Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

be-wǽfan

Entry preview:

Voc. ii. 65, 41. ꝥ treów biþ úton gescyrped and bewǽfed mid þǽre rinde, Bt. 34, 10; F. 150, 7. ꝥám scyccelse þe hé mid bewǽfed wæs, Hml. S. 23 b, 218. Add

bósum

wombuter

Entry preview:

Ox. 3513. womb; uter : Þý syxtan mónþe þæs þe Sct. Ióhannes on his módor bósm onfangen wæs . . . ꝥ cild his Hláford of his módor bósme on þǽre fæmnan bósm hálette Bl.

brád

(adj.)

broadopenspaciousflat

Entry preview:

Voc. ii. 74, 22. of great extent, wide-spread, spacious Ðǽre rúman a(u)guste, brád augustum, Wrt. Voc. ii. 5, 23 : i. 287, 78. Se bráda bryne ofer ealle woruld . . . þæt bráde bealo, Wlfst. 186, 8, 11.

Linked entry: brádlinga

beorht-hwíl

Entry preview:

On ánre berhthwíle uno momenta, Ll. Th. ii. 172, 33: R. Ben. 20, 5. Breohthwíle, Gr. D. 150, 13. Breohthwíle (bearht-, v. l.), 160, 23. Add:

bóc-lic

Entry preview:

Uton þencan, þonne wé þyllic gehýrað, ꝥ wé þe beteran beón þurh þá bóclican láre Hml. S. 28, 120. Se cræft (grammar) is ealra bóclicra cræfta (liberal arts) ordfruma and grundweall, Ælfc. Gr. Z. 289, 13.

biren

(n.)
Grammar
biren, e; birene, an (v. byrene in Dict.); f.

A she-bear

Entry preview:

A she-bear Ursa, ꝥ is on úre geðeóde byren ... Bebeád seó fǽmne þǽre byrene ... and seó byren hine lét gangan, Shrn. 47, 1-7. In loco que vocitatur birene-feld, C. D. ii. 76, 7. Byrene urse, Kent. Gl. 606

Linked entries: byren beren

brǽd

Grammar
brǽd, (-u, -o)

breadth

Entry preview:

breadth. Wæs seó wícstów on lengo .xx-es furlonga long, and swá eác brǽdo, Nar. 12, 17. On lenge and on brǽde, 33, 22. Mið braeda extensione, Mt. p. 15, 13. Mid wudu beweaxen míle brǽdo circumdatum silua mille passus. Nar. 12, 8. Seó eorþe wæs fíf æcra

brægen

Entry preview:

Þonne bid ꝥ brægen útan mid reáman bewefen on þǽre syxtan wucan, Nar. 49, 24-26. Án stán hine slóh inn oð þæt brægen, Hml. Th. ii. 300, 24. Add

brand

a fire-branda torchburningbrand

Entry preview:

Brandas p(re)usti, Txts. 111, 18. Branda titionum, An. Ox. 2470. Brandum flammantibus scindulis, 2459. Fýrum, brandum torribus, i. ignibus, 3520: Wrt. Voc. ii. 94, 56. Swilce sum hús forburne, brastligende mid brandum, Hml.

Linked entry: brand-óm

broc

(n.)
Grammar
broc, es; n.

Useadvantage

Entry preview:

Use, advantage Fatu mennisces broces (bryces, v. l.) uasa humani usus, Bd. 3, 22 ; Sch. 291, 7. Sécen hí him broc on on-ráde and on wǽne let them seek to benefit themselves by riding on horseback and in a carriage, Lch. ii. 184, 13

Linked entry: bróce

capitol

Entry preview:

I. 47, 9) gecweden recitetur lectio una, 41, 1. Sý ánes capitules rǽding gecweden lectio recitanda est, 11. Feówer capitulas (capitula), þæt is feówer tódála angin þæs cxviii-an sealmes, 42, 1. an anthem Þrý capitulas (capitula) sýn gesungene, R.

carful-nys

Entry preview:

Add: care, anxiety (v. carful, 1) Is seó mǽste þearf ꝥ wé hwílon úre mód gebígean tó þám gástlicum rihte be-tweoh þás eorðlican carfulnysse (ymbhigdo, v. l. ), Gr.

caru

Entry preview:

Habban máran care úre sáwle þonne ðǽre scortan gesǽlðe to care more about our soul than about transitory happiness, ii. 460, 16

brýd-sceamol

(n.)
Entry preview:

gifoegedo uni thoro juncta, Rtl. 110, 1. (?)

bryttian

(v.)
Grammar
bryttian, <b>bryttian,</b> brytian.
Entry preview:

Hé ðám útlican tó geleáfan bringan (brytian, v.l.) ne mihte externis prodesse ad fidem non poterat, Bd. 5, 9; Sch. 397, 2. to dispose of, have control of, be master of, enjoy, use Sǽda gehwilc þára þe hæleð bryttigað every seed that men use, Exod. 376

búan

(v.)
Grammar
búan, bún, búgan (-ian, -ean), búian, búwian, bógian, q.v. in Dict.; býa in N. Gospels; p. búde, búgede, bógode, býede; pp. bún, búd, býed.
Entry preview:

To dwell Huér búes (býes, R.) ðú ubi habitas? , Jn. L. 1. 38. Þá búað oð Méda burh habitantes usque ad Medorum civitatem, Nar. 33, 16. Þá þe in Norþhymbrum búgeað, Chr. 894; P. 86, 7: 924; P. 104, 20.

butsa-carlas

(n.)
Entry preview:

This seems clear from a passage in Domesday: " quando Rex ibat in expedhione uel terra uel mari, habebat de hoc burgo aut .xx. solidos ad pascendos suos buzecarlos, aut unum hominem ducebat secum pro honore . v. hidarum. "' Chr. P. ii. 239.]

byden

Entry preview:

Wses sum oferwrigen byden (dolium) eles ǽmtig . . . ongan ꝥ wrigels þǽre bydene beón upp áhafen, Gr. D. 160, 9-12. Site on bydene . . . geót on þá bydene, lǽt reócan on, Lch. ii. 76, 22-24: 78, 20. Eleberigan dón on bydene (praelo), Gr. D. 50, 30.

celde

(n.)
Grammar
celde, an; f.
Entry preview:

In loco ubi nominatur Baccancelde, C. D. B. i. 402, 15

cwide

Entry preview:

Ox. 2849. a (judicial) sentence Se sárlica cwide þe úre Drihten tó þǽm ǽrestan men cwæþ: 'Terra es, et in terrain ibis,' Bl. H. 123, 7. Se cwyde úre brosnunge, Hml. Th. i. 300, 6. On dómes dæg hí beóþ þysne cwide gehérende, Bl. H. 63, 26.