Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

hláf-gebrece

(n.)
Grammar
hláf-gebrece, es; n.
Entry preview:

A fragment of bread his cristallum cynnum sendeð swylc swá hláfgebrece mittit crystallum suum sicut frusta panis, Ps. Th. 147, 6. Substitute:

máþum-fæt

Entry preview:

bereáfode Godes templ and fela goldhordasforð mid him gelæhte, and ðá hálgan máðmfatu and ꝥ mǽre weófod, Hml. S. 25, 12. Add

níþig

(adj.)
Grammar
níþig, adj.
Entry preview:

Næs ofermód ne níþig . . . Þá níðigan and þá æfstigan (given in note to preceding)

on-hnígan

Entry preview:

Add tó manna fótum onhnáh (-hnág, v. l. ), Hml. A. 151, 9. Nis gedafenlic ꝥ þú tó mínum fótum onhníge, 156, 124

sáwel-leás

Entry preview:

Add eóde him tó þæs forðfarenan mannes húse tó þǽre stówe þǽr se sáwulleása líchama ( corpus exanime) læg, Gr. D. 84, 33

tapor

Entry preview:

Þá gefylde mid wætre þǽre cyrcan cyllan and sette tapor (weocon, v.l.) onmiddan (in medio papyrum posuit ), Gr. D. 44, 14. Add

under-licgan

Entry preview:

Tiburtius wæs sægd ꝥ underlǽge á and hýrde symble þám líchamlicum lustum Tiburtius carnalibus desideriis subjacere ferebatur, Gr. D. 307, 12. Add

un-hlúd

(adj.)
Grammar
un-hlúd, adj.
Entry preview:

Not loud, low þone forðfarenan be naman gecígde mid unhlúdre stefne non grandi voce defunctum per nomen vocavit, Gr. D. 85, 5

un-swéte

Entry preview:

Add cwæð. . . ꝥ . . . of þǽre eá wǽre reócende se mist unáræfnedlicre fýlnesse and unswétes stences (intolerabilis foetoris nebula), Gr. D. 218, 29

wéding

Grammar
wéding, wédung.
Entry preview:

Benedictus lǽrde ꝥ scolde gestillan fram þǽre wédunge and ungewittignesse swá mycelre wælhreównysse ( a tantae crudelitatis insaniae), Gr. D. 164, 27. Add

bríþel

(adj.)
Entry preview:

fragile, weak, perishable Eall weornige swá sýre (? syer, MS.) wudu weornie, swa bréðel seó (þeo, MS.) swá þystel, Lch. i. 384, 14

Linked entries: breáþ bréþel

efnettan

Grammar
efnettan, <b>; I.</b>
Entry preview:

Se cræftga ... ne blinneþ ꝥ betriende béte þá onlícnessa and efnette artifex ... ea tundere meliorando non desinet, Gr. D. 283, 27. Add

ge-stitian

(v.)
Grammar
ge-stitian, p. ode; pp. od

To disposeorderdispōnĕre

Entry preview:

To dispose, order; dispōnĕre Ða he gestitode to Abrahame quod dispŏsuit ad Abraham, Ps. Spl. C. 104, 8: Ps. Spl. T. 102, 12

á-wannian

(v.)

to become livid

Entry preview:

Add:to become livid: gedyde ꝥ eall his andwlita áwannode (wearð áwannod, v. l.) totum illius vultum lividum reddidit, Gr, D. 20, 32

Linked entry: wannian

be-cwelan

(v.)
Grammar
be-cwelan, p. -cwael

To die

Entry preview:

To die Hit becwæð and becwæl sé þe hit áhte he that owned it bequeathed it and died, Ll. Th. i. 184, 1

Linked entry: cwelan

be-feón

(v.)
Grammar
be-feón, pp. -feód

To deprive of propertyto confiscate

Entry preview:

To deprive of property (feoh), to confiscate Ꝥ wǽre benǽmed, befeód (-fiód, Hpt. Gl. 480, 53) infiscaretur, i. fraudaretur, An. Ox. 3157

Linked entry: ge-feón

aldor

(n.)
Grammar
aldor, es; n. [aldor = ealdor life] .

lifethe vital parts of the bodyvitaage

Entry preview:

Ðæt se wǽre his aldre scyldig that he with his life should pay [be liable ], Cd. 196; Th. 244, 19; Dan. 450. Ðæt him on aldre stód here-strǽl hearda so that the hard war-shaft stood in his vital parts, Beo.

GEAT

(n.)
Grammar
GEAT, gat, es; pl. nom. acc. u, a, o; n.

A gatedoorportaostiumjānua

Entry preview:

Ðá he geneálǽhte ðære ceastre gate cum appropinquāret portæ civĭtātis, Lk. Bos. 7, 12. Heó ðæt geat ðæs mynstres ontýnde illa apĕruit jānuam Monastērii, Bd. 3, 11; S. 536, 18. Ða gyldnan geatu hát ontýnan bid open the golden gates, Exon.

Linked entry: helle-geat

(n.)
Grammar
tá, (contracted from) , an; f.

A toe

Entry preview:

Gif heó mid ðám tán stæpeþ, 144, 15. Æt ðám óðrum táum ealswá æt ðám fingrum, L. Ethb. 71; Th. i. 20, 3. Mid ðǽm táum cum mentagris, Lchdm. i. lxxiv, 21 (cf. lxxi, 13).

Linked entries: táhae tán

á-bútan

(prep.; adv.)
Entry preview:

Th. i. 286; 25. rotation Se consul sceolde beón heora yldost tó ánes geáres fyrste; féng ðonne óþer tó óþres geáres firste tó ðám ylcan anwealde, and eóde swá ábútan be heora gebirdum. Jud. p. 161, 25