pæþþan
Entry preview:
To tread (a path), to traverse Tungol gársecges grundas pæþeþ the sun (after it has set) treads ocean's depths as its path, Exon. 350, 29 ; Sch. 71. Eorþgræf pæþeþ it makes its way along a trench, 439, 26; Rä. 59, 9. Sume fótum twám foldan peþþaþ, sume
Linked entry: peþþan
grillan
Entry preview:
To provoke, offend Hie willaþ grillan [griellan, Hat. MS.] óðre men they like to provoke other men, Past. 40, 4; Swt. 292, 19; MS. Cot
Linked entry: gryllan
grǽdan
Entry preview:
To cry, call out; clamare Ic grǽde swá gós I cry like a goose, Exon. 106 b; Th. 406, 18; Rä. 25, 3. Ðonne grǽt se láreów swá swá kok on niht prædicator clamat quasi gallus cantat in nocte, Past. 63; Swt. 459, 32; Hat. MS. Hine mon sceal swíðe hlúde hátan
Linked entry: han-grǽd
gebéldan
Entry preview:
Eðiluald hit [the book] úta giðryde and gibélde Ethelwald made it firm on the outside and covered it, Jn. Skt. p. 188, 3
ge-hréman
To cry ⬩ implore
Entry preview:
To cry, implore Gihrémaþ and woepaþ gé plorabitis et flebitis vos, Jn. Skt. Rush. 16, 20. Gihréme we imploramus, Rtl. 37, 3
ge-mænigfyldan
To multiply, enlarge ⬩ multiplicare
Entry preview:
To multiply, enlarge; multiplicare Ðú gemænigfyldest sunu manna, Ps. Spl. 11, 9 : 17, 16. Gemænigfylde beón, Ex. 1, 7
Linked entry: manigfildan
stillan
Entry preview:
to become still or calm Ðá stylde se storm sóna, and seó sǽ wearð eft smylte, Shrn. 147, 9. Se æðeling hét streám*-*fare stillan, stormas restan, Andr. Kmbl. 3150 ; An. 1578 : Salm. Kmbl. 796 ; Sal. 397. to make still or calm, to still, pacify, appease
stirnan
Entry preview:
To be severe —Gistmægen (the two angels with Lot) styrnde (stýrde? v. steóran) werode mid wíte, Cd. Th. 150, 22 ; Gen. 2495
Linked entry: styrnan
sténan
Entry preview:
to groan Ic grymetige and sténe mid ealle móde rugiebam a gemitu cordis mei, Ps. Th. 37, 8. [Du. stenen to groan.] to cause to sound(?) Com ðá wígena hleó þegna þreáte þryðbord sténan beaduróf cyning burga neósan (came with clang of shields), Elen.
stéran
Entry preview:
to cense, burn incense as a sacrifice Aaron stérde mid thimiama, Num. 16, 47. Ozias wolde offrian and stérde æt ðam weofode ( Uzziah went into the temple to burn incense upon the altar of incense, 2 Chron. 26, 16), Homl. Ass. 58, 185. Nim ǽlc his stórcillan
swǽlan
Entry preview:
To burn (trans.) Onǽl ł swǽl ł bærn lændenu ure renes Ps. Lamb. 25, 2. Hé sende of heofonum swǽlende lég, Wulfst. 213, 6
tengan
Entry preview:
To press, hasten, hurry, proceed with haste or violence Ðá tengde se Pharao æfter mid mycelre fyrde then Pharaoh hastened after with a great army, Homl. Th. i. 312, 3: ii. 194, 16. Hé ðá þearle áblicged áweg tengde, 182, 2. Hé ontende ða burh and tencgde
Linked entry: sam-tinges
twifildan
Entry preview:
To double Ic twyfylde (-fealde, MSS. J. O. T. : -felde, MS. D.) duplico Ælfc. Gr. 24; Zup. 138, 12: 49; Zup. 287, 4. Twyfeldende mæssehacelan duplicans casulam Anglia xiii. 406, 587
Linked entry: twifealdan
þrifildan
To triple
Entry preview:
To triple Ic þryfylde triplico, Ælfc. Gr. 49; Zup. 287, 4
þwǽnan
To soften by moisture, ointment ⬩ to soften
Entry preview:
To soften by moisture, ointment, etc., to soften Rysele oþþe gelyndo wiþ gárleác gemenged and on áléd ðone swile þwǽnþ, Lchdm. ii. 72, 5. Ðæt ( the ointment ) ða áheardodan swilas bét and þwǽnþ, 246, 17. Ðá hé ðam feaxe onféng ðæs hálgan heáfdes ðá wæs
Linked entry: þwénan
un-sǽlan
To untie ⬩ unbind ⬩ loose
Entry preview:
To untie, unbind, loose Git moeteþ æsul gesǽlde and folan mid hire, unsǽleþ ( solvite ), Mt. Kmbl. Rush. 21, 2. Onlésed, unsǽled desolutus, i. liberatus, Wrt. Voc. ii. 139, 29. Unmidled vel unsǽled effrenus, 142, 60
wésan
Entry preview:
to steep, soak; inficere, conficere Genim gréne rudan, cnuca smale and wés mid doran hunige, Lchdm. iii. 4, 24. Heoretes sceafeþan of felle áscafen mid pumice and wése mid ecede, 44, 11: ii. 100, 15: 246, 13. v. ge-wésan; wése, wésing. to ooze, suppurate
wirpan
To recover
Entry preview:
To recover Wyrpton hié wérige, wiste genǽgdon módige meteþegnas, hyra mægen béton, Cd. Th. 185, 29;Exod. 130. Sóna ic wæs wyrpende and mé sél wæs statim melius habere incipio, Bd. 5, 3; S. 616, 34. Ðá sóna gefélde ic mé b[e]ótiende and wyrpende (batiende
Linked entry: wurpte
wís-wyrdan
Entry preview:
To be wise in speech Wýswyrdan philosophari, Anglia xiii. 38, 301. v. next word
wiþ-gínan
To reply ⬩ to repel ⬩ reject
Entry preview:
To reply (? cf. Icel. gegna to reply); to repel, reject (? v. gynde, Homl. Skt. ii. 25, 636) Ðá cwæð hé eft tó him sylfum: 'Tó sóðan ne þincð mé nǽfre ðæt hit sóð sý ðæt ðys sý Efesa byrig . . .' Ðá wiðgýnde hé eft his geðance, ond him þus andwyrde (
Linked entry: gínan