúwearme meolce, 358, 24

Linked entry: wearm

corn-weal

Entry preview:

Dele

cneó-wærc

Similar entry: cneów-wærc