Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

áht

(pronoun.)
Grammar
áht, es; n.

AUGHTanythingsomethingaliquidquidquam

Entry preview:

Ðæt án man, ðe himsylf áht wǽre, mihte faran that a man, who himself was aught, might go, 1087; Th. 355, 17

Linked entry: óht

ende-dæg

(n.)
Grammar
ende-dæg, gen. -dæges ; pl. nom. acc. -dagas; gen. -daga; dat. -dagum; m.

The last day, the day of one's death dies suprémus, dies mortis

Entry preview:

Án endedæg one ending day, Apstls. Kmbl. 157: Ap. 79

heoru-grim

(adj.)
Grammar
heoru-grim, adj.

Very fierce or cruel,savage

Entry preview:

Very fierce or cruel, savage, Exon. 30 a; Th. 93, 10; Cri. 1524: 31 b; Th. 98, 25; Cri. 1613: 47 a; Th. 161, 1; Gú. 952: 53 a; Th. 186, 29; Az. 27: 111 a; Th. 425, 12: Rä. 41, 55: Beo. Th. 3132; B. 1564: 3698; B. 1847: Elen.

ge-friðian

(v.)
Grammar
ge-friðian, p. ode; pp. od

To guardprotectdefenddeliver

Entry preview:

An. 118, 20. He me gefriðode eripuit me, Ps. Th. 33, 4. Alýs me and gefriða me libera me et eripe me, 7, 1. Gefriðie protegat, 19, 1 : Exod. 19, 4

Linked entry: ge-freoðian

Thómas

(n.)
Entry preview:

Thomas Thómas án of ðám twelfon, Jn. Skt. 20, 24. Þómas, 26. Ðómas, 28. Thómas genéðde, Apstls. Kmbl. 99; Ap. 50. Sce Thómas týd ðæs apostoles, Shrn. 155, 28. Nergend Thómase forgeaf éce ríce, Menol. Fox 444; Men. 223. Cf.

un-forsceáwodlíce

(adv.)
Grammar
un-forsceáwodlíce, adv.

unexpectedlywithout forethoughtwithout consideration

Entry preview:

Gif hé hit ǽne and unforsceáwodlíce gedyde si semel et inconsiderate fecerit, L. Ecg. C. 39; Th. ii. 164, 24

Linked entry: fore-sceáwodlíce

un-cræft

(n.)
Grammar
un-cræft, es; m.

An evil artill practice

Entry preview:

An evil art, ill practice Gif hé þurh gedrinc oððe þurh óðerne uncræft man ácwelle si ex ebrietate vel alia prava arte hominem occiderit, L. Ecg. P. iv. 68, 22; Th. ii. 230, 28.

un-gerím

(n.)
Grammar
un-gerím, es; n.

A countless numberan immense number or quantity

Entry preview:

A countless number, an immense number or quantity Feala óðra gódra þegna and folces ungerím, Chr. l010; Erl. 143, 23. Ðara wæs ungerím, Shrn. 48, 31. Ðara ys forneán ungerím, Ælfc. Gr. 5; Zup. 18, 3.

bolster

Entry preview:

Add

dærst

(n.)
Grammar
dærst, dærstan.
Entry preview:

Take these together under: <b>dærste,</b> dræste, an: dærst, dræst, þræst, e; f. and add: mostly in pl. dregs, lees Þræst (drosne derstan, Ps. Srt.) is faex ejus, Ps. Spl. 74, 8. Of láme dærstan (derstan, Ps. Srt.) de luto faecis, Ps.

fiscoþ

(n.)
Grammar
fiscoþ, es; m.
Entry preview:

Similar entries v. fiscnoþ; II Ic an þat lond at Súðeréye mid alle ðe fiscode ðe þértó bireþ, Cht. Th. 513, 6

for-wandian

(v.)
Entry preview:

Add: to reverence Ꝥ mǽden mid forwandigendre sprǽce cwæð the maid speaking respectfully said, Ap.

ge-hálsian

(v.)
Entry preview:

Add: to make a solemn appeal to Þá áxode hine se ealdorbiscop and mid áðe gehálsode, þæt hé openlíce sǽde gif hé Godes sunu wǽre ( princeps sacerdotum ait: 'Adjuro te per Deum vivum, ut dicas nobis si tu es Christus filius Dei, Mt. 26, 63), Hml.

geongling

Entry preview:

., and add Iungclingc eam ic adolescentulus sum ego, Ps. L. 118, 141. Iunglincg, Gen. 4, 23. Iunglingc pubescentem, An. Ox. 3608. Cnihtas, geonglingas puberes, Wrt. Voc. ii. 66, 12. Gunglingas iuuenes, Ps.

girran

Entry preview:

., and add Ic (a file) gyrre garrio (garrio, voce carens, rauco cum murmure stridens, Ald. 252, 25), An. Ox. 26, 13. Gyrran grunnire (porcinus paganorum strepitus grunnire desisteret, Ald. 60, 36), 4337. [v. D.

hirtan

to refreshrevivecomfort

Entry preview:

Take here hyrtan in Dict., and add:

Linked entries: hyrtan heortian

Langbeardas

Grammar
Langbeardas, Add: , <b>-bearde</b>
Entry preview:

Langbearde (-an, v. l. ), 43, 6 : 293, 10, 15. Langbearde (-as, v. l. ), 43, 9. Langbearde (-a, v. l. ), 235, 4. In Langbearda (-beardana, v. l. ) landes sumum dǽle, 16, 7. Þára ungeleáffulra Langbeardna (-ena, v. l. ), 234, 10: 293, 1.

norþ-dǽl

Entry preview:

Europa, Angl. vii. 40, 375. Add Ic wille wyrcean mín setl on norðdǽle ponam sedem meam ad Aquilonem, Past. 111, 24. Arcton hátte án tungol on norðdǽle, Lch. iii. 270, 9

scír

Entry preview:

Héde sé ðe scíre (cf. scír-mann; ) healde, Angl. ix. 259, 13. dele last passage, and add Férde se bisceop tó scíre gemóte (cf. scír-gemót), C. D. iv. 234, 27. Add Cappadoniscre scíre Cappadox, i. episcopus Cappadocie, An. Ox. 2302

wrítian

(v.)
Grammar
wrítian, <b>; II.</b>
Entry preview:

Wri[tiende] garrulantes, An. Ox. 37, 3