Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

earm-cearig

(adj.)
Grammar
earm-cearig, adj.

Miserable and sadmĭser et tristis

Entry preview:

Miserable and sad; mĭser et tristis Hú ic, earm-cearig, íscealdne sǽ, winter wunade how I passed a winter, miserable and sad, on the ice-cold sea, Exon. 81 b; Th. 306, 27; Seef. 14: 76 b; Th. 287, 26; Wand. 20

in-sceáwere

(n.)
Grammar
in-sceáwere, es; m.

An inspector

Entry preview:

An inspector Ofer-insceáweras super-inspectores, Rtl. 194. 25, 29

nigontig

(n.; num.; adj.)

ninety

Entry preview:

ninety Ofer nigon and nigontigum rihtwísra, Lk. Skt. 15, 7

un-gewunelíce

(adv.)
Grammar
un-gewunelíce, adv.

Unusuallyin an unwonted manner

Entry preview:

Unusually, in an unwonted manner Cometae synd gehátene ða steorran ðe fǽrlíce and ungewunelíce æteówiaþ, Lchdm. iii. 272, 4. Ðære sǽ gemengednyssa and ðæra ýða swég ungewunelíce gyt ne ásprungon ( it has not been unusual for them to occur already ),

Linked entry: ge-wunelíce

torfian

(v.)
Grammar
torfian, <b>II a.</b>
Entry preview:

add: to throw, scatter Hyt nyþer torfaþ iacit cumulos, Germ. 390, 80. to toss (intrans.) Þá geseah hé án scip út on þǽre sǽ, swá swíðe torfigende fram þan wealcendum sǽs ýðum ꝥ ealle þá men wéndon ꝥ heora scip tóbrocen wǽre, Nap. 62

wæter

Entry preview:

Add: in the following example the word is masculine. <b>II a.</b> add Æfter þan bióð ealle wæteras and ealle wyllas on blóde tunc omnes fontes et putei in sanguinem convertentur, Verc. Först. 120, 9. v. fullwiht-, regn-, sǽ-wæter

á-sendan

Entry preview:

Ásend swylcne dóm ofer þá cyningas swylcne hig ofer þone Hǽlend ásendon, St. A. 38, 21-3. Tó wíte ásend mid unsehte relegatus. Wrt. Voc. i. 21, 23. On wræcsíð ásend, Hml. Th. i. 488, 16. Ásend intromittitur, An. Ox. 5118. Add

stígan

Entry preview:

2 Add Hé ofer þone geard stáh, Gr. D. 23, 26

brord

Grammar
brord, <b>. II.</b>
Entry preview:

Swylce dropan ofer brod ( super gramina ), Ps. L. 243, 2. Add

ryne-swift

(adj.)
Grammar
ryne-swift, adj.

Swift in its course

Entry preview:

Swift in its course Ofer uppan rodere ryneswiftum, Met. 24, 28

Linked entry: swift

glæs-hluttor

(adj.)
Grammar
glæs-hluttor, adj.

Clear as glass

Entry preview:

Clear as glass Ða sǽ ðe ǽr wæs glæshlutru the sea that before was clear as glass, Bt. 6; Fox 14, 24: Bt. Met. Fox 5, 15; Met. 5, 8. Ís glisnaþ glæshluttur ice glistens clear as glass, Runic pm. Kmbl. 341, 16; Rún. 11

sunor

(n.)
Grammar
sunor, (-er), e; f. A herd of swine, a sounder ('That men calleth a trip of a tame swyn is called of wylde swyn a soundre; that is to say, ȝif ther be passyd v. or vi. togedres.'—Halliwell's Dict.)
Entry preview:

Wæs unfeor suner swína (suner berga, Lind. grex porcorum) etende. Ða deóful bédun hinae: 'send úsic in ðás sunrae (suner, Lind. gregem ) swína.' . . . Eode all siu suner niþerweardes in sae, Mt. Kmbl. Rush. 8, 30-32. Sunor . . . ðæt sunor, Lk. Skt. Lind

Linked entry: suner

be-heonan

Entry preview:

Add: prep. dat. On this side of Biheonan cis, Wrt. Voc. ii. 104, 5. Beheonan, 14, 31. Behionan Humbre, Past. 3, 14. Behienan Wendelsǽ, Chr. 885; P. 78, 31. Behinon (-heonan, v. l. ) sǽ 878; P. 76, 9. Ge beheonan sǽge begeondan, Shrn. 114, 5

be-westan

(prep.)
Grammar
be-westan, prep, with dat. or adv.
Entry preview:

To the west of Bewestan Achaie is Dalmatia . . . ; besúþan Istria is se Wendelsǽ, and bewestan þá beorgas þe man hǽt Alpis . . . bewestan him Frofentsǽ, Ors. I. I; S. 22, 13, 15, 30. Beeástan him is se Risca sǽ, and bewestan Addriaticurn, S. 28, 1, 10

Rómáne

Entry preview:

Wearð Rómáne consul ofslagen, Ors. 3, 6; S. 108, 5. Þá gesáwon hié Rómáne scipa on ðǽm sǽ irnan, 4, 1; S. 154, 4. Rómáno scipa, S. 3, 23. Hú Rómáno (o altered to e) æfterre gewinn and Punica wearð geendod, 4, 35. Add

dráf

(n.)
Grammar
dráf, e; f. [dráf drove, p. of drífan]

DROVE, herd, band armenta, grex, agmen

Entry preview:

A DROVE, herd, band; armenta, grex, agmen Ðá ðá seó ormǽte micelnyss his orfes on ðære dúne læswede, sum módig fearr wearþ ángencga, and ðære heorde dráfe oferhogode when the immense multitude of his cattle was grazing on the mountain, an unruly bull

á-drencan

Entry preview:

Add: where the subject is a person Hí man on sǽ ádrencte, Hml. S. 28, 127. Brettas hié bedrifon út on áne eá and monige ádrencton, Chr. 890; P. 82, 14. Hí ádrengton má ðonne ǽnig man wiste tó tellanne, 1087; P. 224, 19. Hí hig sylfe ádrencton, Jud. p

lagu-strǽt

(n.)
Grammar
lagu-strǽt, e; f.

A sea-roadthe sea

Entry preview:

A sea-road, the sea Ofer lagustrǽte, Beo. Th. 483; B. 239

yfel-cund

Entry preview:

Þá þe yfelcunde ( maligna ) strecaþ ofer mé, Ps. L. 34. 26. Add

forþ-lǽdan

(v.)
Grammar
forþ-lǽdan, p. de; pp. ed

To lead or bring forthproduceprodūcĕre

Entry preview:

To lead or bring forth, produce; prodūcĕre Se ðe forþlǽdeþ windas of goldhordum his qui prodūcit ventos de thesauris suis, Ps. Lamb. 134, 7. Freódrihten hine forþlǽdde to ðam hálgan hám the lord led him forth to the holy home, Cd. 226; Th. 300, 18; Sae