brádre
- Ors. 2, 6 ;
- Bos. 50, 22
broader
Entry preview:
broader
brér
Entry preview:
Brær murus, 114, 48. Brære tribula, 122, 73. f., in bracket dele 'Fr. bruyère . . . Du Cange,' and add
Bráden
broad, open, spacious ⬩ vallis, locus silvestris ⬩ BREDON Forest, near Malmesbury, Wiltshire ⬩ silvæ nomen in agro Wiltoniensi
Entry preview:
BREDON Forest, near Malmesbury, Wiltshire ; silvæ nomen in agro Wiltoniensi Hie cómon to Creccageláde, and fóron ðǽr ofer Temese, and námon, ǽgðer ge on Brádene, ge ðǽr ymbútan, eall ðæt hie gehentan mehton they came to Cricklade, and there they went
Linked entry: Brǽden
brerd
Entry preview:
Brerd labrum, Wrt. Voc. ii. 51, 54. Se sǽ gefylde ꝥ scip oð þá yfmestan þeolu þæs bryrdes (brerdes, v. l.) mare usque ad superiores tabulas implevit navem, Gr. D. 249, 1, 12. Wið tó briorde usque ad summum. Mk. R. 13, 27. Tó briorde upp, Jn. R. L. 2,
bræd-ísen
A chisel
Entry preview:
A chisel Brǽdísen scalpellum, Wrt. Voc. i. 288, 42. Bredísern (-aern), Txts. 95, 1793. Dele bracket, and substitute :
bræc
brim
Entry preview:
Monnum bið ðonne (in June) gewunelic ðæt hí líðað on sǽs bryme, Shrn. 88, 2. Ofer sǽs brim, Bl. H. 143, 6. dele passages from An. 496, Edw. 12, and add
BRÉR
A BRIER, the bramble ⬩ tribulus, rubus fruticosus
Entry preview:
A BRIER, the bramble; tribulus, rubus fruticosus Genim brér ðe hiopan on weaxaþ take a brier on which hips grow, L. M. l, 38; Lchdm. ii. 96, 15. Sindon burgtúnas brérum beweaxene [MS. beweaxne] the city-dwellings are overgrown with briers, Exon. 115b
BRÓM
The well-known shrub from which besoms are made, hence BROOM ⬩ genista
Entry preview:
The well-known shrub from which besoms are made, hence BROOM; genista Bróm genista, Ælfc. Gl. 46; Som. 64, 130; Wrt. Voc. 32, 64: L. M. 1, 55; Lchdm. ii. 126, 12: 1, 32; Lchdm. ii. 78, 19: Wrt. Voc. 80, 16: 285, 69. Genim brómes ahsan take ashes of broom
bræc
A brack ⬩ break
Entry preview:
A brack, break [v. N. E. D. D. D. s. vv.], a strip of uncultivated land (?) Of ðane ealdan mǽre innon ðá(m ?)
BRÚN
BROWN, dark, dusky ⬩ fuscus, subniger, rufus, furvus
Entry preview:
BROWN, dark, dusky; fuscus, subniger, rufus, furvus Sum brún part brown, Exon. 60 a; Th. 218, 17; Ph. 296. Brúne leóde brown people; Æthiopes, Cd. 146; Th. 182, 4; Exod. 70. Sió brúne ýþ the dusky wave, Bt. Met. Fox 26, 58; Met. 26, 29
weg-bráde
Way-bread
Entry preview:
Wegbrǽde, 286, 22 : ii. 8, 37, 48 : Lchdm. i. 80, 8 (cf. title, 4, 14 wegbrǽd (-bráde, -brǽde, v. ll. )). Wegbráde plantago, Wrt. Voc. i. 68, 40. Wegbrǽde, 79, 32 : cinoglossa vel plantago vel lapatium, 30, 50.
broc
Use ⬩ advantage
Entry preview:
Use, advantage Fatu mennisces broces (bryces, v. l.) uasa humani usus, Bd. 3, 22 ; Sch. 291, 7. Sécen hí him broc on on-ráde and on wǽne let them seek to benefit themselves by riding on horseback and in a carriage, Lch. ii. 184, 13
Linked entry: bróce
brǽd-nys
Entry preview:
Substitute:
bræd-ísen
scalprum, scalpellum
Entry preview:
scalprum, scalpellum ; A scraping or graving tool, file, Brædísen scal- prum, scalpellum, Cot. 173. Bredísern scalpellum, Glos. Epnl. Recd. 162, 28
Linked entry: bred-ísern
brand-stefn
Entry preview:
Icel. brandr a ship's beak; or [brand- = brant- ?] high-prowed. Ne mæg wind áwecgan ne wæterflódas brecan brond-stæfne, An. 507. Substitute: Having a prow with a beak?
Linked entry: brond-stæfn
bróc
Entry preview:
Brooc suri-cus (cf. sura), Txts. 117, 256. Gyrdils vel broec lumbare, 72, 573. Gyrdel oððe bréc, Wrt. Voc. ii. 51, 15. Brécena tácen is þæt þú stríce mid þínum twám handum up on þín þeóh, Tech. ii. 127, 8. Ðá þe on ýtinge farað níman him bréc (femoralia
bric-
a bridge
Entry preview:
a bridge
brand-hát
a burning ⬩ hot ⬩ Burning hot, very hot, ardent, passionate ⬩ ardentis-simus, vehemens, fervidus
Entry preview:
Burning hot, very hot, ardent, passionate; ardentis-simus, vehemens, fervidus Brandháta níþ weóll on gewitte ardent malice boiled in their mind, Andr. Kmbl. 1536; An. 769. Born in breóstum brondhát lufu ardent love burned in his breast, Exon. 46 b; Th
beó-breád
BEE-BREAD ⬩ apum panis ⬩ honey-comb ⬩ favus
Entry preview:
BEE-BREAD; apum panis. ☞ Quite distinct from weax beeswax; cera = κηρόs : and hunig-camb honey-comb; favus the pollen of flowers collected by bees and mixed with honey for the food of the larvæ; Ic eom swétra ðonne ðú beóbreád blénde mid hunige I am
Linked entries: beón-breád bí-breád bió-breád