Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

be-hýdignys

(n.)
Grammar
be-hýdignys, (-hygdignes). [In Ps. Spl. C. 28, 7 the same mistake seems to have been made as in Ps. Srt, 28, 8, where solitudinem is glossed bihygdignisse (= solicitudinem)]
Entry preview:

Care, anxiety, solicitude Bihýdinys (bighýdignys, Hpt. Gl. 538, 41) sollicitudo, An. Ox. 5430. Carfulnesse, bihýdine(sse) sollicitudinis, 906

for-wemman

(v.)
Grammar
for-wemman, p. de
Entry preview:

To defile Hé manega his mágan mánlice forwernde, Sal. K. p. 121, 38

un-gemetfæstlíc

(adj.)
Grammar
un-gemetfæstlíc, adj.

Irretentive

Entry preview:

Irretentive Ðis sint tácn ðæs hátan magan ómihtan ungemetfæstlícan, Lchdm. ii. 192, 24

hramma

Entry preview:

Of þæs magan ádle cumað monige ádla, . . . hramma, Lch. ii. 174, 25. Add

MANIG

(num.; adj.)
Grammar
MANIG, maneg, monig, mænig; adj.

MANYmany a

Entry preview:

with a noun or adjective, MANY, (with sing, noun) many a Ðǽr biþ swýðe manig burh, Ors. l, l; Swt. 20, 14. Ðá wæs ymb ða gifhealle gúþrinc monig, Beo. Th. 1681; B. 838. Manig man cwyþ multi dicunt, Ps. Th. 4, 7. Geong manig, Beo. Th. 1712; B. 857. Monig

ge-metfæstlíce

(adv.)
Entry preview:

Þá mágas sceolon ymbe hyra bearn gemetfaestlíce dón ( modeste agere ), Chrd. 109, 23. Add

heard-mód

Entry preview:

Heardmód bið se mon þe ne mage þysum gelýfan. Hml. S. 36, 326. Add

irfe-gewrit

Entry preview:

Þá spræc ic on þá mágas mid þé erfegewrite, Cht. Th. 167, 19. Add

folc-gedréfness

Entry preview:

The Latin is: Erit turbatio magna in omni populo, Verc. Först. 102, 4. Add

innefare

Entry preview:

Rop and smælþearme, wambe and inneforan and magan þá geondbláwað, Lch. ii. 246, 22. Add

ǽþmian

(v.)
Entry preview:

Add: to breathe forth Mycle mihta út éðmiaþ magna potestas eructabitur Verc. Först. 106, 8

díc

(n.; v.)
Grammar
díc, es, e, and indecl.; m. f. [The instances given in Dict. under díc; m. and díc; f. may probably be taken together.]
Entry preview:

Hé hit begyrde mid díce magnam fossam duxit, Bd. 1, 5; Sch. 17, 19: Chr. 189; P. 8, 23. On ðá ealdan díc; of ðǽre díc, C. D. iii. 82, 27. On ðone díc ðǽr esne ðone weg fordealf, ii. 28, 33. Be gemǽre swá ðá ealdan díca beligcað, iii. 213, 6.

mód-leóf

(adj.)
Grammar
mód-leóf, adj.

Dear to the heartbeloved

Entry preview:

Dear to the heart, beloved Fæder lǽrde módleófne mágan, Exon. 80a; Th. 301, 32: Fä. 28

á-heardung

Entry preview:

Áheardung ðæs magan, Lch. ii. 198, 12: 204, 5. Be ðǽre lifre áheardunge, 200, 19. Add

Linked entry: heardung

dæg-sang

(n.)
Grammar
dæg-sang, es; m.
Entry preview:

Daily service Þé ðe his dægsang cunne, singe þone swá hé oftest mage, Wlfst. 290, 22

lár-bodung

(n.)
Grammar
lár-bodung, e; f.
Entry preview:

Preaching Dó man þá lárbodunge ( predicationem ) be þám þe ꝥ folc understandan mage, Chrd. 50, 10

Linked entry: bodung

swíþ-hycgende

(adj.)
Grammar
swíþ-hycgende, adj. (ptcpl.)
Entry preview:

Mágas ðara swíðhicgendra, 2036; B. 1016

langian

(v.)
Grammar
langian, to grow long, <b>langian</b> to cause longing, may be taken together.
Entry preview:

Add: to lengthen (intrans.) Syððan langað seó niht and wanað se dæg, Angl. viii. 311, 28. Éfern longeð aduesperascit Lk. R. 24, 29. impers. to cause longing, &amp;c. Mé á langað ( it ever distresses me ) þæs þe ic þé on þyssum hýnðum wát, Seel.

un-mód

(n.)
Grammar
un-mód, es; n.

Despondencydejection

Entry preview:

Despondency, dejection Of ðæs magan ádle cumaþ monige ádla ... on unmóde and on ungemetwæccum, Lchdm. ii. 176, 1

ofer-smítan

(v.)
Entry preview:

to oversmear with something Dó on cláð, ofersmít mid ele, lege on þone magan, Lch. ii. 180, 28

Linked entry: smítan