Bosworth Toller's

Anglo-Saxon

Dictionary online

gelimplic

Entry preview:

JOS ealle lima mé gesceópe tó menniscum bricum gemǽte and gelimplice (apta), Angl. xi. 112, 18

for-lidennes

Grammar
for-lidennes, (-liþ-).
Entry preview:

Ox. 629. ꝥ ic forlidennesse gefare, Ap. Th. 12, 10. Forlidenesse ic þolie, Coll. M. 27, 1. Forlyðenisse, An. Ox. 56, 342. Add

ir-líc

(adj.)
Grammar
ir-líc, adj.

Angry

Entry preview:

AP. 4, 6 : 5, 3

síþ-geómor

(adj.)
Grammar
síþ-geómor, adj.
Entry preview:

Kmbl. 2 ; Ap. 1

ceaster-waru

Entry preview:

Micele lufe hæfde eal seó ceasterwara tó him, Ap. Th. 6, 11. Þeós ceasterwaru on heáfe wunað, 23. Mínre ceasterwaru nis nán hǽlo hiht, 9, 10. Add

an-gríslíc

(adj.)
Grammar
an-gríslíc, l. an-grislic,
Entry preview:

Se angrislica súðwesterna wind him ongeán stód, Ap. Th. 11, 4. v. on-grislic in Dict

hígan

(v.)
Grammar
hígan, hégan

to exaltworship

Entry preview:

Ap. 47] hégan (héran?) ne willad ne þisne wíg wurðigean, Dan. 207

brýd-gifta

(n.)
Grammar
brýd-gifta, pl. f.
Entry preview:

Espousals, nuptials Ǽr ðám dæge mínra brídgifta ic eom besmiten, Ap. Th. 2, 14. Brýdgifta, 17. Brídgyftum (beweddedum brédgiftum, Hpt. Gl. 439, 20) pactis sponsalibus, An. Ox. 1398

Linked entry: gift

ge-ceasterwaran

(n.)
Grammar
ge-ceasterwaran, pl.
Entry preview:

Fellow-citizens Mín se leófesta freónd ... ic sille eówrum geceasterwarum hundteóntig þúsenda mitta hwǽtes, Ap. Th. 9, 14. Wé geácsodon his geceasterwaran beón Godes englas, Wlfst. 2, 2

beadu-cræftig

(adj.)
Grammar
beadu-cræftig, beado-cræftig; adj.

War-craftywarlikebellicosus

Entry preview:

Kmbl. 87; Ap. 44

Linked entry: beado-cræftig

wǽpen-hete

(n.)
Grammar
wǽpen-hete, es; m.

Armed hatehate that resorts to arms

Entry preview:

Kmbl. 159; Ap. 80

lǽring-mǽden

(n.)
Grammar
lǽring-mǽden, es; n.
Entry preview:

Ap. 20, 13

byrd

(n.)
Grammar
byrd, e; f.
Entry preview:

birth: — Gemildsa mé nacodum, forlidenum, næs ná of earmlicum birdum geborenum, Ap. Th. 11, 20. [O. H. Ger. burt.] bearing, Similar entries v. ende-, for-, fore-, mund-, stefn-byrd

sacerd

Grammar
sacerd, l. sácerd,
Entry preview:

Heó gesette hyre gingran þe hire folgode tó sácerde (priestess), Ap. Th. 25, 18

slæccan

(v.)
Grammar
slæccan, sleccan (?); p. slæcte, slæhte
Entry preview:

Ap. 20, 6

Linked entries: sleccan a-slæccan

ealde-fæder

(n.)
Entry preview:

Ap. Th. 28, 9. Se cing Eádmund ys bebyrged mid his ealdefæder Eádgáre, Chr. 1016; P. 153, 22

Linked entry: fæder

á-riht

Entry preview:

Gif heora hwilc þone rǽdels áriht rǽdde, Ap. Th. 3, 17: 5, 16. Áriht understanden, Wlfst. 155, 3: 33, 5. Ꝥ hé hit áriht náme, Ll. Th. i. 286, 18. Add

murcnung

Entry preview:

Wearð ðá micel morcnung and ormǽte wóp, Ap. Th. 6, 9. Murcnunge yfel ná ætíwe ne murmurationis malum appareat R. Ben. I. 64, 17. Se fæder forwearð on móde and seó módor mid murcnunge wæs fornumen, Hml. S. 2, 105.

iung

(adj.)
Grammar
iung, adj.

Young

Entry preview:

Ap. 3, 23 : 4, 7 : Bd. 2, 12; S. 514, 27 : Ælfc. Gl. 45 ; Som. 64, 106; Wrt. Voc. 32, 41 : 64, 93 ; Wrt. Voc. 32, 28

un-gelífedlíc

(adj.)
Grammar
un-gelífedlíc, adj.

Incrediblemarvellous

Entry preview:

Ungeliéfedlíc is ǽnigum menn ðæt tó gesecgenne pene incredibile apud mortales erat, 2, 4; Swt. 74, 7. Hé hæfde áne swíðe wlitige dohter ungelífedlícre fægernysse, Ap. Th. 1, 9. For ðam ungelífedlícan wlite ðæs mǽdenes, 3, 12.