Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

on-brucol

(adj.)
Grammar
on-brucol, adj.

Rugged

Entry preview:

Rugged Anbrucolne preruptam, Germ. 402, 85

on-býgan

(v.)
Grammar
on-býgan, -byrgan.

Similar entry: on-bígan

on-cennan

(v.)
Grammar
on-cennan, p. de

To bear (a child), bring forth

Entry preview:

To bear (a child), bring forth Mǽden sceal oncennan sunu, Ælfc. T. Grn. 9, 11. Sí oncenned nascatur, Kent. Gl. 984

on-bryce

(n.)
Grammar
on-bryce, es; m.

An irruption, attack

Entry preview:

An irruption, attack Onrǽs, onbryce irruptionem, ingressionem, Hpt. Gl. 464, 66

on-cweðan

(v.)

of animate beings, to reply, respondto echo back, give back a sound, reply

Entry preview:

of animate beings, to reply, respond Oft mec slǽpwérigne secg grétan eode, ic him oncweðe, Exon. Th. 387, 18. Him Andreas oncwæð, Andr. Kmbl. 540; An. 470: 1109; An. 555. Him Babilone weard andswarode and oncwæð, Cd. Th. 229, 3; Dan. 211 : 53, 23; Gen

on-cýðan

(v.)

to make known, announce

Entry preview:

to make known, announce Ðá ðá ic on eard com ic oncýððe ealle folce hwæt ic on Róme gedón hæfde, Chart. Th. 117, 1

on-dǽlend

(n.)
Grammar
on-dǽlend, es, m.

One who imparts

Entry preview:

One who imparts Mægna sellend and bloedsunga ondǽlend virtutum dator et benedictionum infusor, Rtl. 103, 38

Linked entry: dǽlend

on-dóung

(n.)
Grammar
on-dóung, e; f.

A putting in, injection

Entry preview:

A putting in, injection Mid ondóunge wyrtdrences þurh horn sió wamb biþ tó clǽnsianne, Lchdm. ii. 260, 11

Linked entry: dóung

on-drǽdendlíc

(adj.)
Grammar
on-drǽdendlíc, adj.

To be feared, terrible

Entry preview:

To be feared, terrible Hé wǽs swíðe strang and swíðe ondrǽdendlíc he (William Rufus) was very severe, and very terrible, Chr. 1100; Erl. 235, 39. Gif ðes bealdwyrda biscop ácweald ne biþ, siððan ne biþ úre ege ondrǽdendlíc, Homl. Th. i. 420, 3. Ðises

on-drislíc

(adj.)

Linked entry: drys-líc

on-drysnu

(n.)
Grammar
on-drysnu, -desnu; f.

fearreverence

Entry preview:

fear Fore ondesne (ondesnum, Rush.) propter metum, Jn. Skt. Lind, 19, 38 : 20, 19. Ðætte sió forsewennes him ege and ondrysnu on gebringe ut ostensa desperatio formidinem incutiat, Past. 37, 2; Swt. 265, 19. Hé wolde ðǽm fortrúwodum monnum andrysno hálwendes

on-drystlíc

(adj.)
Grammar
on-drystlíc, -dyrstlíc.

on-dwæscan

(v.)

to extinguish

Entry preview:

to extinguish Se móna ðe byþ andwæsced oððe áteorod, Anglia viii. 316, 38

on-eardian

(v.)

to inhabit

Entry preview:

to inhabit Oneardiaþ on ðam inhabitabunt in ea, Blickl. Gl. Rihtwíse oneardiaþ (inhabitabunt ), Ps. Spl. 36, 31. Onearda inhabita, 36, 28. Ealle oneardigende ymbhwyrft omnes inhabitantes orbem, 32, 8

Linked entry: in-eardian

on-eardiend

(n.)
Grammar
on-eardiend, es; m.

An inhabitant

Entry preview:

An inhabitant Ne on heora éðele ne sy þinc oneardiendes et in tabernaculis eorum non sit qui inhabitet, Ps. Th. 68, 26

on-erian

(v.)

to plough up

Entry preview:

to plough up Wé ma lufiaþ ðone æcer ðe ǽr wæs mid þornum áswógen and æfter ðæm ðe ða þornas beóþ áheáwene and se æker biþ onered bringþ gódne wæsðm plus terram diligimus, quae post spinas exarata fructus uberes producit, Past. 52, 9; Swt. 411, 18

on-fæðmness

(n.)
Grammar
on-fæðmness, e; f.
Entry preview:

Embrace Seó onbláwnes ðære heofonlícan onfæðmnesse sý gewindwod on ðé ( the Virgin Mary ), Blickl. Homl. 7, 26

on-feallende

(v.; part.)
Grammar
on-feallende, part.

On-rushing

Entry preview:

On-rushing From ðære onfeallendan ab ingruenti, Wrt. Voc. ii. 3, 34. Ða unstillnesse ðara onfeallendra menigeo tumultus irruentium turbartim, Bd. 3, 19; S. 549, 32

on-feng

(n.)
Grammar
on-feng, es; m. [v. fón (on)].

laying hold of, seizingtaking, with the idea of wrongful takingdefence, protection (cf. and-fenga) attack, onset, assault

Entry preview:

laying hold of, seizing Be cirliscre fǽmnan onfeuge. Gif mon on cirliscre fǽmnan breóst gefó, L. Alf. pol. 11; Th. i. 68, 13. Be nunnena onfenge(andfencgum, MS. B.: anfenge, MS. H.), 18; Th. i. 72, 7. Be þeófes onfenge æt þiéfþe, L. In. 28; Th. i. 120

Linked entries: and-feng on-fang

on-findan

(v.)
Grammar
on-findan, p. -fand, -funde.

to find out, discover, detectto find out from experience, become aware of, perceive, be sensible ofto meet with, experience, suffer

Entry preview:

to find out, discover, detect Ic anfinde deprehendo Wrt. Voc. ii. 25, 32. Gif mec onfindeþ wíga, ðǽr ic búge, Exon. Th. 396, 20; Rä. 16, 7. Ic me sylf onfand ðæt . . . I discovered that . . . Blickl. Homl. 177, 6. Ic hine onfand, and hine onbændan hét